Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjuv - Bjälbo - Bjälbostenen - Bjälke - Bjälklag - Bjälksätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Bjälbo—Bjälksätt
140
Bjälbo kyrka.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
kommer tillsammans med kolflötsema.
Gruvdriften inställdes 1946. I B. finnes även en
konservfabrik. Kyrkans skepp torde härstamma från
1100-talet. Taxeringsvärde å
fastighetsskatteplik-tig jordbruksfastighet 3,671,000 kr., å annan
fastighet 14,853,000 kr., till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst: fysiska personer 6,080,000 kr.,
svenska ab. 701,000 kr. (1949). B. bildar med
N. Vram pastorat i Luggude n. kontrakt, Lunds
stift.
Bjälbo, socken i v. Östergötland mellan
Skän-ninge och sjön Tåkern, Göstrings härad,
Östergötlands län; 22,19 km2, 477 inv. (1950). Bördig
och välbebyggd slättbygd. Kyrkans långhus och
kor ombyggdes grundligt 1786—88; dess kraftiga
torn kvarstår sedan medeltiden och är uppfört i
fyra våningar, varav de två nedersta äro
tunn-välvda och, liksom den tredje, delade i vardera
två rum. I B. låg Birger jarls stamgods, Bjälbo,
som sedan av hertig Eriks änka, Ingeborg,
skänktes till Skänninge nunnekloster. Indraget 1527
till kronan, kom det senare i enskild ägo och blev
fördelat på flera gårdar. Av den forna borgen,
som ägdes av Birger jarls föräldrar, fann man
troligen rester vid grävningar 1929. — Omfattar
1,815 har åker. Egendomar: Bjälbo Fogdegård,
Bjälbo Östergård, Sjuntorp, Brestorp och Älgsjö.
B. bildar med Skänninge och Allhelgona pastorat
i Linköpings stift, Göstrings kontrakt; tillhör
storkommunen Skänninge.
Bjälbostenen, runsten, inmurad i sakristian till
Bjälbo kyrka. Inskriften (”Unga män reste
denna sten efter Grep, sin gillebroder. Love ristade
runorna, Jutes son”) antyder tillvaron av en lokal
handelsorganisation i Skänningetrakten, ett gille,
redan under förra hälften av 1000-talet och är det
äldsta vittnesbördet om gilleväsen i Sverige.
Bjälke. 1) Benämning på fyrkantigt, bilat
virke, som brukas till åtskilliga byggnadsändamål.
En b. skall i regel hålla 9 tum el. däröver i
fyrkant (klenare fyrkantvirke benämnes s p a r r a r)
och vara fri från genomgående sprickor, röta och
blåyta. Längden skall vara minst 18 fot. B.
skola vara bilade skarpkantade till minst 3/4 av
längden. — 2) Om heraldisk b. se Vapen.
Bjälklag i ett hus kallas den del av
byggnads-stommen, som bildar golv och innertak och
därigenom begränsar de olika våningarna uppåt och
nedåt. Ett b. består av de bärande huvuddelarna:
vanligen träbjälkar, jämbalkar el.
betongkonstruktioner; de utfyllande delarna: valv,
mellanslag o. dyl.; samt golv- och taklag. — Ett t r
ä-b j ä 1 k 1 a g av i enklare svenska byggnader
vanlig beskaffenhet (fig. 1) innehåller träbjälkar,
inlagda på lämpligt avstånd och med spännvidd
av upp till 6 m. Mellan bjälkarna anbringas en
s. k. blindbotten av bräder, som vila på läkt,
fästade utmed bjälkarnas sidor. Ovanpå
blindbottnen och mellan bjälkarna inlägges en
fyllning, kallad trossning, av mager lera, kalkgrus,
sågspån, torvströ el. annat torrt och isolerande
fyllnadsämne. På bjälkarnas översida spikas den
övre våningens golvplank, på undersidan den nedre
våningens taklag, bestående av ett tunt
panelbräd-lag, varå vanligen anbringas kalkputs å vassrör.
Ett sådant b. benämnes även trossbotten.
Trossfyllningen för eldfasta bjälklag
utföres av aska el. slagg och inlägges direkt
på den bärande konstruktionen, omedelbart
under det därpå anbragta golvet av cement, trä,
stenplattor el. annat golvbeläggningsmaterial
(fig. 2). B. av s. k. hål tegelvalv el.
bremer-valv erhålla plan undersida genom direkt puts
på de i b. ingjutna, lätta hålteglen (fig. 3).
Bjälksätt, en anordning för att avstänga el.
uppdämma vattnet i kanaler, slussgravar,
dammöppningar o. dyl., bestående av över varandra
Fig. 1.
Fig. 2.
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
