Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blad - Blad, Augusta - Bladaluminium - Bladfjäder - Bladfotingar - Bladfällning - Bladgrönt - Bladguld - Bladgult - Bladhorningar - Bladklocka - Bladkål - Bladkött - Bladlavar - Bladloppor - Bladluslejon - Bladlöss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Blad—Bladlöss
190
Tvärsnitt genom blad av vete. r översidans och 3
undersidans epidermis med klyvöppningar, 2 mesofyll,
4 ledningssträng.
växtens livsbetingelser. Sålunda äro b. av
skuggväxter typiskt tunna och utbredda med ett tunt
skikt palissadceller el. rent av inga tydliga
palissad-celler alls, solbladen däremot tjockare och
stadigare byggda med tjock överhud och kraftigare
palissadvävnad. De anatomiska olikheterna
mellan olika anpassningsformer av b. motsvaras av
fysiologiska skillnader. T. o. m. hos samma växt
kan man urskilja både solblad och skuggblad.
Extremt tillpassade typer äro barren hos våra
barrträd och b. hos fetbladsväxterna å ena sidan
och å andra sidan de gälformigt sönderflikade b.
hos många vattenväxter.
Blad [blaö], Augusta, dansk
skådespelerska (f. 1871). B. var elev vid Det kongelige
teater och har sedan 1892 varit anställd där, med
undantag för perioden 1894—1910, då hon var
fäst vid Dagmarteatret. B. har särsk. i det högre
skådespelet gjort en betydande insats, bl. a. som
Antigone och Orleanska jungfrun. Hon var
g. m. skådespelaren Wilhelm Wiehe (d.
1916).
Bladaluminium, se Bladmetall.
Bladfjäder, platt metallfjäder el. ett paket av
dylika fjädrar, t. ex. som förbindelse mellan
hjulaxellager och chassi vid fordon.
Bladfotingar, Phyllo’poda, en ordning bland
de lägre kräftdjuren. De kännetecknas framför
allt av att kroppen är rikligt segmenterad, ofta
omgiven av ett sköldformigt el. från sidorna
tillplattat, av två halvor bestående skal och
försedd med 10—60 bladformigt flikiga fötter, som
bära gälbihang. De flesta äro mycket små,
somliga bli dock bortåt 6 cm. B. leva i sött, mera
sällan i bräckt el. salt vatten. De framkomma
på våren och leva ej över sommaren. B. finnas
över hela jorden. Mest kända äro släktena
Hanne av Branchipus.
Antenner hos ollonborren,
M elolontha vulgaris,
hanexemplar, t. v. med
samlade, t. h. med utslagna
spröt.
Branchipus och Apus. Med de besläktade
vattenlopporna (Cladocera) sammanföras b. ofta till
en gemensam ordning, gälfotingar,
(Bran-chiopoda).
Bladfällning, se Blad.
Bladgrönt, se Klorofyll.
Bladguld, se Bladmetall.
Bladgult, se Karotin.
Bladhomingar, Lamellico’rnia, ett par familjer
skalbaggar. De ha antennernas yttersta 3—7 leder
utplattade till tunna skivor, bildande en klubba av
rörliga blad, som
kunna både hopslutas och
solfjäderformigt
utspärras. B:s larver
äro tjocka och
klumpiga, vita, med brunt
huvud. De leva av
multnande växtdelar,
av exkrementer, i
jorden av växtrötter,
varigenom de kunna bliva
farliga skadedjur. Till
denna artrika grupp
(omkr. 16,000 arter)
räknas Lucanidae samt Scarabaeidae, omfattande
dyngbaggar, ollonborrar, guldbaggar och
jättebaggar.
Bladklocka, Nica’ndra, ett till
nattskatte-växterna (Solanaceae} hörande växtsläkte,
igenkänt på sin 3—5-rummiga, nästan saftlösa
bärfrukt. Blomkronan är blå, nästan
klockfor-mig; fodret tillväxer efter blomningen och
omsluter den mogna frukten. Nicandra physaloides
(från Peru), en ört med djupt sågade blad, odlas
som prydnadsväxt.
Bladkål, se Kål.
Bladkött, se Blad.
Bladlavar, se Lavar.
Bladloppor, Psy’llidae, kallas en till
skinnbaggarna hörande familj, omfattande 8 släkten
med omkr. 50 svenska arter. De äro små och
långsträckta med långa,
tunna vingar och korta
ben. Sitt namn ha de
fått, därför att de
hoppa. Larverna äro ovala
och ofta starkt
tillplattade samt avsöndra
rikligt med vax i ulliga el.
flockiga massor, som
lysa vitt på långt håll
och därigenom röja
djurens närvaro. Genom
sina sugningar bli b. ofta svåra skadedjur. De
största släktena äro Psylla, med 20 svenska arter,
däribland flera av våra allmännaste b., t. ex.
äppelbladsloppan (Psylla mali) och albladloppan
(Psylla alni) samt Trioza, med 17 svenska arter
bland vilka morotsbladloppan (Trioza viridula)
framkallar ”krussjukan” på morötter.
Bladluslejon, namn på florsländornas larver.
Bladlöss, i vidsträckt bemärkelse en fam.
(AphididaP) av ordningen skinnbaggar
(Hemip-tera), som indelas i följande underfamiljer:
Större päronbladloppan,
Psylla pyrisuga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
