Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildskrift - Bildspaning - Bildsten - Bildstod - Bildstormare - Bildstrid - Bildt, ätt - Bildt, 1. Gillis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Bildspaning—Bildt
30
Gotländska bildstenar. T. v. sten från omkr. 500 e. Kr., Hablingbo sn. T. h. sten från omkr. 700 e. Kr.,
Stenkyrka sn.
Av de amerikanska kulturfolken hade azteker
och maya nått fram till en ganska utvecklad b.
I Afrika synes b. ej ha varit gängse. Några
stammar (wey, bamum) ha europeiskt inflytande att
tacka för sin skrift. Även i Europa nyttjas ännu
stundom b. för hemliga meddelanden landstrykare
och brottslingar emellan samt i vissa trakter som
minnesstöd av icke skrivkunniga personer. — Jfr
Hieroglyfer, Hällristningar och Bomärke.
Bildspaning, den form av flygspaning, som
ut-föres genom fotografering av spaningsområdet.
För b. fordras särskilda flygkameror,
fotografilaboratorier och apparater för flygfotografiers
tolkning. B. användes särsk. vid utspaning av
befästningsanläggningar, större trupptransporter,
flygbaser, hamnanläggningar, örlogsbaser o. dyl.
Den utföres därvid som förberedelse till
bombanfall el. anfall av sjö- och lantstridskrafter. I
samband med luftbekämpningen var b. under 2:a
världskriget av utomordentlig betydelse för
ansättande av flyganfallen samt bedömande av deras
resultat. De allierades landstigning på
Norman-dies kust juni 1944 var synnerligen väl
förberedd genom taktisk fotospaning av
befästningsanläggningar strändernas beskaffenhet etc. De
landstigande trupperna hade till förfogande detalj
-kartor, byggda på b. och på vilka i förväg
studerats anfallsmål och stridsförfarande.
Bildsten kallas i Sverige en vanl. av kalksten
bestående häll, som rests till minne av en avliden
och är försedd med ornament el.
bildframställningar, stundom, men vanl. icke, i förbindelse med
runinskrift. B:s hemland är Gotland; enstaka
stenar, som kunna benämnas b., äro kända även
från svenska fastlandet och Öland. De äldre
gotländska b. (från 400-talet) äro fyrsidiga med
raka el. “något insvängda långsidor, de yngre (från
700-talet) äro högre, ha en starkt svängd,
båg-formig överdel, skild från ”bildstenskroppen"
genom en stark insvängning. På de äldre b. ses
huvudsaki. ornament av geometrisk art, på de
yngre djur, människor, fartyg, scener ur myt och
saga.
Bildstod, se Staty.
Bildstormare, se Bilddyrkan.
Bildstrid, se Bilddyrkan.
Bildt, svensk adlig och friherrlig ätt,
härstammande från Danmark och länge bofast på
Mor-landa i Bohuslän. Den introducerades, efter
Bohusläns införlivande med Sverige, på svenska
rid-darhuset 1664. D. A. Gillis B. (se nedan) erhöll
1864 friherrlig värdighet.
1) Didrik Anders Gillis B., friherre, militär,
ämbetsman, politiker (1820—94). Han blev 1837
artilleriofficer, 1851 adjutant hos Oskar I, blev
under sin tjänstgöring som artilleristabens chef
(från 1854) genom nära vänskap förbunden med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
