Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beställningsmän - Bestämning - Bestötfil - Besutenhet - Besvär - Besvärande omständigheter - Besvärjelse - Besvär och last - Besvärsdeputationen, Allmänna - Besvärshänvisning - Besvärsmål - Besvärstid - Besättning - Besättningstrupper - Besökare, tullbesökare - Bet (spel) - Bet (ortnamn) - Beta (bokstav; Β, β) - Beta (sjöfart, kemi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867 Bestämning—Beta 868
het (vapen-, pjäs-, instrument-, bil-, maskin-,
stridsvagns-, radar- och signalmekaniker).
Bestämning, satsdel, t. ex. adverbial el.
attribut, som närmare bestämmer en annan satsdel.
Bestötfil, en tyngre, vanligen fyrkantig fil för
grövre filningsarbeten.
Besutenhet. Besnten ansågs, enligt k. f. 6 aug.
1864, den, som med äganderätt el. stadgad åborätt
innehade minst så stor hemmansdel, att han av
dess avkastning i vanliga år kunde påräkna
bärgning för ett hushåll av minst tre arbetsföra
personer och erlägga de utskylder, som voro
förenade med hemmansdelen. Detta minimum
upphävdes 1881.
Besvär. 1) Skyldigheter av allmän
beskaffenhet (o’nera pu’blica), som påvila fast egendom,
ss. rustning och rotering, väghållning, byggande
av kyrka, tingshus och andra allmänna hus. Till
sådana b. räknas även vissa personliga
skyldigheter för det allmänna.
2) I Sverige hade under ståndstiden
riksstånden rätt att inför regeringen framställa klagomål
och önskningar, varigenom riksdagen erhöll ett
slags motionsrätt. Dessa framställningar, som
kallades besvär, innehöllo vanligen klagomål
över tyngden av vissa skatter el. utlagor, över
alltför stor stränghet vid utskrivningarna, över
intrång i givna privilegier el. över alltför stor
utsträckning el. missbruk av frälseståndets
.privilegier. I allmänhet gåvos svaren i form av kungl.
resolutioner. En erinran om dessa b.
återfinnes i namnet på det genom 1866 års
riksdagsordning upphävda Allmänna besvärs- och
ekonomiutskottet.
3) Över en administrativ el. kommunal
myndighets beslut kunna b. anföras hos närmaste
överordnade myndighet, i sista instans hos K. m:t i
statsrådet el. i Regeringsrätten beroende på målets
beskaffenhet. I Regeringsrätten avgöras även b.
över riksdagsmannaval, val av ombud till
kyrkomötet och kommunala val. I vissa mål och
ärenden, som avses i lagen om fattigvården, och
i mantalsskrivningsfrågor är Kammarrätten sista
instans, liksom rörande statstj änstemännens
avlöningsförmåner.
4) Besvär är det rättsmedel, varigenom talan
föres mot domstols (underrätts, resp, hovrätts)
beslut, när talan ej fullföljes i samband med
överklagande av dom. Beslut under rättegången
av underrätt får endast i vissa särsk. angivna
fall överklagas, medan motsatt princip gäller i
fråga om slutliga beslut. B. är även rättsmedlet
mot domar i vissa mål, som regleras utanför
Rättegångsbalken, ss. konkursmål och j orddel
-ningsmål, ävensom mot utslag i utsökningsmål.
Besvärsförfarandet är skriftligt. B. över
underrätts beslut skall i regel anföras inom 2 veckor
efter det beslutet meddelades, b. över hovrätts
beslut inom 4 veckor. Vid b. över hovrätts utslag
el. beslut skall i vissa fall först nedsättning hos
hovrätten ske av fullföljdsavgift 150 kr. och av
ett lika stort belopp till säkerhet för
kostnadsersättning. I regel kan den högre domstolen ej
ändra det överklagade utslaget, med mindre
ve-derparten höres över b.
Besvärande omständigheter, uttryck, i
synnerhet i äldre juridisk terminologi, för indicier.
Besvärjelse består av vissa ord el. satser, som
anses besitta en underbar kraft att behärska
naturens el. andelivets makter. B. har ingått
i den ursprungligaste religiösa uppfattningen
och sedermera följt med religionsutvecklingen
långt in i kristen tid. Många formler
(”läsningar”), huvudsaki. av katolsk upprinnelse, ha
bibehållit sig till senare tid och ha under
folkloris-tiska forskningar upptecknats.
Besvär och last, se Servitut.
Besvärsdeputationen, Allmänna, se
Deputation.
Besvärshänvisning kallas den anvisning, som
i vissa fall domstol el. administrativ myndighet
är skyldig att meddela angående vad som bör
iakttagas av den, som vill besvära sig över
domstolens el. myndighetens beslut.
Besvärsmål kallas de mål, som genom besvär
blivit dragna under högre rätts el. högre
administrativ myndighets prövning.
Besvärstid, den tid, inom vilken en
besvärs-skrift skall ha blivit ingiven till högre rätt el.
myndighet.
Besättning. 1) De trupper, som äro avsedda
till en fästnings- el. ett befäst områdes
omedelbara försvar; kunna ock benämnas
besättnings-trupper (se d. o.).
2) Ett fartygs b. består av alla ombord
inmönstrade personer.
3) Sammanfattningen av de å en lantgård
befintliga husdjuren av ett visst slag (särsk. om
nötkreaturen).
4) Antal och art av stämmor i musikalikt
verk. Man skiljer dels mellan vokal- och
instrumentalbesättning, dels mellan solistisk (med en
utförande) och korisk (flerfaldig) b.
5) B. el. garnering kallas allt det som
fastsys på ett klädesplagg för att pryda el.
garnera detta, ss. knappar, band, snören, spetsar och
bårder.
Besättningstrupper. a) De trupper, som
utgöra besättning i fästningar el. andra orter av
betydenhet (såväl i hemlandet som i erövrad
del av fiendeland), b) De trupper, som under
krig efter ett vapenstillestånd el. fredsslut
förläggas inom fientlig stats område exempelvis
för att efter fredsslut trygga de antagna
villkorens uppfyllande (i princip dets. som
ockupationstrupper).
Besökare, tullbesökare, kallades
fordom vissa lägre tulltjänstemän, som gingo
ombord på ankommande fartyg, innan de lade till.
Även städerna hade (från 1724) sina besökare
för att kontrollera accis och andra liknande
avgifter av varor och fartyg.
Bet (av fr. bète, lat. be’stia), straffinsats i
spel; gå, bli b., förlora, misslyckas.
Bet (hebr., ”hus”), förekommer som första
sammansättningsled i många bibliska ortnamn,
t. ex. Betel, Betlehem.
Beta (B, fl), andra bokstaven i grekiska
alfabetet.
Beta. 1) Att beta ankarkättingen innebär att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
