Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betning - Betodling - Betong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881 Betodling—Betong 882
brädspelsbrickor o. dyl. För detta ändamål
betas trä med saltsyra, ev. i samband med
ångbe-handling.
Betning av utsädesfrön, a v s v a m
p-n i n g, avser att oskadliggöra sådana parasitära
växtsj ukdomars smittämnen, vilka överföras
genom frön, rotknölar, lökar o. dyl. B. kom först
till användning mot sädesslagens sotsjukdomar.
Senare har man funnit, att även åtskilliga andra
svampsjukdomar kunna bekämpas genom b.,
t. ex. strimsjuka hos korn, snömögel och andra
s. k. fusarioser på sädesslagen, rot- el.
grodd-brand hos betor, bönfläcksj uka m. fl. Allt
efter parasitsvamparnas i spridningshänseende
olika biologiska förhållanden måste vid b. olika
betningsmedel el. betningsmetoder användas.
Principiellt skilda äro varmvattenbehandling och
b. med kemiska medel. Den förra är effektiv
mot vetets och kornets flygsot, som ej kan
bekämpas med kemiska medel, då smittämnet
(myceliet) befinner sig inne i själva kärnan
och således ej kan nås av gifter utan att
grobarheten äventyras. Gentemot smittämnen, som
äro ytligt belägna, användes b. med kemiska
medel. Härvid ha flera olika metoder tillgripits.
Äldst är den s. k. våtbetningen, varvid
utsädet antingen under en viss bestämd tid hålles
nedsänkt i en vattenlösning av betningsmedlet
el. också under flitig omskyffling överstrilas
med betningsvätskan. Bland de äldre
våtbet-ningsmedlen ha kopparvitriol, sublimat och
formalin spelat den största rollen. Av nyare
våt-betningsmedel må nämnas abavit, fusariol,
ger-misan, germisan retorte och uspulun.
Våtbetningen har numera ganska allmänt ersatts av
den s. k. torrbetningen, som tillåter sådd
omedelbart efter b. Torrbetningsmedlen äro
framställda i form av pulver, med vilket
utsädet inpudras. Ännu ett par betningsmetoder,
fuktbetning och oljebetning, ha
under senaste tid lanserats. Som
oljebetningsme-del må nämnas preparatet panogen. — Officiell
kontroll av betningsmedlen handhaves av
Statens växtskyddsanstalt, som årl. avger
redogörelse häröver.
Betodling, se Sockerbetsodling.
Beto’ng (eng. concrete, fr. béton), en med
konst framställd stenartad produkt, som
erhål-les genom blandning av något även under
vatten hårdnande (hydrauliskt) bindemedel med
vatten och ett el. annat stenmaterial samt
massans sedermera följande hårdnande. En vanlig
blandning är cement, sand och krossad sten,
makadam, el. ursållat grus, singel, med
vattentillsats. Cementet hårdnar efter viss tid och
binder ihop betongmassan såväl i luft som
under vatten; alltefter vattenhalten får man
jord-fuktig, plastisk el. blöt betongmassa.
Betongmassan packas i formar. Antingen får den där
hårdna, varpå formarna borttagas, el. ock packas
den i dessa i jordfuktig konsistens, varpå
formarna genast borttagas och massan hårdnar
fristående. Detta användes särsk. vid
fabrikation av rör, byggnadssten o. dyl. Man har
alltmer i alla betongkonstruktioner i byggnader
övergått till den plastiska el. blöta
betongen. Denna flyter ihop i formarna och
stampar sig sålunda själv.
För att av gott cement erhålla en god b.
fordras först och främst, att betongmassan är fri
från skadliga föroreningar, ss. organiska ämnen
(socker, humusämnen), syror (kolsyra) och
vissa salter, vidare att proportionen mellan
cement, sand och sten är sådan, att en i
möjligaste mån tät massa erhålles, och till sist att
sanden och stenen i massan äro av hållfast och
väderbeständig beskaffenhet. Sanden skall ha
varierande kornstorlek. Vid gjutning av
grövre partier kan man inlägga större stenar med
rena ytor, s. k. procent- el. s p a r s t e n.
Blandningarna räknades förr vanl. i
volymdelar, så att t. ex. till i volymdel cement sattes 5
volymdelar sand och 7 volymdelar sten.
Numera är man, åtm. för arbeten av högre
kvalitet, långt noggrannare med avseende på
proportioneringen, bl. a. genom att medelst
såll-ningskurvor hålla reda på fyllnadsmaterialets
(ballastens) gradering. Dessutom ger vägning
av ingredienserna säkrare resultat än
volymmätning. Vad som jämte ballastens gradering
är av utslagsgivande betydelse, då man
eftersträvar bästa hållfasthet hos b., är att
vattenhalten hos massan hålles vid lämpligt värde. För
att en betonggjutning utan särskilt tillsatsmedel
skall bli vattentät, fordras, dels att massan är
plastisk, dels att det s. k. vattencementtalet,
d. v. s. förhållandet mellan viktsmängderna
vatten och cement i massan, ej överstiger 0,62.
Dessa villkor kunna uppfyllas även vid magra
blandningar, om vibrering i samband med
gjut-ningen kommer till användning.
B. blandas antingen för hand el. med maskin.
Det förra sättet begagnas numera endast då det
rör sig om små mängder. Betongmassan kan
också gjutas under vatten. Den blandas
på vanligt sätt och bör alltid vara blöt. Då
cement ej binder i kyla, utan b. oftast hårdnar
genom vattnets tillfälliga frysning, måste vid
gjutning i köld värmning ske.
Betongfabriker finnas i Stockholm sedan 1932, i Göteborg
sedan 1934. B. distribueras härvid i vagnar med
en under körningen roterande behållare, från
vilken den direkt kan uttappas i gjutformen.
B. har många fördelar som
byggnadsmaterial; dess olägenheter äro främst tyngden
samt dålig värmeisoleringsförmåga. Tyngden
har minskats i lättbetong genom att man
till sand och stenmaterial använder krossad
klinker, tegel, pimpsten, koksaska el. dyl.
Vikten nedbringas härvid betydligt. Lättbetongen
besitter samtidigt större värmeisolerande
förmåga. Särsk. hög värmeisoleringsförmåga
uppstår, där cementvälling inmänges med gasblåsor,
så att en porös b. uppstår, gasbetong,
vilken användes i väggar för bostadshus o. dyl.
B :s ringa hållfasthet mot dragning har
avhjälpts genom dess armering med jäm till s. k.
armerad betong. Järn har samma
tem-peraturutvidgningskoef ficient som b., varför en
i b. ingjuten järnbit följer betongens rörelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
