Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beveridge, William - Beveridgeplanen - Beverley (Yorkshire) - Beverly (Massachusetts) - Bewick, Thomas - Bevillning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Beveridgeplanen—Bevillning
894
omdaning av den engelska socialvården.
Kommitténs betänkande, för vilken B. stod som ensam
ansvarig, avlämnades 1942
(Beveridgeplanen). Huvudtanken i denna plan var ett system
av obligatoriska försäkringar, omfattande hela
landets befolkning på samma villkor och
erbjudande i huvudsak sådana förmåner, att en viss
minimistandard
tillförsäkrades de
försäkrade. Dock skulle
socialförsäkringen åtnjuta
stora statsbidrag, för
att den skulle
möjliggöra säkerhet mot
nöd. De olika
försäkringsformerna skulle
administreras
gemensamt av staten, och
vare sig
inkomstbortfallet berodde på
arbetslöshet, sjukdom,
olycksfall i arbete,
ålderdom el.
familje
försörjarens död, skulle understödsbeloppet i
princip vara detsamma. Försäkringarna skulle
kompletteras med ett allmänt barnbidrag. 1945
beräknades Beveridgeplanen kosta 697 mill. £, men
kostnaderna skulle stiga efter hand.
Grundtankarna i planen ha spelat stor roll för det
fortsatta sociala reformarbetet i England. — B. är
som politiker liberal, medl. av underhuset sedan
1944-
Beveridgeplanen, se Beveridge.
Beverley [be’vali], stad i eng. grevsk.
York-shire, 10 km n. v. om Hull; 14,000 inv. Staden
som under medeltiden var betydande, har en
gotisk katedral (1200—1400-talet), vilken anses som
en av de vackraste i England.
Beverly [be’vali], stad i Massachusetts i
U.S.A., vid Atlanten 30 km n. ö. om Boston;
26,000 inv. Industri- och semesterort; fiske.
Bewick [bjö’ik], Thomas, engelsk
träsni-dare (1753—1828), uppfinnare av trästicket.
Hans främsta arbeten äro illustrationerna till
”A general history of quadrupeds” (1790) och
”History of British birds” (1809).
Bevillning är ett gemensamt namn på vissa
svenska statsskatter. Regeringsformen talar, i
anslutning till sedan urgammal tid stadgade
förhållanden, om statens ordinarie och extraordinarie
inkomster; det är de sistnämnda, som den också
kallar b. I R. F. § 60 heter det: ”Till b. räknas
tull- och accismedlen, postmedlen,
chartæsigilla-tæavgiften, husbehovsbrännerimedlen
(brännvins-tillverkningsskatt) samt vad varje riksdag
dessutom särsk. såsom b. sig åtager”. Hit hör
framför allt inkomst- och förmögenhetsskatten.
Skillnaden mellan b. och ordinarie inkomster är, att de
senare behandlas gemensamt av konung och
riksdag, medan de förra blott behandlas av
riksdagen, där de vid skilj aktliga beslut av de båda
kamrarna gå till gemensam votering. — Urspr.
var b. endast en tillfällig hjälp åt kronan, men
de krav, som under stormaktstiden och senare
Interiör från katedralen i Beverley.
ställdes på statskassan, gjorde, att den blev
stående. Därigenom att de beviljades för endast
viss tid, tvingades kronan att för varje gång
ånyo begära b. Försök från kungamaktens sida
att kringskära riksdagens bevillningsrätt ledde
till att i grundlagen inrycktes bestämmelser om
att inga nya pålagor etc. finge påbjudas utan
riksdagens hörande (§ 73) och
beskattningsrätten som en självklar sak förbehölls riksdagen
ensam (§ 57).
Allmän b. el. allmän kontribution var
under 1600- och 1700-talen den vanliga
benämningen på de skatter riksdagen åtog sig. Den
var synnerligen komplicerad, och 1810 försökte
man ersätta den med en progressiv inkomstskatt.
För att underlätta taxeringen fick man dock
bestämma minimiavgifter för olika
samhällsklasser. Taxeringen misslyckades emellertid, och
redan 1812 infördes en proportionell inkomsskatt,
i regel utgående med 5 ®/o. Fastighetsskatten
fastställdes till 5 (efter 1815 blott 4)% av
taxeringsvärdet. Genom olika omständigheter
förlorade dock b. mer och mer i betydelse för
statsfinanserna. 1861 genomfördes en del
förenklingar. Minimitarifferna strökos, och en uppdelning
skedde i fastighetsinkomst och övrig inkomst.
Den förra sattes vid jordbruksfastighet lika med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
