Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biorisering - Bios - Bioseston - Biostatik - Biot, Jean Baptiste - Biotin - Biotit - Biotop - Biotyp, livstyp - Bipest - Bipinnatus - Biplan - Bipolaritet - Bir - Biran, M. F. P. G. - Birch-Pfeiffer, Charlotte - Birch-Reichenwald, Christian - Birck, Lauritz - Bird el. Byrd, William - Birdwood, Sir William Riddell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Bios—Birdwood
74
sluten cylinder, varefter följer omedelbar
avkylning. Metoden är effektiv gentemot
sjukdoms-alstrande bakterier men förändrar föga mjölkens
kemiska, fysiologiska och fysikaliska egenskaper.
Bios [-ä’s], ett tillväxtbefrämjande ämne, som
först påvisades av Pasteur hos jästsvampar. Det
har senare visat sig, att biosfaktorn är av
sammansatt natur och utom för växterna är av
livsviktig betydelse även för djurens tillväxt
(vitaminverkan).
Biose’ston, se Seston.
Biostatik, läran om medellivslängden, läran om
befolkningsmedeltalet.
Biot [biå’], Jean Baptiste, fransk fysiker
(1774—1862), 1800 prof, i fysik vid Collège de
France, Paris. Han fortsatte 1806 tills, med Arago
den stora franska gradmätningen Dunkerque—
Barcelona, som utsträcktes söderut till ön
Formen-tera. B:s viktigaste fysikaliska arbeten falla
inom optiken och gälla där främst ljusets
polarisation. — Om Biot-Savarts lag se Elektricitet.
Biotin, vitamin H, finnes i jäst, riskli och en
del andra vegetabiliska produkter samt i äggula
och djurorgan, t. ex. lever, njure och hjärna.
B. förekommer i naturen dels i fri form, dels i
en till äggvita bunden, inaktiv form. B.-brist
anses giva upphov till vissa hudsjukdomar
(sebor-ré). B. synes bl. a. stimulera fettsyntesen i levern.
Biotit, ett efter J. B. Biot uppkallat mineral,
se Glimmer.
Biotop [-å’p], den minsta topografiska enheten
inom ekologien.
Biotyp, 1 i v s t y p. Med b. menas individer,
som ha en identisk uppsättning av arvsenheter,
samma ”genotypiska konstitution”.
Bipest, se Bin.
Bipinnätus, artnamn på växter med dubbelt
pardelade blad och på djur med sådan kroppsform.
Bi plan, flygplan med dubbla vingar, placerade
över varandra.
Bipolaritét (grek. po’los, pol), djur- och
växt-geografisk beteckning för det sakförhållandet,
att i de n. och s. kallare haven dj urformer
förekomma, som antingen äro identiska el. varandra
mycket närstående, medan de däremot äro långt
mera skilda från de djur av samma grupper, som
bebo de stora mellanliggande tempererade och
tropiska havsområdena. Förklaringen till b. är
ännu omtvistad. En teori går ut på att mellan
de subarktiska och subantarktiska havens
djurvärld en förbindelseled står öppen genom de
mellanliggande havens djupare och kallare
vattenlager. Enl. relikthypotesen förutsättes,
att djur- och växtvärld förr (krita och äldre
tertiär) varit mera jämnt fördelad över jorden och
att de vid de båda polerna levande organismerna
äro blotta rester från den tiden. Anhängarna av
den ”m onoboreala relikthypotesen”
mena, att de tempererade organismerna i regel
uppkommit på n. hemisfären och därifrån vandrat
mot s.
Bir, arab., källa, brunn; förekommer i
sammansättningar, särsk. vid namn på
karavanstationer, t. ex. Bir Ali.
Biran [birä’], M. F. P. G., se Maine de Biran.
Birch-Pfeiffer [-pfåTfar], Charlotte, tysk
dramatisk författarinna (1800—68). Hon var
egentligen skådespelerska, bl. a. vid kungl.
teatern i Berlin (1844—68), men är mest känd
genom sin omfattande produktion av teaterstycken
(över ett hundratal). De flesta voro
bearbetningar efter kända romaner och noveller (bl. a.
även efter Fredrika Bremer); de blevo genom
sina välberäknade effekter och tacksamma roller
mycket omtyckta. Nämnas må ”Jane Eyre”,
”Ladyn af Worsley Hall” och ”Syrsan”, som i
Sverige länge voro dragande repertoarstycken.
Birch-Reichenwald, Christian, norsk
politiker (1814—91). Han var expeditionssekreterare
i kyrkodep. 1841—47, amtman 1847—58, statsråd
1858—61 och sorenskriver 1869—89. B.
ådaga-lade både som ämbetsman och stortingsman
(1848, 1854 och 1862—66) betydande duglighet.
Fastän regeringens yngste medlem, var han en
tid den verklige
regeringschefen. Han
visade ett principiellt
tillmötesgående mot
stortinget och den
sverdrupska
riktningen. Han stod på
mycket god fot med Karl
XV. Bl. a. utverkade
han 1859 dennes löfte
om sanktion i
ståthål-larfrågan. Den
förbittring, som uppstod i
Norge, då konungen,
utsatt för svensk
påverkning, ej kunde
uppfylla sitt löfte, vände sig i synnerhet mot B.
Närmast föranleddes hans avgång av
meningsskiljaktigheter om formuleringen av det av B.
utarbetade norska regeringsbetänkandet okt. 1861
i fråga om den från Sverige föreslagna
unionskommittén.
Birck, Lauritz Vilhelm, dansk
nationalekonom (1871—1933), 1906 doe. och 1911 prof, i
statsvetenskap vid Köpenhamns univ. B:s
huvudarbete är ”Værditeorie” (2 bd, 1902); dessutom
må nämnas ”Sukkerets historie” (1909) och
”Told og accise” (1920). I sitt stora verk ”Den
ökonomiske Virksomhed” (1927—28) granskade
han kritiskt Böhm-Bawerks kapitalteori. Tidigt
politiskt intresserad, var B. 1896—98 redaktör
av högertidningen Vort Land samt 1903—10 och
1918—20 folketingsman. Som sådan intog han
en självständig ställning, under den senare
perioden utanför alla partier.
Bird [bäd] el. B y r d, William, engelsk
tonsättare (1543—1623). Sin samtids mest
betydande engelske organist, åtnjöt han även stort
anseende som kompositör. B:s kompositioner
omfatta mässor, psalmer, andliga sånger, vilka äro
stora a cappellakörer med ända till 40 stämmor;
stor betydelse äga även hans småstycken för
orgel och klaver.
Birdwood [bä’do>od], Sir William R i
d-dell, engelsk general (f. 1865). Han gjorde
under boerkriget (1899—1902) stabstjänst och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
