Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bielski, Marcin - Bielsko, Bielitz - Bien - Bienn - Biennalen - Bienne - Bier, August - Bierbaum, Otto Julius - Bierfreund, Theodor - Bierut, Bolesław - Biesbosch - Biesèrt, Elof - Bifamiljen - Näringsvanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Bielsko—Bif amil jen
12
B:s ”Krönika swiata”, Polens första
världshistoria (1551), avslutas med en på gamla polska
krönikor byggd ”Krönika polska”, en översikt
av Polens historia fram till 1548.
Bielsko [bjä’lskå], ty. Bielitz, stad i s. v.
Polen (Schlesien), vid floden Biata; 23,000 inv.
Betydande textilindustricentrum.
Bien [biå], fr., väl, gott, bra. — Très [trä]
bien, mycket bra.
Bie’nn (till lat. bi-, två, och a’nnus, år), tvåårig
(om växter).
Biennälen, gängse benämning på den
internationella konstutställning, som sedan slutet av
1800-talet brukar anordnas varannan sommar i
Giardini Pubblici, Venedig. — Göteborg
s-biennälen kallas stundom den nordiska
konstutställning, som sedan 1939 vartannat år
förekommit i Mässhallen i Göteborg under
sommarmånaderna.
Bienne [biä’n], stad i Schweiz, se Biel.
Bier [bir], August, tysk kirurg (1861—
1939), prof, i kirurgi
i Greifswald, Bonn
och Berlin (1907—30).
B. har infört
lumbal-anestesien och lämnat
viktiga bidrag till
frågan om hyperemiens
verkan, till den
ospecifika retningsterapien
och till
regenerations-problemet.
Bierbaum [bi’r-],
Otto Julius, tysk
författare (1865—
1910). Lyriker
(”Irr-garten der Liebe”) och
berättare (romanen
”Stilpe”, ”Studenten-
beichten” m. fl.) med smidig, franskpåverkad
form och burschikos humor, spelade B. på
1890-talet en viss roll som tidskriftsredaktör (Pan,
Neue deutsche Rundschau m. fl.).
Bierfreund [bi’rfråint], Theo do r, dansk
författare (1855—1906). Av B:s dels vittra,
dels kultur- och konsthistoriska författarskap
äro hans verk om Rembrandt (1900) och Florens
(1901—04) mest kända.
Bierut [bjä’rot], B o 1 e s 1 a w, polsk
politiker, statspresident i Polen (f. 1892). Han var
från början typograf men ägnade sig mest åt
illegal verksamhet, först riktad mot Tsar ryssland
och Österrike-Ungern, sedan efter 1 :a
världskriget mot Pilsudskis regim. 1932 dömdes han
till 7 års fängelse för kommunistisk agitation.
Under 2:a världskriget var B. en av den
underjordiska rörelsens organisatörer och medverkade
till bildandet av det polska nationalrådet, vars
president han blev 1943. 1947 valdes han till
statspresident för 7 år. Då de socialistiska och
kommunistiska partierna 1948 sammanslogos till
ett enhetsparti, blev B. det nya partiets
general-sekr. — B. hör till pionjärerna för kooperationen
i Polen.
Biesbosch [bi’sbås], förr översvämmat delta-
August Bier.
land i nederl. prov. Zuid-Holland och
Noord-Bra-bant, nu invallat, avdikat och bebyggt; omkr.
200 km2. B. bildades natten 18—19 nov. 1421
genom översvämning av Maas, då 72 byar
förstördes och 100,000 människor omkommo.
Biesèrt [bisä’rt], Johan Elof, industriman,
politiker (1862—1928). Han ingick år 1886 som
delägare i firman J.
N. Biesèrt & son
(senare Lennartsfors ab.)
och blev disponent for
dess
trämassetillverk-ning vid Lennartsfors,
Töcksfors m. fl. bruk.
B. var led. av Andra
kammaren 1900—07
och av Första
kammaren 1911 samt var
1902—03 led. av
kommittén för
proportionella val. Han
tillhörde Liberala
samlingspartiet, var
finansmi
nister i Lundebergs samlingsministär aug.—nov.
1905 och i Staaffs första ministär nov. 1905—maj
1906.
Bifamiljen, A’pidae el. Anthöphila, tillhör
underordn. gaddsteklar, Aculeata, ordn.
st ek lar. Den är utbredd över hela jordklotet;
Europa hyser omkr. 2,000, Sverige något över
200 arter. De flesta utmärka sig genom sin
rika behåring av grenade el. fjädrade hår, genom
förlängning av underkäkarna och underläppen
samt genom bakbenens utbildning till
samlings-ben hos honorna och arbetarna, där sådana
finnas. För övrigt avvika de mycket inbördes. Alla
bin äro stränga vegetarianer, som leva uteslutande
av blommornas frömjöl och nektar.
Näringswanor. Binas intima association med
blommor har i hög grad tryckt sin prägel på
deras organisation och vanor. Av mundelarna
äro underkäkarna och underläppen särsk.
utdragna till tungliknande organ, med vilka nektarn
kan slickas el. sugas upp. Hos mera primitiva
former, som besöka blommor med exponerade
honungsgömmen, äro dessa organ rätt korta, men
hos högre, specialiserade former, som besöka
blommor, där honungsgömmena äro dolda på
bottnen av långa rör, kunna de nå kroppens längd
och mera. För att förvara nektarn under
hem-bärningen är främre delen av tarmkanalen,
krä-van, stor och säcklikt utvidgad samt har
tänjbara väggar, vilkas muskler möjliggöra, att
innehållet stötes upp. Innehållet i krävan kallas
honung, emedan nektarn däri blandats med små
mängder av ett enzym, som förvandlar dess
rörsocker till frukt- och druvsocker. Ett bis hela
kropp är klädd med täta, upprättstående hår,
vilka äro fjädrade el. grenade, för att frömjölet
skall kunna fastna på dem, tills biet genom att
kamma sig med benen kan sopa ihop detsamma.
Många bin samla på detta sätt frömjölet i
klumpar, som fuktas med litet honung och fästas på
yttersidan av bakbenens skenben och första fotled,
vilka i så fall äro breda och kantade med långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
