Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Besoldningsryttare - Besparing - Besparingskommittén - Besparingsskogar - Besprutning - Bessarabien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Besparing—Bessarabien
856
Besoarantilop (t. v.) och besoarget.
och hans söners tid det rytteri, som uppsattes
genom inhemsk värvning samt försågs med
årslön, foderpenningar och borgläger (inkvartering).
B. voro i mindre grupper förlagda i städer och
kungsgårdar. Bland b. märktes hovfanan till
häst, hingstridare och drabanter.
Besparing, infällt axelstycke i klädesplagg,
che-misett. B. på kjol: höftparti, som tillklippts för
sig.
Besparingskommittén, se Statens
besparings-kommitté.
Besparingsskogar, benämningen på
de-all-männingsskogar, som tillhöra vissa socknar i
Kopparbergs och Gävleborgs län. Dessa
socken-allmänningar ha tillkommit på så sätt, att vid
avvittringen och storskiftet inom sagda län under
1870- och 1880-talet K. m :t för vissa socknar
föreskrev, att av dem till delad skogsmark Vs
skulle avsättas för socknens räkning som
samfäl-lighetsmark. Även i Norrbottens och
Västerbottens län avsattes allmänningsskogar vid den
allmänna avvittringen. B. finnas tillhörande Lima,
Transtrands, Särna, Idre, Älvdalens, Venjans,
Orsa och Loos socknar. Störst är Orsa sockens
(69,259 har). Från flertalet b. försåldes tidigt
mångåriga avverkningsrätter, och socknarna
tillfördes därigenom mycket stora penningbelopp,
vilka fonderades under benämningen
skogsmedels-fonder. Förvaltningen av b. regleras genom lag
av 17 juni 1938 ang. allmänningsskogar i
Norrland och Dalarne. Avkastningen skall först
användas till kostnader, som krävas för skogens
vård och förvaltning. Överskottet därutöver må
användas till inköp av mera skog, till betalning
av utskylder för de fastigheter, som äro delägare
i skogen, samt till främjande av socknens
jordbruk m. m.
Besprutning. För att skydda kulturväxter för
angrepp av parasitsvampar och skadeinsekter
besprutar man dem med vissa för angriparna giftiga
men för växterna oskadliga ämnen. B. sker
medelst särskilda sprutor, vilka fördela
besprutnings-vätskan som ett fint duggregn. Man använder
med motor- el. handkraft drivna el. automatiskt,
medelst komprimerad luft verkande sprutor.
Mot skadeinsekter med bitande mundelar, som
angripa trädgårdsväxternas blad, blommor el.
frukter, begagnas arsenikhaltiga vätskor. Genom
b. överdragas bladen med en tunn
beläggning av giftet, så att insekterna, t. ex.
larver av frostfjäril, förgiftas med födan (maggift).
Mot insekter med sugande mundelar, ss. bladlöss,
vilka borra sin snabel in i växtdelarna och
därför ej skadas av arsenikbeläggning, användes b.
med andra medel, ss. tobaksvatten, fotogen,
kvassialösning och ”svavelkalkvätska”. Insekter,
som träffas av dessa vätskor, dö på kort tid
(kontaktgift). En del kontaktgifter sprutas
vintertid på avlövade träd och buskar för att döda
på dessa sittande insektsägg.
Bessarabien, rum. B a s a r a b i a, ry. B
essar a b i j a, landskap i s. ö. Europa, 1919—40
prov, i Rumänien, därefter införlivat med
Sovjetunionen, där huvuddelen ingår i Mol da viska
SSR, medan s. ö. delen tillagts Ukraina; 44,422
km2, c:a 3,1 mill. inv., därav 56% rumäner,
23% ryssar och 6% bulgarer. Huvudstad är
Kisjinev (Chi§inäu). B., som ligger mellan
Dnjestr och Prut samt i s. begränsas av Svarta
havet och Donaus n. mynningsarm, är i s. stäpp
(Budsj akstäppen); n. och mell. delarna
genomdragas av kullar och låga berg från
Karpa-terna. Jorden (”svart jord”) bär norrut rika
skördar av majs och vete, vin och frukt.
Skogsbeståndet har efter hand skövlats, och endast i
n. finnas ännu ekskogar. På slätterna i s. trivas
stora hj ordar av får, nötboskap, hästar, även svin;
större delen av stäppen är dock uppodlad (korn).
Industrien är blygsam och järnvägs- och
lands-vägsnätet glest. Sumpmarker och grunda
strandsjöar följa vattengränsen i s. Klimatet
kännetecknas i s. av ringa nederbörd och starka
temperatursprång, är i övrigt modererat el., under
bergens skydd, milt.
Landet beboddes urspr. av kimbrer och därefter
av skyter och införlivades 106 e. Kr. med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
