Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bismarcksarkipelagen - Bismer - Bismillah - Bismuthum - Bismutin - Bisolar - Bison - Bispberg - Bispbergsfältet - Bispbergsklack - Bispebjærg Hospital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Bismer—Bispebjærg Hospital
118
Fiskarby på Nya Britannien, Bismarcksarkipelagen. Över huset hänga tre
ballongformade ryssjor.
Nya Hannover), 1,190 km2,
och Hertigens av York ö
(förr Nya Lauenburg; 57
km2).
B. omges av stora
havsdjup, störst s. om ögruppen,
med djup på 8,000 m. I v.
begränsas B. av
Dampier-sundet. öarna bestå av äldre
sedimentära samt äldre och
yngre eruptiva berg. De äro
vulkaniska. Högsta kända
bergstoppen är vulkanen
Fa-ther på Nya Britannien,
omkr. 2,300 m. De större,
bergiga öarnas kuster stupa
ofta brant i havet och
omges av klippor och korallrev.
Av de mindre öarna äro
många låglänta. Goda
naturliga hamnar finnas, främst
Rabaul på Nya Britannien
vid Blanchebukten. —
Infödingarna äro av melanesiskt
(papuanskt) urspr. De stå på
en låg utvecklingsnivå och
äro icke främmande för kan-
nibalism. Klimatet liksom växt- och djurvärld
överensstämmer i huvudsak med Nya Guineas.
Jorden är i regel bördig. Huvudprodukt är kopra,
som även är största exportartikel. Dessutom
odlas nu relativt mycket kaffe och kakao. — I jan.
—febr. 1942 besatte japanerna viktigare delar
av B., men under de allierades offensiv 1943—44
isolerades de japanska stridskrafterna här och
kapitulerade i samband med Japans betvingande
i aug. 1945.
Bismer, detsamma som besman.
Bismilläh, arab., i Guds namn.
Bismüthum, lat. namnet på vismut.
Bismutin, se Vismutglans.
Bisolar, se Halofenomen.
Bison, ett undersläkte av släktet Bos bland
boskapsdjuren, kännetecknat av ett kort och brett,
trekantigt huvud med välvd panna, en puckel
över bogarna samt en på framkroppen lång och
ullig hårpäls. B. finnes i vår tid endast
kvarle-vande med de sista resterna av två arter,
visen-t e n och den amerikanska b., av vilka den
förra numera är utdöd i vilt tillstånd. Släktet
var under istiden vida utbrett över norra
halvklotet både i Gamla och Nya världen och
företräddes av ett stort antal geografiska raser,
som alla synas ha varit former av samma art,
B. priscus, som i Europa levat tills, med den
äldre stenålderns folk. Medan B. priscus i likhet
med den amerikanska b. var ett stäppdjur,
anpassade sig visenten till de stora skogarna och
förekom talrikt under forntiden i hela mellersta
Europa. Flera fynd i s. Skåne och ett i
Östergötland vittna om dess förhistoriska förekomst
i Sverige. Visenten, B. bonasus, har måttligt
stort, välbildat huvud, en jämförelsevis väl
proportionerad kropp med mindre puckel och
kraftiga ben. Hornen äro rätt spensliga, runda och
spetsiga. Tjuren når en längd av 3,5 m, en
bog-höjd av 1,8 m och en vikt av 700 kg. Kon är
mindre och spensligare byggd. På 1800-talet hade
de sista kvarlevande visenterna funnit fristäder
dels i Kaukasus, dels i Bialowiezskogen i
Litauen, som 1914 ännu hyste 727 djur. På bägge
ställena blev visenten utrotad under och efter
1 :a världskriget, så att de numera kvarlevande
djuren leva i fångenskap. I Sverige finnas 8
visenter på Skansen och 10 i Avesta. Den
nordamerikanska b., amerikanernas ”buffel”, B. bison,
skiljer sig från visenten genom sitt väldiga,
breda och klumpiga huvud och sin i ovanligt
hög grad utvecklade framkropp, mot vilken den
svaga bakkroppen och de tämligen smala benen
starkt kontrastera. Hornen äro betydligt
kraftigare med tjockare rot och trubbigare spets än hos
visenten. Tjurarna nå i längd 3 m, i boghöjd 1,9
m, i vikt 1,000 kg. B. var förr karaktär sdjuret
för Nordamerikas prärier och uppfyllde dessa
med oerhörda massor. Genom en hänsynslös jakt
decimerades djuren på några årtionden så, att
1889 endast 835 djur funnos kvar. Genom att
dessa omhändertagits i ett antal skyddsparker har
stammen åter ganska hastigt ökats. Buffalo Park
i Canada hyser sålunda en hjord på 1,200 djur.
I U.S.A. fanns 1944 något över 5,000 bufflar.
Bilder se nästa sida.
Bispberg, gruvsamhälle i Säters landskommun
i Dalame.
Bispbergsfältet, järnmalmsfält i Kopparbergs
län, 3 km n. ö. om staden Säter. Bispbergs
storgruva, som var känd redan på 1300-talet,
beräknas ha lämnat c:a 1,5 mill. ton malm (kvarts-,
j ärnmalmer).
Bispbergsklack, berg i Dalarne, ö. n. ö. om
Säter, 314 m högt, storartad utsikt.
Bi’spebjærg Hospital [-bjärg], stort sjukhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
