Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blasco-Ibáñez, Vicente - Blaserad - Blasfemi - Blasieholmen - Blasieholmskyrkan - Blasius - Blaskowitz, Johannes - Blason - Blasonering - Blast - Blastocol - Blastogen - Blastoidea - Blastomerer, klyvningsceller - Blastophaga - Blastula - Blatchford, Robert - Blatt, Franz - Blatta, Blattidae - Blaubeuren - Blauds piller - Blavatsky, Helena Petrovna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Blaserad—Blavatsky
210
tidningsman,
deputerad och politisk
agitator, många gånger
fängslad el. i
landsflykt, som nybyggare i
Amerika etc. och
producerade under tiden
med febril hastighet
det ena litterära
verket efter det andra.
Hans första alstring
skildrade
födelsebygdens folk och seder
(”Arroz y tartana”,
1894, ”Flor de Mayo”,
1895, ”La Barraca”, 1898, ”Canas y barro”, 1902,
i sv. övers. ”Vass och dy”, 1910 m. fl.). Med
romanen ”La catedral” (med motiv från den
minnesrika Toledokatedralen; 1903; sv. övers. 1924), som
väckte stort uppseende, inledde han en serie sociala
tendensromaner (”La Bodega”, 1905, ”La Horda”,
1905, ”El intruso”, 1904, m. fl.). Romanen ”Sangre
y arena” (1908, sv. övers. ”Blod och sand”, 1923)
har en tjurfäktare till centralfigur. 1914 utkom
”Los Argonautas”, inledande en serie romaner,
avsedda att skildra Spaniens ”andliga kolonier”, de
spansktalande folken i Sydamerika. B :s senare
romaner ”Los cuatro jinetes del Apocalipsis”
(1916; ”Apokalypsens fyra ryttare”, 1923) och
”Mare nostrum” (motiv från Medelhavet, 1918)
beteckna ett nytt skede i hans författarskap. B.
är åtminstone i sitt första skede till det yttre
påverkad av Zola. Hans romaner utmärka sig för
frodig fantasi, brio, glänsande färgprakt och
ovanlig förmåga att livfullt skildra särsk. de
lägre klassernas känslor och liv.
Blaserad (fr. blasé), övermätt, liknöjd.
Blasfemi (av grek. bla’sfemos), hädelse. Adj.‘
Blasfemis k.
Blasieholmen, del av Norrmalm inom
Stockholms centrum, på en udde mellan Strömmen
(med S. B lasieholmsh amnen) och
Nybroviken (med N. Blasieholmshamnen). B.
har ett flertal offentliga byggnader
(Nationalmuseum, Musikaliska akademien,
Utrikesminister-hotellet, Blasieholmskyrkan, Grand hotell och
Royal, Kungl. automobilklubben).
Blasieholmskyrkan i Stockholm byggdes 1865
—67 efter ritning av arkitekten G. Sjöberg för
medel, huvudsaki. insamlade av G. E. Beskow. B.
är ej territorialförsamling; den för inga civila
längder. Direktionen supplerar sig själv och
tillsätter präst.
Bläsius, katolskt helgon, biskop i
Kappado-kien, led martyrdöden 316. Legenden berättar, att
han genom sina böner räddade från döden en
gosse, som fått ett fiskben i halsen. Anropas
därför vid halssjukdomar.
Bla’skowitz, Johannes, tysk militär (1883
—1948), generalöverste 1939. Under 2:a
världskriget ledde han en armé vid anfallet mot Polen.
Han hade senare befäl över en armégrupp i
Syd-frankrike, och vid de allierades landstigning på
Rivieran 1944 genomförde han en reträtt till
El-sass. I slutskedet var han chef för armégruppen i
Nederländerna. Han ställdes 1947 inför
Nürn-bergdomstolen men begick självmord i fängelset.
Blason [så’], fr., vapensköld, se Heraldik.
Blasonéring, vapenbeskrivning, se Heraldik.
Blast, rotfrukternas och potatisens blad. Som
kreatursfoder är morotsblasten bäst och
potatisblasten sämst.
Blastocöl, se Embryologi.
Blastogén (av grek. blasto’s, grodd) kallas en
egenskap, som är betingad av anlag i
arvsubstansen och sålunda är ärftlig; jfr Somatogen.
Blastoidea, en avdelning fossila fastsittande
ekinodermer, närmast besläktade med
krinoidéer-na och cystidéerna. De bestå av en cylindrisk
stjälk och en blomknoppsliknande ”kalk”. B.
uppträdde först i silur, nådde sitt maximum
under stenkolsperioden och utdogo i perm.
Blastomérer, klyvningsceller, de celler,
som uppstå genom äggets delning.
Blasto’phaga [-f-], se Fikonsteklar.
Bla’stula, det stadium av fosterutvecklingen,
som följer efter äggklyvningen. Se vidare
Embryologi.
Blatchford [blä’tjfad], Robert, engelsk
socialistisk skriftställare (1851—1943). Från 1884
ägnade han sig åt journalistik och politisk
agitation. B. grundade 1891 den socialistiska tidningen
The Clarion. Han väckte 1894 stor
uppmärksamhet genom sin samhällskritiska broschyr ”Merrie
England” (sv. övers. 1899). B. skrev även
soldatlivsskildringen ”Tommy Atkins” (1896) och
den mot främlingsinvasionen riktade skriften
”Britain for the British” (1902). 1931 utg. han
”My eighty years”. Under 1 :a världskrigets
första år agiterade B. livligt i tal och skrift bland
arbetarmassorna för den frivilliga rekryteringen.
Blatt, Franz, dansk språkforskare (f. 1903),
prof, i klassisk filologi vid Aarhus univ. 1934,
dess rektor 1949. B. har framför allt studerat
latinska språket under dess senare skeden. Bland
hans skrifter märkes ”Alfabetets historia” (1945).
Bla’tta, Blattidae, se Kackerlackor.
Blaubeuren [blaubåi’ron], stad i
Schwä-bisches Alb i Württemberg, 15 km v. om Ulm;
5,000 inv. Ett benediktinkloster grundades här
1095; dess kyrka innehåller några av
Sydtysklands förnämsta konstverk från medeltiden.
Blauds piller [blås-], ett av de mest använda
järnpreparaten mot blodbrist och bleksot. Varje
piller innehåller c:a 2 cg järn i form av
ferro-karbonat.
Blavatsky [blava’tski], Helena
Petrov-na, teosofiens stiftarinna (1831—91). Född i
Je-katerinoslav, var hon dotter till en tyskfödd
överste von Hahn. Vid 17 års ålder gift med
viceguvernören i Erivan, sedermera general B.,
lämnade hon honom några månader efter
bröllopet och förde flera årtionden ett stormigt,
kringirrande liv i skilda länder, bl. a. som
spiri-tistiskt medium. Hon uppgav sedermera, att hon
under flera års vistelse i Tibet där skulle ha
blivit invigd i österns hemliga vetande. I början av
1870-talet vistades hon i Förenta staterna och
stiftade 1875 tills, m. överste H. S. Olcott
Teosofiska samfundet och framlade i sin bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
