Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beseler, 3. Hans von - Besenval, Jean Victor de - Besick - Besiffrad bas - Besiktning - Besiktningsinstrument - Besittning - Besittningsmynt - Besittningsrättshemman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Besenval—Besittningsrättshemman
843
ingenjörtrupperna och generalinspektör för
fäst-ningsväsendet, 1907 general av infanteriet och
erhöll 1911 avsked från aktiv tjänst men
återinträdde vid krigsutbrottet 1914 och blev då chef
för III:e reservarmékåren. B. fick kort
därefter befälet över belägringsarmén mot
Antwer-pen och löste framgångsrikt sin uppgift att
betvinga fästningen (okt. 1914). Det var ock B.,
som aug. 1915 intog den starka ryska fästningen
Novo-Georgievsk. Från slutet av aug. 1915 till
krigets slut var B. generalguvernör i Warszawa.
Han blev generalöverste 1918.
Besenval [bazäva’1], Jean Victor de,
baron, fransk diplomat (1671—1736). Han
sändes 1707 som envoyé till Karl XII i Altranstädt
för att genom att erbjuda honom medlarskapet
i spanska tronföljdskriget söka inblanda Sverige
i de västerländska förvecklingarna. B. lyckades
lika litet häri som i försöket att medla fred
mellan Sverige och Ryssland.
Besfck, fr. bésique, sedan 1700-talet populärt
kortspel, spelat av 2—4 personer med två
hopblandade pikélekar.
Besiffrad bas, mus., en basstämma, försedd
med siffror, som anvisa bestämda, på
basfunda-mantet uppbyggda harmonier. I äldre tider ålåg
det den spelande att med ledning av denna
besiff-ring utfylla satsen med övriga ej utskrivna
stämmor.
Besiktning, metodisk och legal undersökning.
Ekonomisk b. hålles vart 5:e år på
kronans jordbruksdomäner av domänintendenten och
på klockaregårdar av landsfiskal jämte 2
nämndemän. Även i vattenmål förekommer b. —
Inom handelsvärlden förekommer b. av varor,
antingen för att utröna deras kvalitet el. för att
bedöma, om de tagit skada av eldsvåda,
strand-ning o. s. v. el. genom vårdslöshet vid
försändelse och lossning. För att avge utlåtande om
kvalitet, skadersättning o. dyl. anlitas
sakkunniga och opartiska personer, s. k.
besiktningsmän el. värderingsmän. — Vid
inmönstring av soldater och värnpliktiga
företages kroppslig b. å dem. — Om förr stadgad b.
av lösaktiga kvinnor se Prostitution och
Regle-mentering. — Om medikolegal b. se
Likbesiktning och Rättsmedicinsk undersökning. — Om b.
av fartyg se Fartygsbesiktning. — B. av m
o-torfordon, vilken infördes i Sverige 1906
och för vilken numera motorfordonsförordningen
den 23 okt. 1936 gäller, avser att kontrollera, att
varje motordrivet fordon, som ej är att anse som
motorredskap, befinner sig i ”lämpligt och
föreskrivet” skick. B. utföres av besiktningsmän,
tillsatta av K. m:t på förslag av Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och länsstyrelserna. Man
skiljer mellan första besiktning och ombesiktning.
Intet nytt motorfordon får tagas i bruk, förrän det
undergått b., över vilken ett protokoll, b e s i k
t-ningsinstrument utfärdas.
Besiktningsmannen utfärdar också ett
besiktnings-märke, som anbringas i en särskild b e s i k
t-ningsskylt och där plomberas.
Besiktnings-skylten, upptagande länsbokstav och ordningsnum-
844
mer på röd botten, tillhandahålles av
polismyndighet. Vagnen får brukas med detta märke,
tills det slutliga registreringsmärket
erhållits, dock högst under en tid av 3 veckor.
Besiktningsinstrument, skriftlig avfattning av
ett besiktningsresultat.
Besittning, faktisk utövning av makt över sak
el., kanske riktigare, sken av rätt till saken.
Oavsett om verklig rätt finnes el. ej, åtnjuter
b. — enligt svensk såväl som enligt utländsk
rättsordning i allmänhet, efter romerskrättslig
förebild — skydd mot egenmäktigt intrång
el. störande. Svensk lag och rättspraxis tillåta
sålunda en besittare, frågan må gälla
lös sak el. fastighet, att 1) gentemot vilken
enskild person som helst (däremot icke
utmätningsman i tjänsten), som söker fråntaga honom det
han innehar, värja detsamma, om så behöves
med våld å angriparens person, i den mån
reglerna om nödvärn tillåta det; 2) med begagnande
av våld i enahanda utsträckning å bar
gärning återtaga vad sålunda anträffas; 3) få
myndighets (överexekutors) hjälp till
återställande (restitution) av b., därest annan ”egenmäktigt
pantat något till sig el. skilt [besittaren] från
det han innehar”; 4) få den, som sålunda stört
b., dömd till straff och skadestånd samt 5) i
särskilda fall, då fara föreligger, att b. skall störas,
utverka överexekutors förbud mot sådant
störande. Undantagsvis är emellertid nu angivna
rättsskydd förmenat besittare. Det är att märka, att
b. kan vara icke blott omedelbar (”innehav”)
utan även medelbar (när saken innehas av annan
person, som dock har erkänd skyldighet att efter
viss tid el. under vissa villkor utlämna saken;
står i dylikt fall innehavaren under omedelbar
tillsyn av den, till vilken han har att utlämna
saken, ss. tjänaren i hemmet el. gästen i
matsalen, så räknas dock husbonden, resp, värden
ensam som besittare och tjänaren, resp, gästen
allenast som biträdande i b.). Av b. finnas
vidare lika många olika slag som de
särskilda slagen av sakrätt, sålunda en b., som är
sken av äganderätt, en annan, som utgör sken
av panträtt, en tredje, sken av nyttjanderätt
o. s. v. Allteftersom b. är förenad med god tro
el. ej, får densamma också något olika betydelse.
— B. fås genom tradition (frivilligt
avstående från förutvarande besittares sida;
mottagarens vetskap härom är ej obetingat
nödvändig) el. genom ockupation
(omhändertagande utan någon förutv. besittares medverkan).
B:s uppgivande utan att saken lämnas annan
har kallats dereliktion.
Besittningsmynt, i Sverige term, betecknande
de i svenska besittningar och ockupationsområden
präglade mynten. B. finnas från Reval 1561—
1681 och Narva 1670—72; Riga 1621—1707;
El-bing 1628—35, 1656—60; Stettin 1640—1710 och
Stralsund 1637—1708, 1763—64 samt enstaka
år till 1808; Wismar 1650—1799; Stade 1649—
94 samt 1630—34 i olika av svenskarna
ockuperade tyska städer.
Besittningsrättshemman, kronohemman, till
vilket någon erhållit besittningsrätt. Denna rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
