Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodshämnd - Blodsjukdomar - Blodskam, incest - Blodslag - Blodsocker - Blodspatt - Blodspenningar - Blodspottning - Blodstallning, blodalning, blodpinkning - Blodstensmalm - Blodstilla - Blodstillande medel - Blodstockning, stas, stagnation, passiv hyperemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259 Blodsjukdomar-
ut (om så behövdes medelst våld) vad man ansåg
som sin rätt. Därför ägde man ock rätt att
själv skaffa sig upprättelse genom att hämnas.
B. var en särskild art av denna hämnd. Den
hade sin rot i det starka släktmedvetande, som
utmärkte våra förfäders rättsliv. Den tillkom
i första hand den dräptes närmaste skyldeman;
men denne ägde ock att påräkna biträde av den
dräptes övriga fränder. Kunde banemannen själv
ej åtkommas, gick b. ut över någon av hans
fränder. Redan tidigt stämpla emellertid lagarna
det som ett grovt brott ”att hämnas å annan
än den, som gjorde gärningen”. — Redan de
äldsta nordiska lagarna bemödade sig att
inskränka b. Dråparen ägde enligt lagarna ”frid”
att infinna sig på tinget för att förhandla saken
med målsäganden; och om den ej där kunde
uppgöras i godo, fick han dock i många fall
tillfälle att öppna nya fridsunderhandlingar. Mot
b:s första utbrott bjöd kyrkan fristäder inom
kyrko- och klostermurarna, och underhandlingar
om förlikning kunde inledas därifrån. I
lindrigare fall kunde, redan enligt de äldsta lagarna,
dråparen genom att bjuda böter göra b. olaglig.
Dessutom förekommer tidigt, att om b. icke
följde omedelbart å gärningen, man icke ägde
hämnas, förrän man å tinget bevisat sin rätt
därtill. — B. inskränktes småningom inom allt
trängre gränser, och när den offentliga makten
helt övertog den straffande verksamheten, blev b.
en otillåten gärning. — B. är ingalunda
egendomlig för de nordiska el .ens för de germanska
folken. Den fanns på tidigare kulturstadier hos
greker, romare, ja, hos nästan alla folk. För
icke länge sedan fortlevde den, kallad
vendetta, på Korsika.
Blodsjukdomar, en grupp sjukdomar i de
blodbildande organen och blodet. Till b. höra de olika
formerna av blodbrist, vidare leukemierna med
ändring av de vita blodkropparnas mängd och
beskaffenhet samt rubbningar i blodets levrande,
ss. blödaresjukdom och blodfläckssjukdom.
Blodskam, i n c e’s t, otukt mellan personer,
som äro nära besläktade el. besvågrade. I svensk
rätt straffbelägges nu otukt mellan släktingar i
rätt upp- och nedstigande led, mellan syskon samt
mellan dem, av vilka den ene är gift med den
andres släkting i rätt upp- och nedstigande led.
Detta brott var i äldre tid belagt med dödsstraff
i nästan alla lagstiftningar, så t. ex. i 1734 års
lag. I nyare lagstiftningar stadgas som regel
straffarbete.
Blodslag, dets. som hjärnblödning.
Blodsocker. Blodet och vävnadssaften hos
djur innehålla omkr. 0,1% druvsocker, glykos.
Sockret nybildas från leverns glykogen. Denna
process regleras av ett hormon, adrenalin. Under
adrenalinverkan höjes den annars mycket
konstanta blodsockernivån. En nedsättning av
blodsockerhalten sker fysiologiskt dels genom
gly-kolys, dels genom omvandling till muskelglykogen,
som förbrukas vid muskelarbetet. B. intar
därför en central ställning i ämnesomsättningen. På
något stadium i den berörda
nedbrytningspro
-Blodstockning 260
cessen ingriper ett av organismens viktigaste
hormoner, insulinet. När denna hormonala funktion
rubbas, anhopas glykos i blodet (hyperglycemi)
för att vid en viss nivå, 0,17—0,20 %, uppträda i
urinen. Tillståndet i fråga kallas sockersjuka.
Under insulinverkan kan den sockersjukes b.
tryckas ned icke blott till den normala nivån
utan även långt under denna. Vid en viss låg
sockerhalt i blodet, 0,035—0,045%, uppträda s. k.
hypoglycemisymtom i form av oroskänsla,
svett-ningar och ev. medvetslöshet med kramper.
Symtomen hävas snabbt genom intagning av socker.
Blodspatt kallas hos hästen den
konturstörning av hasens insida, som betingas av en
utvidgning av en gren av skankvenen. Företeelsen
förorsakar ej hästen något obehag.
Blodspenningar, i äldre tider den
penningsumma, varmed en mördare för att undgå
blodshämnd försonade den mördades fränder; numera
även om vinst, förvärvad genom mord,
obarmhärtig girighet o. s. v.
Blodspottning, se Blodhostning.
Blodstallning, blodalning, b 1 o d p i n
k-ning, husdjurssjukdomar, vid vilka blod- el.
muskelfärgämne (hemoglobin) utskiljes med
urinen och färgar den röd el. brun. B. uppkommer
dels om blod genom något sår i urinvägarna
blandats med urinen, dels om blodets färgämne
skilts från blodkropparna, löst sig i blodvätskan
och övergått i urinen. B. förekommer också vid
vissa njursjukdomar. Blodfärgad urin, beroende
på utträngning av blodets färgämne i urinen,
h e m o g 1 o b i n u r i, är ett viktigt symtom vid
två sjukdomar, näml, sommarsjuka hos
nötkreatur och korsförlamning hos hästar. Hos
mjölkkor uppträder stundom efter kalvningen en
sjukdom, som bl. a. karakteriseras av blodig urin.
Denna sjukdom, puerperal
hemoglobi-nuri, följes av starkt nedsatt sensorium och
anemi.
Blodstensmalm, se Järnmalm.
Blodstilla, se Blodrot.
Blodstillande medel. På kirurgisk väg stillas
blödning genom ”underbindning”, d. v. s.
ombindning av det blödande kärlet med ligaturer.
Blödande smärre kärl pläga sammantryckas med
kompress. I en del fall användes etsning med
glödande platinaspets, s. k. termokauter, samt
pådrypning av adrenalin, som bringar blodkärlen
att sammandraga sig. Vissa kemiska medel,
ss. järnklorid, järnvitriol, alun, garvsyra o. dyl.,
utfälla blodets äggvitekroppar och åstadkomma en
trombbildning i de blödande kärlen. Av ämnen,
med vilka man på biologisk väg söker
åstadkomma en ökad levringsförmåga hos
blodet, finnes ett flertal specialpreparat, t. ex.
koa-gulen, hemoplastin och hemostyl. Tillförsel av
kalksalter och koksaltlösningar direkt i
blodbanan har också kommit till användning liksom
in-sprutningar av gelatinlösningar m. m. Större
värde torde en direkt blodöverföring äga.
Blodstockning, stas, stagnation,
passiv h y p e r e m i, är ett tillstånd av blodfyllnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
