Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindesäck - Bindetid - Bindhinna - Binding, 1. Karl von - Binding, 2. Rudolf - Bindmössa - Bindning el. bindemönster - Bindsula - Bindväv - Binerv - Binet, Alfred - Bing, släkt - Bing, Just - Bingel - Bingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Bindetid—Bingen
62
ögonlockens baksida, formande en övre och en
undre springformig ficka och vars öppning
ut-göres av ögonspringan. Med hornhinna och
ögonlock är b. fast förenad. I inre ögonvrån bildar
b. ett vertikalt veck och en liten röd vårta,
tårvårtan. I den övre fickan mynna tårkörtlarna,
och härifrån sprider sig tårvätskan i ett tunt
skikt mellan b:s båda blad för att sedan
avflyta genom tårkanalerna vid inre ögonvrån.
Bindetid, den tid ett bindemedel (cement, lim
o. dyl.) behöver för att efter utröring i vatten
el. annat lösningsmedel stelna.
Bindhinna, se Bindehinna.
Binding. i) Karl von B., tysk rättslärd (1841
—1920), prof, i straffrätt, kriminalprocess och
statsrätt vid Leipzigs univ. från 1873. Hans
förnämsta arbete är ”Die Normen und ihre
Übertretung” (2 bd, 1872—1920), vari han
företog en revision av de allmänna kriminalrättsliga
lärorna. Vidare märkas hans genom skarpsinne
och omfattande lagkännedom utmärkta ”Handbuch
des Strafrechts” (I, 1885) och ”Lehrbuch des
gemeinen deutschen Strafrechts” (2 bd, 1896—
I9O5)-
2) Rudolf Georg B., den föreg:s son,
författare (1867—1938). Han framträdde som förf,
först i 40-årsåldern med berättelserna ”Legenden
der Zeit” (1909) och ”Die Geige” (1911) samt
”Gedichte” (1913), vilka följts av bl. a. novellerna
”Unsterblichkeit” (1921), ”Moselfahrt aus
Liebes-kummer” (1932) och ”Die Spiegelgespräche”
(1933), diktsamlingarna ”Stolz und Trauer”
(1922), ”Tage” (1923) samt ”Ausgewählte und
neue Gedichte” (1930), vidare ”Aus dem Kriege”
(1925), ”Reitvorschrift für eine Geliebte” (1926),
”Erlebtes Leben” (1928), ”Rufe und Reden”
(s. å.) och ”Antwort eines Deutschen an die
Welt” (s. å.), vari han lugnt och manligt svarar
på angrepp mot Tysklands nya kurs.
Bindmössa, urspr. en mjuk kvinnomössa, som
drogs i hop och bands i nacken. Den användes
särsk. under
1700-talet och början av
1800-talet.
Bindning el.
bin-d e m ö n s t e r, det
mönster, enligt
vilket varptrådarna i
en vävnad höj as
och sänkas under
inslagen. Det på
rutpapper
upptecknade bindningschemat kallas
mönsterpatron och
själ
va teckningsarbetet patronering. Se vidare
Vävning.
Bindsula, inre, tunn sula av mjukare läder,
vid vilken såväl ovanläder som sula fastsys.
Bindväv, se Bindesubstansvävnad.
Binerv, se Hjärnnerver.
Binet [binä’], Alfred, fransk psykolog
(1857—1911), direktör för laboratoriet för
fysiologisk psykologi vid Sorbonne. B. var den
för
Bindmössa av ljusblått siden
med tambursöm. Adelövs
socken, Småland.
nämste representanten i Frankrike för den
experimentella psykologien, vars forskningar han
utsträckte till det högre själslivet och tillämpade
för pedagogiska syften. Tillsammans med dr T.
Simon har han utbildat den metod för mätningar
av barns intelligens, som kallas ”B.-Simons
metod”. B. utgav ”L’année psychologique” från
1895.
Bing, dansk industriidkarsläkt. M e y e r H e
r-mann B. (1807—83) upptogs 1838 i den av hans
fader grundade bok- och pappershandelsfirman
J. H. B. & sön, som efter faderns död 1844 under
ledning av honom och hans yngre broder J
a-cob Herma nn B. (d. 1896) vann ansett namn
som konst- och galanterihandel. Bröderna
grundade jämte Fr. Gröndahl 1853 Bing & GröndahFs
porcelænsfabrik. Jacob Hermann B :s son H
a-rald B. (1848—1924) övertog 1868 den tekniska
ledningen av denna fabrik. Han var en av
skaparna av det danska konstindustrimuseet.
Bing, Just, norsk litteraturhistoriker (f.
1866), fil. dr 1894, arkivarie vid statsarkivet i
Bergen 1903—33. Han har bl. a. utg. ”Tider og
idealer” (1896), ”Norske digte og digtere”
(1898), ”Norsk litteraturhistorie” (1904),
”Europas litteraturhistoria från medeltiden till våra
dagar” (1910, tills, m. O. Sylwan), ”Henrik Ibsen”
(1909), ”Ludvig Holberg” (1917), ”Henrik
Ib-sens Brand” (1920), ”Litteraturens indre
udvik-ling i det nittende aarhundrede” (1926) och
”Verdens-litteraturhistorie” (3 bd, 1928—34). B.
har även bedrivit omfattande studier av äldre
nordisk religion.
Bingel, Mercurialis, växtsläkte, hörande till
törelfamiljen (JEuphorbiaceae), igenkänt bl.
a. därpå, att blommorna äro enkönade och
frukterna tvårummiga
kapslar. Den enda
egentligen vilda
svenska arten är
Mercurialis perennis,
som växer i lundar
i s. och mellersta
Sverige. Den är en
flerårig ört med
lång, nästan
trådsmal, förgrenad
j ordstam och ända
till 20 cm höga,
ogrenade, upptill
tät-bladiga stjälkar. De
små, gulgröna
blommorna sitta i glesa
ax i bladvecken.
Bi’ngen, stad i
Tyskland vid Nahes
inflöde i Rhen; 17,000 inv. Vackert läge mitt emot
Niederwald på högra Rhenstranden. Vinodling.
Staden var förr viktig Rhenhamn ovanför
Binger Loch, en klippfylld passage,
fri-sprängd 1834. I floden på en klippa det s. k.
”Råttornet” (Mäuseturm), där enligt sagan
ärkebiskop Hatto II av Mainz 969 blev uppäten av
råttor. — B. uppstod vid ett av romarna (Drusus)
13 f. Kr. anlagt kastell, varav lämningar finnas
Bingel, Mercurialis perennis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
