- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
243-244

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blockad - Blockbok - Blockdiagram - Blockera - Blockflöjt - Blockhus - Blockhusudden - Blockinrättning - Blockjord - Blockkondensator - Blocklager - Blockmotor - Blocksberg - Blocksträcka - Blocksystem - Blocktyg - Blod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

243

Blockbok—Blod

244

nat fackförbund, behöva respektera blockaden.
Härtill fordras, att sympatiblockad
proklameras.

Blockbok, se Ettbladstryck.

Blockdiagram, en i geologi och geomorfologi
använd perspektivisk teckning, som schematiskt
visar ett snitt genom jordytan. Bild se sp. 342.

Blockera, avspärra.

Blockflöjt, den under 1500- och
1600-talet vanliga formen av långflöjt,
upplever i vår tid en renässans. Särsk. har
detta varit påfallande i Tyskland, där
ensembler av det lättlärda instrumentet
kommit till användning inom
skolmusi-ken, den med F. Jödes namn förbundna
s. k. musikaliska ungdomsrörelsen och
den kyrkliga lekmannamusiken. Liksom
fordom bygges b. i olika storlekar,
numera fyra, avsedda för stäm lägena från
sopran till bas. I Stockholm anordnades
1934 den första konsertdemonstrationen
av b. En blockflöjtskola av O. Mort
en-sen utkom s. å. i sv. bearb. av I. Sahlin.

Blockhus, täckta, med skottgluggar
försedda byggnader av sten, trä el.
betong. B. användes tidigare vid
samlingsplatser i betäckta vägen i fästningar,
som slutvärn i förskansningar, som
självständiga verk på viktiga punkter,
för gränsbevakningar,
vinterposteringar o. dyl. I den moderna
befästnings-konsten ha b. av betong (järnbetong)

kommit till användning som vaktlokaler vid
broar o. dyl., och särsk. ryktbart var Kitcheners
system av b. under senare delen av boerkriget.
— Enkla försvarsverk voro de s. k.
”blockhus”, av trädstammar hoptimrade hus, som
nybyggarna i Nordamerika anlade i närheten av
sina bostäder till skydd mot indiananfall. — En
B. motsvarande, modern anläggning är den s. k.
bunkern.

Blockhusudden, s. ö. spetsen av Djurgården
vid inloppet till Stockholm. Tullstation från
1600-talet till 1881.

Blockinrättning, säkerhetsanordning vid
järnvägar, även kallad blocksystem, byggd på
principen, att växlar, signaler, grindar och andra
rörliga anordningar i och invid banan regleras
från en central punkt på så sätt, att signal för
framfart icke gives, med mindre än att allt är
klart för en viss tågväg, den s. k. blocksträckan.

Block jord, mineraljord av sorterat material,
bestående av stycken med storlek över 20 cm
block.

Blockkondensator, se Kondensator.

Blocklager, glidlager, i vilka lagertrycket
upptages av ett antal i ring anordnade block. Till b.
hör bl. a. Michellagret (1905), som huvudsaki. fått
användning som axiallager vid propeller- och
tur-binaxlar, där tidigare kamlager brukats. B :s
princip är, att man genom användning av snett
understödda block åstadkommer en kilformig oljefilm,
vars bärförmåga visat sig mycket hög. I Sverige
framkom vid början av 1930-talet en typ av b.,

kallad nomy-lagret. Den kunde dock ej
konkurrera med rullagren, varför tillverkningen
nedla-des.

Blockmotor, förbränningsmotor, vars samtliga
cylindrar äro sammangjutna till ett enda block.

Blocksberg kallas i Tyskland flera berg, där
häxorna troddes ha sin mötesplats
valborgsmässo-natten. Mest känt är det genom Goethes ”Faust”
ryktbara Blocksberg el. Broeken, som utgör
högsta delen av Harz.

Blocksträcka, se Blockinrättning.

Blocksystem, se Blockinrättning.

Blocktyg, hissanordning, bestående av block
med löpare.

Blod kan uppfattas som en vävnad, bestående
av celler, blodkropparna, samt en flytande
mellansubstans, plasman. Blodet föres hos
ryggradsdjuren omkring i ett slutet system av
blodkärl. Hos många ryggradslösa djur stå
däremot blodkärlen i öppen förbindelse med
kropps-hålan. Man kan följaktligen här ej dra någon
gräns mellan b. och lymfa. Hos de lägre
fler-celliga djuren saknas b. i egentlig bemärkelse.
Dess uppgift besörjes här helt av lymfan.

Cellelementen i b., blodkropparna, äro av olika
slag. Man urskiljer hos ryggradsdjuren röda och
vita blodkroppar. De röda blodkropparna
äro skivliknande celler. Hos rundmunnar, fiskar,
amfibier, reptilier och fåglar äro de bikonvexa,
av elliptisk form och försedda med kärna, hos
däggdjuren och människan av en annan typ, i
det de sakna kärna, äro betydligt mindre och
till formen i regel runda och bikonkava. De
kärn-lösa blodkropparna uppstå ur kärnhaltiga celler;
deras bildningsställe är hos människan benmärgen.
Redan innan cellerna träda över i blodet, förlora
de sin kärna. På fosterstadiet äro dock även
däggdjurens blodkroppar kärnhaltiga.

De röda blodkropparnas storlek och antal växla
högst betydligt hos olika djurformer. Hos
kallblodiga ryggradsdjur är deras antal
genomgående mindre än hos varmblodiga. Hos en
människa är de röda blodkropparnas antal omkr. 5
mill. per mm3 b. I genomskärning mäta de 0,0075
mm. Tack vare sin stora elasticitet kunna de dock
lätt pressas igenom långt finare hårkärl.

De röda blodkropparna erhålla sin färg genom

[-Blockflöjt.-]

{+Block-
flöjt.+}

Amerikanskt blockhus från indiankrigens tid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free