- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
221-222

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blekinge län - Blekinge läns folkhögskola - Blekinge Läns Tidning - Blekinge musei- och hembygdsförbund - Blekinge—Åhus revir - Blekingseka - Blekjord - Blekkalk - Blekning - Blekselleri - Bleksot, kloros - Blenda (Blända) - Blenheim (Blindheim) - Blenniidae, Blennius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

221

Blekinge läns folkhögskola—Blenniidae

222

hög och Olofström, folkhögskola, lantmanna- och
lanthushållsskola i Bräkne-Hoby. B. bildar i
folkskoleinspektionsområde.

Blekinge läns folkhögskola, upprättad 1869
i Mörrum, flyttad 1885 till Ronneby, från 1916
förlagd till Bräkne-Hoby. Den är förenad med
lantmannaskola och kvinnlig lanthushållsskola.
Äges av Blekinge läns landsting.

Blekinge Läns Tidning utkommer i
Karlskrona 6 ggr i veckan. Den uppsattes 1869 som
halvveckotidning, bytte 1873—81 flera ggr namn
och utgivare men återgick 1881 till det urspr.
namnet. Ägare var sedan 1878 boktryckaren
Göte Fredrik Bjurman (1850—1914), tidningens
utgivare sedan 1881. Ab. Blekinge Läns Tidning
bildades 1911. Tidningen, som i politiskt
avseende är frisinnad, redigeras sedan 1927 av
Edvard Jönson (f. 1895).

Blekinge musei- och hembygdsförbund,
bildat 1929 genom sammanslagning av Blekinge
hembygdsförbund och Blekinge museiförening.
B., som äger Blekinge museum i Karlskrona, har
sedan 1933 särskild anställd museiintendent, som
också är landsantikvarie för landskapet. B. utger
årsboken ”Blekingeboken”.

Blekinge—Åhus revir, adr. Kristianstad,
tillhör Södra distriktet och omfattar Blekinge län
samt Villands och större delen av Östra Göinge
härad av Kristianstads län. Areal: 15,119 har
statsskogar.

Blekingseka, se Eka.

Blek jord, starkt vittrad, urlakad jord av
gråvit färg, vanlig i svenska barrskogsmarker
närmast under råhumustäcket.

Blekkalk, se Klorkalk.

Blekning. 1) Det förfaringssätt, varigenom
naturliga el. konstprodukter, t. ex. fibermaterial,
fett, vax 0. dyl. i större el. mindre grad befrias
från färgande substanser för att få ett tilltalande
utseende el. göras lämpliga för avsett ändamål.

Den äldsta blekningsmetoden torde vara den,
som utnyttjar solljusets blekande förmåga, varvid
materialet under någon tid, ibland ända till ett
halvt år, i det fria utsättes för direkt
solbelysning. Numera brukas nästan uteslutande b. med
kemiska blekningsmedel, bestående av
oxidations-el. reduktionsmedel, som ofta nyttjas i samband
med alkali. Kemisk b. kan genomföras avsevärt
snabbare och bekvämare och lämnar i de flesta
fall ett bättre resultat än solblekningen. De
vanligaste kemiska blekningsmedlen äro klorkalk,
na-triumhypoklorit, klor, ozon, vätesuperoxid,
natri-umsuperoxid, natriumperborat,
kaliumpermanga-nat, svaveldioxid, natriumbisulfit och
-hydro-sulfit.

Särsk. betydande omfattning har b. av
fibermaterial inom textil- och pappersindustrien. För
b. av ull och silke (animaliska fibrer) brukas
svaveldioxid i gasform el. lösning,
kaliumperman-ganat el. vätesuperoxid antingen som sådan el.
framställd vid b. ur natriumsuperoxid el.
per-borat. Svavelsyrlighet är ett utmärkt medel för
borttagande av frukt- och vinfläckar.

Vegetabiliska fibrer blekas i allm. med
klorkalk el. natriumhypoklorit i samband med
alkali-behandling. Lin i form av garn el. vävnad blektes
förr uteslutande genom solbelysning
(gräsblekning). Numera bleker man på kortare tid genom
omväxlande behandling med lösningar av alkali
(kokning) och klorkalk el. natriumhypoklorit
samt solbelysning. Pappersmassa blekes med
klorkalk el. hypoklorit i s. k. blekholländare.

Fett och oljor blekas genom avfärgning med
benkol, kiselgur el. dyl. (fysikalisk blekning) el.
också på kemisk väg, t. ex. med hydrosulfid,
bivax vanl. genom solbelysning.

Pälsverk, fjädrar och dyl. blekas med
vätesuperoxid el. svaveldioxid, halm för halmhattar med
svaveldioxid el. superoxider.

2) Ett förfarande, som användes i fråga om
vissa köksväxter, bl. a. sparris, selleri och sallat.
Genom att ljuset på ett el. annat sätt utestänges
från växterna, bli framskjutande blad och skott
vita el. gulvita i st. f. gröna, och dessa bleka
växtdelar ha en mildare smak och sprödare
byggnad än sådana, som utbildats i ljus. B. utföres
vanl. så, att jord el. sand upplägges över
växterna, varigenom de efter hand uppskjutande
bladen och skotten el. åtm. deras undre delar
bli bleka.

Blekselleri, se Selleri.

Bleksot, k 1 o r ö s, är en form av blodbrist
hos (yngre) kvinnor med början i puberteten,
gärna recidiverande. Symtomen äro alabastervit
hudfärg, trötthet, morgonsömnighet, dålig aptit,
huvudvärk, svindel, hjärtklappning,
menstrua-tionsbesvär, i svårare fall fotsvullnad och
benägenhet för blodpropp. I blodet är färgstyrkan
(hemoglobinet) ofta rätt betydligt nedsatt.
Orsaken till b. är ej med säkerhet känd, men skäl
föreligga att anse b. som en form av
järnbristsjukdom. I j ämmedikationen har man också en
nästan specifik behandlingsmetod.

Blenda (Blända) är hj ältinnan i en
småländsk sägen, enligt vilken hon i spetsen för en
skara värendskvinnor nedgjorde en dansk här.
Denna hade, enligt en sägenuppteckning från
1680-talet, inbrutit i Småland, medan den manliga
befolkningen var borta i härnad. B. inbjöd
danskarna till gästabud, förplägade dem och lät sedan
kvinnorna döda dem under sömnen. Kvinnorna
fingo till lön flera privilegier, främst rätt till
lika arv med männen. — Det var för att styrka
dessa faktiskt förefintliga, helt visst från
gammal tid härstammande privilegier, som under den
”götiska” fornforskningens tid på 1600-talet
denna sägen om B. blev framdragen och utsmyckad,
särsk. av fornforskaren Petter Rudebeck. I tryck
omtalas sägnen i korthet något tidigare, 1672, av
Stiernhöök, som dock ej nämner namnet B. —
Sägnen om B. har poetiskt behandlats av E. J.
Stagnelius.

Blenheim [blä’nhäim] (Blindheim), by
i ö. Bayern vid Höchstädt. Där besegrade
Marl-borough och prins Eugen fransmännen 13 aug.
1704. Om Blenheim House se Woodstock.

Blenniidae, B 1 e’n n i u s, se Slemfiskar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free