- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
937-938

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

937

Bibliotek

938

Universitetsbiblioteket i Köpenhamn. T. v. boktornet, uppfört 1937, t. h. bokmagasin
med oktav-, kvart- och foliohyllor.

i början av 1500-talet uppstodo, särsk. i
Tyskland och Nederländerna, flera stadsbibliotek. I
de katolska länderna ägde kyrko- och
klosterbiblioteken bestånd ytterligare ett par
århundraden, men under 1700- och 1800-talet ha de i
stor utsträckning överflyttats till större och
livaktigare b. Betydande förändringar ha
förorsakats genom plundringar under krigen, särsk.
under 1600-talet, då stora delar av tyska och polska
b:s skatter fördes till Sverige och Frankrike, och
under Napoleonskrigen, då en mängd värdefulla
handskrifter och böcker från italienska, tyska,
österrikiska och nederländska b. fördes till
Frankrike. De svenska krigsbytena tillföllo dels b.,
särsk. Uppsala univ.-bibl., dels enskilda. En
regelbunden tillväxt av det egna landets
litteraturalster tillförsäkrades redan tidigt åt flera
furstebibliotek genom lagar om avlämnande av
pliktexemplar (se Arkivexemplar). Därjämte
riktades många furstebibliotek, i synnerhet under
1700-talet, de stora privatbibliotekens gyllene tid,
med donationer av enskilda samlingar. Mot
1700-talets slut upprättades univ.-bibl. i Göttingen,
det första, som genom regelmässig budget,
planmässig katalogisering och frikostigt tillmätt tid
för öppethållande kunde kallas i modern mening
offentligt. Under 1800-talet övertogos de flesta
furstebibliotek av resp, stater, blevo
”nationalbib-liotek”.

Vid sidan av de vetenskapliga b. framträdde
under 1800-talet en ny bibliotekstyp,
folkbib

lioteket, som utvecklades till en synnerligen
viktig kulturfaktor. I Tyskland gjordes kraftiga
anstalter för folkbibliotekssaken redan omkr.
1830, men först genom impulser från England
och U.S.A. tog utvecklingen där större fart. I
U.S.A:s bibliotekshistoria är 1848 ett märkesår,
då staten Massachusetts medgav staden Boston
att upptaga biblioteksskatt. Sedan dess ha
U.S.A. i många avseenden varit ledande på
folkbiblioteksväsendets område. De flesta
moderna folkbibliotek i den övriga världen ha i
mån av tillgångar organiserats efter amerikanska
mönster, och den amerikanska bibliotekstekniken
har med större el. mindre modifikationer
kommit till allt vidsträcktare användning.

I Sverige har utvecklingen gått jämförelsevis
långsamt. Här har vid början av 1800-talet
folkbibliotek (sockenbibliotek) upprättats
på ett och annat ställe inom landet, och dessa
företag understöddes av Sällskapet för nyttiga
kunskapers spridande (stiftat 1883). Genom 1842
års folkskolestadga fingo strävandena att
upprätta folkliga boksamlingar ett kraftigt stöd.
Under 1850-talet upprättades många sockenbibliotek,
och 1860-talet är deras blomstringsperiod: 1868
var deras antal 1,437. Under 1870- och
1880-talet gingo sockenbiblioteken alltmer tillbaka.
Därefter började emellertid ett kraftigt uppsving
inom folkbiblioteksväsendet, sammanhängande
med det ökade intresset för folkbildningen.
Socken- och stadsbibliotek började här och där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free