Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bill of exchange - Bill of rights - Billon, billonmynt el. billonerat mynt - Billots - Billow, Anders - Billquist, Fritiof - Billroth, Theodor - Billström, Jakob - Billström, Lars - Billung, släkt - Billwiller, Robert - Bilma - Bilmark, Johan - Biloculina - Bilokation - Bilston - Biltog - Biltong - Bilus - Biläger - Bimanuell undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Bill of exchange—Bimanuell undersökning
Bill of exchange [bi’l av ikstjéi’nd^], eng.,
växel.
Bill of rights [bi’l av rai’ts], se Bill.
Billon bijå’], fr., billonmynt el.
billo-n e r a t mynt, sådant silvermynt, där
koppartillsatsen övergår 500/1,000. B. kallas stundom
även silver av dålig halt, smått mynt och
skiljemynt över huvud. Billonering av myntet började
i större utsträckning i Romerska riket under
200-talet e. Kr. och förekom sedan ånyo från
looo-talet.
Billots, person, som i större städer ”lotsar”
bilar, vilkas förare äro obekanta med de lokala
förhållandena.
Bi’llow, Anders Gustaf Paco,
konsthistoriker (f. 1890 17/s), har i tjänst hos olika förlag
utbildats till expert på bokframställningens
område. Som konstnärlig rådgivare i Nordisk
roto-gravyr (sedan 1923) har B. verksamt bidragit till
typografiens reformering, särsk. med hänsyn till
det illustrativa. Han har skrivit ”Sveriges
kyrkor. Uppland”, bd 3, h. 1 (1921), och flera
uppsatser i facktidskrifter, har utgivit ”Sverige,
natur och kultur i gången tid och nutid” (1931)
samt som red. hos Svenska turistföreningen
(sedan 1932) redigerat föreningens publikationer
”Öland” (1925; ny uppl. 1935) och ”Årets Bilder”
(1933 ff.) m. m. Sedan 1945 är han red. för
Svenska turistföreningens årsskrift. B. har tagit
initiativ till Bokhantverkshuset på Skansen.
Billquist, Erik ’Fritiof, skådespelare (f.
1901 5/5). Han debuterade 1930 på Teatern vid
Sveavägen i Stockholm och har därefter varit
knuten till olika stockholmsscener, ss. Oscars-,
Blanche-, Vasa- och Komediteatrarna. Bland hans
roller märkas Janus i ”Urspårad”, Bear i
”Syndafloden”, Frederick Sterrol i ”Fallna änglar”,
Michael i ”Gröna vatten”, titelrollen i ”Liliom”
och Gunnar Hede i ”En herrgårdssägen”. B. har
även framträtt som förf, (romanen ”Svarta
äpplen”, 1944, och åtskilliga noveller).
Bi’llroth [-råt], Christian Albert Theo do r,
tysk läkare (1829—94), kirurgie prof, i Zürich
1860, i Wien 1867.
Han var en av sin tids
förnämsta kirurger,
genialisk operatör,
skarpsinnig fysiolog
och framstående
statistiker. Inom den
praktiska kirurgien vann
B. framför allt genom
sina inlägg rörande
bukorganens operativa
behandling en stor
berömmelse. Genom sin
”Vorlesungen über die
allgemeine
chirur-gische Pathologie und
Therapie” (1863; många senare uppl.) sträckte
B. sin lärarverksamhet vida utöver
lärjungekretsen kring sin lärostol.
Billström, Jakob Mauritz, läkare (f. 1880
W12). B., som blev med. dr i Stockholm 1910,
utbildade sig för det neurologisk-psykiatriska
facket. Han är känd
för insatser inom
socialmedicin och
neu-rosforskning. B.
anslöt sig tidigt till
nykterhetsrörelsen och
har spelat en stor roll
för denna. Han var
bl. a. ordf, i
Arbetarinstitutets styrelse.
Bland hans arbeten
märkas ”Arbetsterapi”
(1923), ”Nervösa barn”
(1926), ”Psykologiska
synpunkter på upp-
fostran” (3:e uppl. 1932), ”Våra nervers
vardags-vård” (1934, 5:e uppl. 1945), ”Människans fyra
åldrar” (1941) och ”Föräldrar och barn” (1942).
Billström, Lars, politiker (1801—78),
rådman i Lund 1837—55 och borgmästare där 1855
—78. I borgarståndet, varav han var led.
riksdagarna 1844—60, utövade han stort inflytande
inom den liberala oppositionen. 1867—71 var
han led. av F. K. B. var född på Tjörn, och
därvarande folkhögskola är genom en donation
av honom upprättad och betryggad samt bär
hans namn (”Billströmska folkhögskolan”).
Bfllung, namn på en ansedd sachsisk släkt,
vars huvudmän innehade hertigvärdighet i ö.
Sachsen omkr. 950—1106. Mest bekant av dem
var Herm ann B., d. 973, Otto I:s
vapenbroder i krigen mot slaverna. Ätten utdog 1106.
Bi’llwiller, Robert, schweizisk meteorolog
(1849—1905). B. tog initiativet till
Meteorolo-gische Zentralanstalt i Zürich, vars föreståndare
han blev 1881. Han studerade särsk. sitt lands
nederbördsförhållanden och olika betingelser för
föhnvindar.
Bilma, oas inom oasgruppen Kaouar, mell.
Sahara, tillhör Nigerterritoriet Franska
Väst-afrika. Saltproduktion; station på landsvägen
Tsadsj ön—Tripolis. Radiotelegrafstation.
Bilmark, Johan, historiker (1728—1801).
Han var född i Skara men studerade i Åbo,
där han 1763 blev prof, i historia och praktisk
filosofi. Bland hans 232 akademiska disputationer,
till stor del berörande Finlands historia, är
”Historia regiæ academiæ aboènsis” (1770—76)
märkligast.
Biloculina, se Djuphavsbildningar.
Bilokatiön innebär, att en person el. ett
föremål samtidigt skulle finnas på två olika platser.
Bilston [bilstn], stad i mell. England, invid
Wolverhampton, i Black Country, Staffordshire;
31,000 inv. Gruvor, järnindustri, handelscentrum
för järn och stål.
Biltog (fsv. biltugher), fredlös, fågelfri, ställd
utanför samhället och lagen, landsflyktig.
Biltong, soltorkat, i remsor skuret kött
(vanligen fårkött), som av boerna plägat medföras
under deras färder och i fält.
Bilus, se Bin.
Biläger, furstliga personers bröllop.
Bimanue’ll undersökning (av lat. ma’nus,
hand), ett kännande med bägge händerna
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
