Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beust, Friedrich Ferdinand von - Beuthen - Bevakning - Bevakningsinspektör - Bevakningspolis - Bevakningstrakt - Bevan, Aneurin - Bevan, Anthony Ashley - Beveland, Noord- och Zuid- - Beveren - Beveridge, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Beust—Beveridge
892
Beust [båist], Friedrich Ferdinand
von, greve, sachsisk, sedan österrikisk statsman
(1809—86). Utrikesminister 1849, 1853 tillika
inrikesminister och ministerchef, förblev han den
sachsiska inre politikens ledare i reaktionär
anda till sin avgång. Han motarbetade Preussens
växande inflytande i Tyskland och sökte samla
Sachsen och övriga
mellanstater till en
egen politisk
maktgrupp vid sidan av de
båda stormakterna
Preussen och
Österrike. Då frågan om
en reform av Tyska
förbundet kom upp,
framlade B. 1861 utan
framgång ett förslag
om Österrikes och
Preussens alternerande
som tyska
presidial-makter. I 1866 års
krig lät B. Sachsen
följa Österrike och dela dess nederlag. Han hade
genom hela sin verksamhet till den grad ådragit
sig Bismarcks fiendskap, att denne vägrade att
mottaga honom som underhandlare, och han måste
därför avgå ur regeringen (aug. 1866). Han
kallades då, ehuru protestant, till Wien och blev
i okt. österrikisk utrikesminister samt efter
Bel-credis avgång febr. 1867 även ministerpresident.
Som sådan genomförde han uppgörelsen med
Ungern, som bekräftades genom kejsar Frans
Josefs kröning till Ungerns konung 8 juni 1867.
B. utnämndes s. å. till rikskansler och erhöll
grevlig värdighet. Han genomdrev i Österrike en
mängd reformer i liberal anda. Konkordatet med
Rom uppsades, alla bekännelsers likhet inför
lagen erkändes, civiläktenskap infördes o. s. v. B.
hade vid konflikten mellan Tyskland och
Frankrike 1870 gärna låtit Österrike gå med
Frankrike med nödgades i följd av tyskarnas snabba
segrar bevara neutraliteten. Efter kriget sökte
han närma sig Bismarck och var gynnsamt stämd
för en vänskaplig förbindelse med Preussen men
måste avgå i nov. 1871. Sedan var han till
1882 sändebud först i London, därefter, från
1878, i Paris. B:s för hans verksamhet starkt
apologetiska memoarer, ”Aus drei
Vierteljahr-hunderten”, utkommo i 2 bd 1887.
Beuthen [båa’tan], stad i Oberschlesien,
numera tillhörande Polen (polska namnet B y t om);
117,000 inv. B. är en av huvudorterna för
Ober-schlesiens bergsbruk och masugnsdrift. Stenkols-,
järn-, zink- och galmejgruvor. I B. finnas ett
katolskt högre lärarseminarium, högre skolor för
fackutbildning, konstmuseum m. m.
Bevakning. 1) B. betecknade förr i allm. skydd
mot fientlig stridsverksamhet, spaning och
skadegörelse. B. ingår numera som del i skydd.
2) Åtgärder till förekommande av
överrumpling av en sjöstyrka. Av särskild vikt är numera
b. mot undervattensbåtar och flyganfall. B. av
en sjöstyrka till ankars sker genom patrullbåtar,
radar m. m. En sjöstyrka under gång bevakas
genom lätta fartyg, jaktflyg, radar m. m.
3) Muntlig el. vanligen skriftlig anmälan, att
man uppger sig ha viss rätt. Sådan anmälan
inom bestämd tid är i åtskilliga fall föreskriven
som villkor för att den uppgivna rätten ej skall
förloras el. försämras. Ärvsrätt el.
fordrings-rätt kan sålunda vid bristande b. bli prekluderad
el. preskriberad; utdelning i gäldenärs konkurs
tillkommer blott de borgenärer, som i konkursen
bevakat sina fordringar. Ordet bevaka
användes också i något mer omfattande betydelse
(”bevaka sin rätt”, ”bevaka bortovarandes rätt”)
och avser då varjehanda lagliga åtgärder för att
bevaka en persons förmögenhetsrättigheter.
Bevakningsinspektör, tjänstemän hos
Civil-försvarsstyrelsen med uppgift att planlägga den
bevakning, som vid krig el. krigsfara fullgöres
av bevakningspolisen. B. är det centrala organet
för nämnda polisverksamhet.
Bevakningspolis ingår sedan 1949 i
civilförsvaret för bevakning av skydds föremål, ss.
broar, ställverk, transformatorer m. m.
Bevakningstrakt, tjänstgöringsområde för
skogvaktare el. (å allmänna skogar) kronoj ägare.
Bevan [be’van], Aneurin, brittisk politiker
(f. 1897). B., som urspr. var gruvarbetare, fick
med tiden viktiga förtroendeposter inom sitt
fackförbund. 1929 blev han led. av underhuset.
Sedan 1945 är han hälsovårdsminister och har
på den posten gjort betydande insatser.
Bevan [be’van], Anthony Ashley,
engelsk orientalist (1859—1933), lärare i arabiska
vid Trinity College i Cambridge. B., som blev
en av de främsta kännarna av beduindiktningen,
utgav bl. a. ”A short commentary on the book
of Daniel” (1892), ”The Nakä’id of Jarir and
al-Farazdak” (arabisk text i 3 bd, 1905—12).
Beveland [bè’falant], N o o r d-B. och Z u i
d-B., öar i Scheldedeltat inom nederl. prov.
Zeeland. Rika sädesfält, ängar och fruktträdgårdar.
Beveren [béTaran], stad i Belgien,
östflan-dern, 10 km v. om Antwerpen; 13,000 inv.
Handel med lantbruksprodukter, bryggerier,
olje-slagerier.
Beveridge [be^arid?], William Henry,
sedan 1946 Baron B., engelsk socialpolitiker (f.
1879). B. blev doc. i civilrätt i Oxford 1902 och
dr i statsvetenskap vid univ. i London,
föreståndare för London School of Economics and
Poli-tical Science 1919—37, för University College i
Oxford sedan 1937. Han utgav 1909 ett
standardarbete om arbetslösheten och därmed
sammanhängande problem, ”Unemployment, a problem of
industry” (ny uppl. 1930). Samma ämne har han
återupptagit i ”Causes and cures of
unemployment” (1931) och ”Full employment in a free
society” (1944). B. har ytterligare utvecklat
ett rikt socialpolitiskt och litterärt författarskap.
Under 1 :a världskriget anlitades han i
livsme-delsdep. och har beklätt flera andra
förtroendeposter. 1941 utsågs B. till ordf, i en kommitté,
som fick i uppdrag att företa en genomgripande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
