Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bessarabien - Bessarion - Bessèges - Bessel, Friedrich Wilhelm - Bessels, Emil - Bessemer, Sir Henry - Bessemerprocessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Bessarion—Bessemerprocessen
860
med dittillsvarande Moldaviska sovjetrepubliken,
direkt ahknuten till SSSR, medan B :s
övervägande ukrainska bygder i n. och vid kusten
införlivades med Ukrainska sovjetrepubliken. Vid utbrottet
av kriget mellan Tyskland och Ryssland 1941
ställde sig Rumänien på Tysklands sida i hopp
att återvinna B. Rumänska trupper besatte snabbt
B., men 1944 gick det åter förlorat, och vid
Rumäniens kapitulation s. å. återgick B. till
Sovjetunionen.
Bessa’rion, bysantinsk lärd (d. 1472). Han
följde som ärkebiskop av Nicaea kejsar Johannes
Paläologos till kyrkomötet i Ferrara-Florens
(1438—39) och arbetade där energiskt för union
mellan romerska och grekiska kyrkan. Illa sedd
därför av sina landsmän, begav sig B. till Rom,
där han 1439 blev kardinal och 1463
titulärpatriark av Konstantinopel. I sitt palats samlade han
en krets av lärde, vilka han införde i studiet av
grekiska språket och litteraturen. Hans stora till
Venedig skänkta bibliotek, grundstommen till San
Marcobiblioteket, blev Europas första offentliga
boksamling.
Bessèges [bäsä’^], stad i fr. dep. Gard, vid
Rhönes biflod Cèze; 7,000 inv. Stenkols- och
järngruvor, järnverk och glasbruk.
Bessel, Friedrich Wilhelm, tysk
astronom och matematiker (1784—1846). Han kallades
1810 att grunda det nya observatoriet i
Königs-berg, vilket försågs
med de yppersta
instrument, som den
tiden kunde
åstadkommas. Genom sina
arbeten om de
astronomiska observations-metoderna och
teorierna för
observationernas bearbetning
framstår han som den
moderna praktiska
astronomiens och
ob-servationskonstens
grundläggare. Hans
observationer särskilt
över fixstjärnorna blevo delvis av epokgörande
betydelse; han var bl. a. den förste, som (1838)
lyckades med säkerhet bestämma avståndet till en
fixstjärna (stjärnan 61 Cygni). Även inom
planetforskningen, den teoretiska astronomien, geodesien
och geofysiken utförde han betydelsefulla arbeten.
B. var även matematiker av betydande mått.
Som klassisk gäller ännu i dag hans behandling
och slutgiltiga lösning av Keplerska problemet
(att bestämma en planets excentriska anomali ur
dess medelanomali). I hans arbete därom (1824)
införas de redan av Fourier kända cylinder
funktionerna, numera oftast benämnda besselska
funktionerna. Han lämnade även bidrag till
teorien för algebraiska former och
sannolikhetslä-ran.
Be’ssels, Emil, tysk naturforskare och
polarforskare (1847—88). Han företog 1869
sin första expedition till Ishavet mellan Spetsber-
gen och Novaja Zemlja, varvid bl. a. påvisades
existensen av en arm av Golfströmmen. 1871
övertog B. den vetenskapliga ledningen av Ch. F.
Halls nordpolsexpedition, varom han utgivit ett
par arbeten. B. startade 1876 en ny
polarexpedition, som dock snart upplöstes efter ett
skeppsbrott. B. blev senare sekr. vid Smithsonian
Institution, Wash.
Bessemer [be’sima], Sir Henry, engelsk
metallurg och mekaniker (1813—98). Den
uppfinning, som skänkt
B:s namn världsrykte,
är det förfaringssätt
att av tackjärn
framställa smidbart järn
och stål, som kallas [-bessemerprocessen-]
{+bessemerpro-
cessen+} (se d. o.).
B. var 1868 en av
grundläggarna av
Iron and Steel
Institute samt
dess president 1871—
73, i vilken egenskap
han instiftade B e s s
e-m e r m e d a 1 j en,
som årligen av detta samfund utdelas för nya
uppfinningar och rön inom järnhanteringen.
Bessemerprocessen, en av Henry
Bessemer uppfunnen metod för framställning av
smidbart järn och stål, varvid medelst
inblås-ning av luft i smält tackjärn en del av dettas
kolinnehåll genom förbränning bortskaffas.
Uppfinningen väckte, då den 1856 genom föredrag och
tidningsartiklar blev bekant, stort uppseende. Det
praktiska utförandet av idén mötte emellertid
stora svårigheter, och det var först efter fleråriga,
dyrbara och besvärliga experimentarbeten, som
metoden kunde sägas ha blivit färdig för praktiskt
bruk. Skälen härtill voro flera. Bessemer synes
sålunda i början icke ha haft tillräcklig insikt
beträffande processens kemiska förlopp, varför
olämpligt råmaterial ofta användes, och dessutom
voro ugnar och blästeranordningar icke
ändamålsenliga. På grund härav var det länge icke
möjligt att annat än i undantagsfall erhålla en
homogen och slaggfri produkt. B:s förlagsmän
tröttnade därför, och metoden ansågs av dem
misslyckad.
Vid denna tid hade man dock i Sverige genom
oförtröttat arbete lyckats framställa dugligt
bes-semerstål. Förtjänsten härav och att sålunda till
praktiskt användbarhet ha utarbetat denna
geniala idé tillkommer konsul G. F. Göransson,
som redan 1857 efter en studieresa till England
började arbeta med den nya b. Genom ihärdiga
försök fann Göransson slutligen 1858, att han
huvudsakligen genom ökande av blästermängden
kunde åstadkomma en betydligt varmare gång än
förut, varigenom en mera lättfluten och jämnare
produkt erhölls. Sedan de svenska rönen blivit
kända i England, vann b. raskt spridning,
utvecklades vidare och förblev under årtionden den
färskningsprocess, varmed huvudmassan av
världens stålbehov tillverkades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
