Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birka - Birka folkhögskola - Birkagården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Birka folkhögskola—Birkagården
88
Godkänd för publicering 3°/4 1951.
Karta över fornlämningarna efter Birka på Björkö.
I staden träffade Ansgarius en del kristna fångar
samt konungens hövding Hergeir (Herigarius),
som antog kristendomen och byggde en kyrka
på sitt arvegods. I B. funnos ”många rika
köpmän, överflöd på alla ägodelar och
penningskatter i mängd”. B. utsattes också för ett danskt
överfall, som dock tillbakavisades, ej med vapen
utan med skänker.
Ännu Olaus Petri återger traditionen om att
B. legat på Björkö. Denna sedermera
fördunklade tradition har bekräftats genom Hjalmar
Stolpes utgrävningar åren 1871—81. — Staden
låg i centrum av en stor och viktig bygd samt
just i skärningspunkten mellan Svealands i
forntiden viktigaste förbindelseleder från ö. till v.
och från n. till s. — Av staden återfinnes
numera blott en på sex ställen genombruten
skyddsvall av jord och sten, som sannolikt i en båge
framgått mot n. v. och mot s. v. till den av en
annan vall omgärdade borghöjden. N. om denna
låg staden. På platsen för denna utbreder sig
den s. k. Svarta jorden el. Bystan (=
bystaden). Detta kulturlager mäter 9,1 har och
är bildat av avskrädet från stadsbefolkningens
bostäder, ö. och s. om staden ligga de väldiga
gravfälten. N. om staden låg hamnen
(Kugg-hamn). Gravfynden ha givit vid handen, att B.
hade en jämförelsevis stor och rik befolkning,
som drev en vidsträckt handel med Ryssland och
österlandet lika väl som med Västeuropa, särsk.
Rhenmynningarna, men även de brittiska öarna.
I B. ha anträffats med olika slags figurer
präglade mynt, som av flera förf, anses ha
slagits i denna stad redan under 800-talet. K.
Stjerna har sökt bevisa, att B. anlagts av
frisis-ka köpmän från Rhentrakten, troligen Dorestad.
H. Schück har på goda grunder bestritt denna
hypotes och anser, att B. var rent svensk stad,
besökt även av främmande köpmän. Om namnet
B. råda olika meningar. En del forskare mena,
att det är liktydigt med birk (se d. o.), andra
anse, att namnet syftar på öns björkvegetation.
Även i benämningen bjärköarätt har man
velat återfinna öns namn. — Om
utgrävningarna av B. se Björkö. — Litt.: G. Hallström,
”Birka”, I (1913), med uppgifter om äldre
litt.; K. Stjerna, ”Lund och Birka” (Hist.
tidskr. för Skåneland, III) ; H. Schück, ”Birka”
(1910); uppsatser i Namn och bygd av E.
Wad-stein (1914 och 1924), E. Wessén (1923, I925)
och A. Bugge (1918) ; A. Schück, ” ’Köpborgar’
och ’hamnstäder’” (Fornvännen 1924); ”B.
Un-tersuchungen und Studien, herausgegeben von
Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitets
Akad”. med bidrag av H. Arbman och Agnes
Geijer (1, 3, 1938—43).
Birka folkhögskola i Jämtland (adr. Täng)
inrättades 1901 av greve Rob. Mörner.
Landstinget är numera huvudman för skolan, som meddelar
allmänbildande undervisning på två huvudavd. med
två årskurser.
Birkagården, en institution för
folkbildningsarbete och social verksamhet, upprättades okt.
1912 av Nat. Beskow och fröken Ebba Pauli.
Företaget, som delvis följer mönstret av de eng.
settlementen och bl a. har till syfte att, utan att
ställa sig på någon konfessionell ståndpunkt,
arbeta för personlig och social kristendom i
evangeliets anda, är uppkallat efter den nordligaste delen
av Vasastaden i Stockholm den s. k. Birkastaden,
inom vilken verksamheten är förlagd. B. omfattar
nu i huvudsak följ ande verksamhetsområden:
daghem för småbarn, barnträdgård i flera avd.,
efter-middagshem för skolbarn, klubbar för olika
åldrar, scoutavd. för flickor och pojkar,
söndagsskola, folkhögskola med studiecirklar, flera
sommarkolonier för barn, föräldraförening, s. k. familj
e-aftnar varje lördag under vintern, offentliga
föredrag i religiösa och etiska ämnen m. m. Av B :s
många medarbetare äro de flesta oavlönade.
Ekonomiskt möj liggöres verksamheten genom anslag
Fynd ur Birkas jord: rhenländskt glas (t. v.) och
frankisk keramik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
