Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biblioman - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935
Bibliotek
936
Planritning till Köpenhamns universitetsbibliotek, 2:a våningen.
en person, som drives av ett sjukligt begär att
samla böcker i massor utan plan el. några
för-nuftsgrunder. — Bibliomani, bokvurmeri.
Bibliotek (av grek, bibliothèke, boksamling)
betecknar dels en förvaringsplats för böcker
(biblioteksbyggnad el. boksal), dels själva
boksamlingen, dels ett visst b., betraktat som
institution; ordet nyttjas även som gemensam titel på
vissa serieverk, ”Historiskt bibliotek”,
”Romanbibliotek” o. dyl. Man skiljer mellan
vetenskapliga b. och folkbibliotek. Till den förra
kategorien höra i) de olika ländernas
national-bibliotek, vilkas huvuduppgift är att samla
det egna landets tryckta litteraturalster, i mera
vidsträckt mening varje b., som får
leveransexemplar från landets tryckerier, 2)
universitetsbibliotek, i de flesta europeiska länder
samtidigt nationalbibliotek i detta ords vidsträckta
el. mera speciella betydelse, 3)
specialbibliotek av olika slag, ofta knutna till högskolor
och andra undervisningsanstalter, ämbetsverk o.
dyl. el. ägda av akademier och lärda samfund.
Folkbibliotek kallas en för allmänheten
tillgänglig boksamling, avsedd att åt medborgare
av alla samhällsklasser bereda tillfälle till
kun-skapsgivande och underhållande läsning. Det finns
stadsbibliotek av båda kategorierna, och
många intaga en mellanställning mellan
vetenskapliga b. och folkbibliotek.
Bibliotekens uppkomst och utveckling. Redan
de förklassiska kulturfolken, framför allt
Mesopotamiens och Egyptens folk, ha mycket tidigt
sammanfört och bevarat litteraturalster. Alla
forntidens större samlingar av papyrusrullar ha
skingrats el. förstörts, men av babyloniernas och
assyrernas kilskriftstavlor ha flera ordnade
sam
lingar bevarats. Den mest betydande av dessa
samlingar är det s. k. konung Assurbanipals
b. i Nineve. Under ptolemaierna framträdde
Egypten som dominerande faktor i antikens
bokvärld, framför allt genom Alexandrinska
b. Den förste mera betydande
boksamlaren i Grekland skall ha varit Peisistratos. Av
de under hellenistisk tid grundade b. nådde det
kungliga i Pergamon en storlek, som blott
överträffades av Alexandrinska b. Roms första för
offentligheten tillgängliga b. upprättades av
Asinius Pollio. Kejsar Augustus anlade två
offentliga b., och flera följande kejsare
upprättade nya; mest berömt var det Ulpianska,
grundat av Trajanus. I Bysans upprättade
Konstantin den store ett kejserligt b., och
specialbibliotek för kristen litteratur uppstodo under
senantiken flerstädes, det största i Caesarea.
Under medeltiden uppstodo större boksamlingar
efter hand i flera kloster, ss. Monte Cassino,
Bobbio, York, Tours, Fulda, S:t Gallen o. s. v.
Bland bysantinska rikets medeltida b. voro
Athos-klostrens samlingar de märkligaste; av svenska
b. må nämnas Sigtuna klosterbibliotek,
francis-kanklostrets i Stockholm b. (båda grundade på
1200-talet) samt Vadstena klosterbibliotek (från
slutet av 1300-talet). Under senare medeltiden
uppstodo vid univ. för prof, och studenter
avsedda b., som hastigt tillväxte genom gåvor.
Under renässansen började furstar och enskilda
samla b. av förut okänt omfång. 1444 upprättades
i Florens Mediceiska b. som 1571 blev offentligen
tillgängligt, och i Rom skapade påven Nikolaus
V (d. 1445) det stora vatikanska b.
Boktryckerikonstens uppfinning fick givetvis
en oerhörd betydelse för b:s utveckling. Redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
