Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bin - Samhällsmedlemmarna och deras uppgifter - Bobyggning och vaxfabrikation - Binas föda och byggnadsmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Bin
52
äro av två slag; de flesta bli, innan de läggas,
befruktade av de sädesceller, som drottningen
mottagit vid befruktningen och förvarar i en
särskild behållare. Dessa ägg innehålla anlag till
drottning och till arbetsbi och kunna, alltefter
den näring larverna få, utvecklas till den ena el.
andra formen. Andra ägg bli obefruktade och
utveckla sig till drönare. Äggläggningen tar sin
början ett par dagar efter hemkomsten från
”bröllopsflykten” och kan pågå 2—3 år, varvid
drottningen under själva
säsongen kan lägga 1,000 ägg
dagligen. Vid framskriden
ålder, då sädesförrådet tagit
slut, kan drottningen blott
lägga obefruktade drönarägg.
Normalt lägger visen
obefruktade ägg blott i de stora
drönar-cellerna och befruktade ägg
endast i de små arbetarcellerna
samt i visecellerna.
Drottningen lämnar ej boet under sin
livstid, om hon ej svärmar.
Drönarna äro inga permanenta
medlemmar av samhället utan
uppträda endast under
fort-plantningstiden, och deras
livstid överskrider ej 6 månader.
Deras antal växlar mycket
alltefter drottningens ras och
ålder och växlar från 50 st. till
många hundra hos hedbina.
Drönarna deltaga på intet sätt
i arbetet i kupan; de kunna ej
ens skaffa sig föda själva utan
matas av arbetarna och lämna
därför sällan boet. Deras enda
uppgift är att befrukta
drottningen, och därför tumla de sig
under vackra dagar utanför
kupan för att spåra upp honor.
Men blott en enda når detta
mål på den bröllopsflykt,
som den unga visen företar
tills, m. drönarna. Arbets-
bina äro honor, ehuru sterila sådana med
förkrympta könsorgan. Ehuru koloniens
fortbestånd beror av visen och drönarna, så äro
dock arbetsbina det härskande elementet i
bikupan. De bygga den konstfulla bikakan och
göra dennas celler i ordning för deras växlande
uppgifter. De vakta flustret för att hindra
rövare och parasiter att tränga in, och framför
allt mata de såväl könsdjuren som avkomman.
Könsdjuren äta visserligen honung men kunna
ej själva täcka sitt behov av äggviteämnen, utan
dessa erhålla de av arbetarna i den s. k.
fodersaften, som också bildar larvernas huvudnäring
och avsöndras av arbetarnas spottkörtlar.
Bobyggning och vaxfabrikation. Honungsbiets
kakor äro lodräta och bestå av dubbla lager av
celler, vilka bilda regelbundna, sexsidiga prismor
med tresidiga bottnar, som äro gemensamma för
båda lagren på så sätt, att en cells tre
bottenväggar ingå i bildandet av bottnen i tre mot-
T. v. arbetsbi (sett underifrån), som med vänstra
bakbenets borste tar ett vaxfjäll från buksidan, där sådana
bildas mellan kroppsringarna. — T. h. ett bakben av
ett bi, visande knådandet och uppsamlandet av
pollenkakor, borstraderna, med vilka vaxet tages,
knådinrätt-ningen, som sammanknådar pollenkornen, och korgen
(de långa borsten) på skenbenet, i vilken pollenmassan
hemforslas.
stående celler. Härigenom ernås största
sparsamhet med materialet. Vaxproduktionen är i och
för sig lika egendomlig som byggandet av
kakorna. När den skall börja, hänga sig bina fast
vid varandra i långa, sammanhängande girlander
ned från taket av boet och förbli orörliga i
denna ställning under 20—30 timmar. Under
denna period har den honung de inmundigat
om-bildats till vax, som utsvettas i form av små
vita plattor, åtta till antalet, mellan bakkroppens
buksegment. En efter en föras dessa plattor
med benens tillhjälp till munnen, där de
knådas och blandas med saliv, så att vaxet blir
mera plastiskt, varefter den lilla vaxklumpen
fästes i taket av boet. Sju gånger upprepas
denna procedur, varefter arbetsbiet lämnar plats
för andra och hänger sig fast för att alstra
mera vax. På detta sätt bildas i mitten en platta
av vax, vilken sedermera tages om hand av
äldre arbetare, som själva upphört att alstra
vax, och modelleras till celler, medan de yngre
arbetarna samtidigt fortsätta att öka på plattan
nedtill. Efter ett oavbrutet arbete på kanske 14
dagar hänga fem kakor ned, skilda från varandra
omkr. 10 mm el. nätt och jämt så mycket, att
två arbetsbin kunna passera varandra rygg mot
rygg.
Binas föda och byggnadsmaterial. Från sina
färder hemföra bina fyra olika ämnen till kupan:
vatten, nektar, frömjöl och kåda. Vatten spelar
en stor roll i bikupans ekonomi: dels använda
de hemmavarande yngre bien stora mängder av
vatten vid beredningen av fodersaften, dels åtgår
vatten till utspädning av honungen, som under
vintern försockrats, dels förtäres slutligen
mycket vatten under heta dagar. Nektarn hämtas
först och främst ur blommorna, men även
bladlössens söta exkrementer utnyttjas. Men då
åtminstone i de tempererade länderna i regel
endast mycket obetydliga kvantiteter stå till buds
i varje blomma, måste ett bi besöka många
blommor för att få sin mage fylld. Man har
beräknat antalet blombesök under en timme till
omkr. 720. Genom vägningar har man funnit,
att en kupa under 10—12 timmar kan tilltaga i
vikt 5—6 kg, av vilka varje kg kanske represen-
Gadden av ett bi.
C:a 150 ggr
förstoring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
