Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjelopolje - Bjeloretsk - Bjelostok - Bjelyj, Andrej (Boris Nikolajevitj Bugajev) - Bjelzy, Beltsy, Balti - Bjerg, Johannes - Bjerke, Arvid - Bjerke, Ejlert - Bjerke, André - Bjerkén, 1. Pehr af (kirurg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Bjelopolje—Bjerkén
132
Bjelopolje [bjälapåTje], stad i Ukraina, 190 km
n. v. om Charkov; 20,000 inv. Tegel-, läder- och
livsmedelsindustri.
Bjeloretsk [bjäiarjä’tsk], stad i
Basjkirre-publiken, Sovjetunionen, vid övre Belaja i
Ural-bergen; 25,000 inv. Järngruvor och järnindustri.
Bjelosto’k, stad i Polen, se Bialystok.
Bjelyj [bjäHaj], And r ej, pseud. för Boris
Nikolajevitj Bugajev, rysk författare
(1880—1934). Han utgav 1904—10 tre
diktsamlingar: ”Guld i askan”, ”Aska” och
”Urnan”, som med ens
ställde honom i
främsta ledet bland de unga
symbolist- el.
deka-dansskalderna. Samtidigt utgav han också
en del ”symfonier” på
rytmisk prosa. Mera
njutbara äro hans
romaner, där han med
större framgång
uppträder som
stilreformator med en prosa,
åt vilken han ger en
viss musikalisk rytm.
I en trilogi, ”östern
och västern”, vill han därvid teckna
motsättningen mellan Ryssland och Västerlandet; i
dess första del, ”Silverduvan” (1909), placerar han
en västerländskt bildad ryss i äktrysk värld;
”Petersburg” (1914) är en roman om 1905 års
revolution; i den under 1 :a världskriget skrivna
”Kotik Letajev” skildrar han sin egen
barndoms-och ungdomstid, ett genom sina tids- och
miljöskildringar intressant arbete, som dock delvis
förlorar sig i obegriplig mysticism. Efter
bolsje-vikrevolutionen närmade han sig småningom
bol-sjevismen. Redan 1918 skrev han en dikt, ”Kristus
är uppstånden”, där han jämför det korsfästa
Ryssland med Kristus och förutsäger efter den
blodiga förintelsen av det gamla Ryssland dess
uppståndelse som ”en av sol klädd kvinna”; i
en stor roman, ”Moskva” (1926), skildrar han
sedan Rysslands sammanbrott och Moskvas
uppstigande till ”världscentrum”.
Bje’lzy, ry. B e 11 s y, rum. B a 1 ] i, stad i
Bessarabien och Moldaviska SSR, vid Dnjestrs
biflod Reut; 31,000 inv. Stora
boskapsmarkna-der.
Bjerg, Johannes, dansk skulptör (f. 1886),
studerade i Köpenhamn 1908—11 och i Paris
1911—14, prof, i skulptur vid Kunstakademiet
1945, dess dir. 1943—46. B., som är en av
Danmarks mest begåvade samtida konstnärer, har
utfört ett flertal uppmärksammade figurskulpturer,
bl. a. ”Abessinier”, ”Älskogsleken”, ”Den
havande” (granit) och den stora monumentala
statyn ”Skepparen Clement” (brons) i Aalborg.
Bjerke, Arvid, arkitekt (f. 1880 W12),
examen 1903 vid Tekniska högsk., studerade vid
Konstakad. 1903—05 drev 1905—26 egen
arkitektbyrå i Göteborg, verksam för ab. Elektrolux
1926—29 i Berlin och Paris (där även privat) till
1935, sedan i Stockholm; från 1940 chef för
Tohannes Bjerg: Abessinier.
Brons 1915. Kunstmuseet,
Köpenhamn.
H.S.B:s avd. för
tekniska
utredningar. Tills, m.
Sigfrid Ericson
påbörjade B. ordnandet
av Götaplatsen i
Göteborg samt
utförde ritningar till
utställningen där
1923.
Bjerke, Ej 1 e r t,
norsk författare
(f. 1887), bondson,
student. I hans
stora produktion
märkas dikter,
skådespel, noveller,
romaner och
reseskildringar. Bland
hans arbeten kunna
nämnas
novellsamlingarna ”Menne-sker og fauner”
(1909) och ”Frie
fugle” (1910) samt
romanerna
”Livs-f yr sten” (1914) och
”Sværmere i solen”
(1917).
Bjerke, André,
norsk författare (f.
1918). Han
studerade först vid univ.
i Oslo. 1940
debuterade han som
lyriker med
diktsamlingen ”Syng-
ende jord” och har sedan utg. "Fakkeltog” (1942)
och ”Regnbuen” (1946). Ett genomgående drag i
hans diktning är livsglädjen och frihetskär leken.
Bjerkén. 1) Pehr af B., kirurg (1765—
1818). Han var son till den framstående läkaren
Pehr af B. (1731—74), som adlats 1773. B.
var endast kirurgie studerande, då han 1788
förordnades till sjukhusläkare vid arméns sjukhus
i Göteborg. Han ådagalade där en så stor
skicklighet, att han 1789 beordrades till armén i
Finland. Han blev 1792 med. lic. i Uppsala och
studerade 1793—96 i London. Efter hemkomsten
fick B. snart allmänt anseende som kirurgisk
auktoritet. Han blev febr.
1808 förste fältläkare
vid norra finska
armén, organiserade där
under svåra
förhållanden sj ukvårdsarbetet
och var outtröttlig i
att mitt under
kanonelden företaga nödiga
operationer. B. blev
juni 1809 över fältskär
vid Serafimerlasarettet
i Stockholm samt vann
både där och i sin
enskilda praktik säll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
