- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
271-272

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

271

Blomma

272

könad (hermafroditisk). Finns däremot blott
ett slags könsorgan, är den e n k ö n a d
(hanblomma, honblomma).

B 1 o m axeln el. blombottnen är i de flesta
fall mera utvecklad på bredden än på längden
och bär i sin övre del ett el. flera fruktblad,
fruktämnen. Dessa äro då översittande, och b.
säges vara h y p o g y n. Är blomaxeln konkav
och bär fruktämnet i insänkningen, är b.
kringsittande, p e r i g y n. Sammanväxer blomaxeln
med det insänkta fruktämnet, är detta
undersit-tande och b. e p i g y n.

Fruktbladen i en b. bilda ett gynaeceum.
Deras antal växlar mycket, men när det är ringa,
är det vanligen konstant för varje art el. t. o. m.
för större växtgrupper. När fler än ett
fruktblad finnas i b., kunna de vara antingen
sammanvuxna med varandra, bildande en pistill (t. ex.
hos liljeväxterna) el. sinsemellan fria, bildande
flera pistiller (t. ex. hos sipporna). Varje pistill
består av en ihålig nedre del, fruktämnet, vari
fröämnena sitta, och en el. flera håriga,
finvår-tiga el. klibbiga delar, märkena, som äro
avsedda att mottaga pollenkornen. Ofta sitter
märket på ett skaft, stiftet. När pistillen
bildas av ett fruktblad, är fruktämnet i regeln
enrummigt, när den består av flera, kan det
vara enrummigt (t. ex. hos krusbärsbusken och
orkidéer) el. flerrummigt med lika många rum
som de i pistillen ingående fruktbladen (t. ex.
hos liljeväxterna och släktet Pyrola).

Ståndarbladen i en blomma bilda a n d r o
e-c e u m. Antalet kan även här växla starkt men
är oftast konstant för varje art el. större
växt-grupp. Sammanväxningar förekomma även i
androeceet, ehuru de ej äro så vanliga där som
i gynaeceet. — Varje ståndare består av en
vanligen fyr- el. tvårummig knapp, i vilken
alstras frömjöl (pollen), och ett skaft, stånd
arsträngen. Ståndarna äro fästa än direkt på
blomaxeln, än (skenbart) på hyllet.

Hyllet består än av till färg och konsistens
i det närmaste lika blad (enkelt hylle el. bio
m-kalk), än av två slags i nämnda hänseenden
olika blad (dubbelt hylle). I senare fallet bilda
de yttre, vanligen gröna bladen fodret, de
inre, som ha annan färg än grön, kronan.
Såväl i det enkla hyllet som i fodret och kronan
kunna sammanväxningar förekomma (sambladigt
hylle, i motsats till fribladigt). Stundom äro
somliga blad fria, andra sammanvuxna med
varandra; så är t. ex. förhållandet i den fjärillika
kronan (hos många ärtväxter), där tre blad äro
fria, två sammanvuxna med varandra och bilda
”kölen”. Ofta äro samtliga blad i kronan till
form och storlek lika varandra: 1 i k b 1 a d i g
krona, även kallad regelbunden eller a k t
i-n o m o r f (likbladig sambladig, t. ex. hos
blåklockorna; likbladig fribladig, t. ex. hos
nejlikväxterna). I andra fall äro de olika varandra:
olikbladig krona, även kallad
oregelbunden el. zygomorf (olikbladig sambladig, t. ex.
hos labiaterna; olikbladig fribladig, t. ex. hos
violerna). På samma sätt förhållä sig fodret och
det enkla hyllet. — Stundom antaga de hylle-

blad, som till anlag och läge äro foderblad,
utseendet av kronblad, under det att de egentliga
kronbladen ombildats till organ för avsöndring
el. förvaring av honung (nektarier). Så är
förhållandet t. ex. hos stormhatten (Aconitum).
Någon gång, t. ex. hos kaktusväxterna, finns en
jämn övergång mellan foderblad och kronblad.
Hos vita näckrosen övergå kronbladen inåt utan
gräns i ståndarblad.

I likhet med bladen på näringsskotten sitta
bladen i b. antingen i kransar el. i spiral. Äro
alla — foderblad, kronblad, ståndare och
fruktblad — ordnade i spiral, säges blomman vara
a cyklisk (t. ex. hos släktet Calycanthus’),
sitta några i spiral, andra i kransar, h e m i c y
k-1 i s k (t. ex. hos smultronblomman, där
foderblad, kronblad och ståndare sitta i kransar,
fruktbladen i spiral), sitta alla i kransar, ho lo
cyklisk (t. ex. hos Pyrola). — Antalet blad i varje
krans är oftast tre (i allm. hos monokotyledoner),
fem (hos de flesta dikotyledoner) el. fyra (hos
många dikotyledoner, mera sällan hos
monoko-tyledoner).

Hyllets knoppläge är antingen kantlagt (t. ex. i
fodret hos Malva, kronan hos Compositae) el.
tegellagt. Det senare uppträder under flera olika
former. I många fall (t. ex. i kronan hos
Ge-ranium silvaticum) ligger den ena kanten av varje
blad öppen, den andra däremot täckt av
vidliggande blad: vridet knoppläge. Mycket
ofta ha i en femtalig hyllekrans två blad båda
kanterna öppna, två båda kanterna täckta och
ett den ena kanten täckt, den andra öppen:
kvinkuncialt knoppläge.

I fråga om symmetriförhållandena i b. råder
stor omväxling. Ofta kan b. genom flera snitt
(symmetriplan) delas i två varandra
spegelbild-ligt lika delar: flersymmetrisk,
strålfor-mig el. aktinomorf b. (t. ex. hos gullvivan och
blåbärsriset). I många fall finns endast ett
symmetriplan: ensymmetrisk, tvåsidigt
symmetrisk el. zygomorf b. (t. ex. hos vitplistern
och violerna). Saknar b. helt och hållet
symmetriplan, säges den vara asymmetrisk.

B:s byggnad spelar en mycket stor roll i
fa-nerogamernas systematik. För att åskådliggöra
det grundväsentliga i byggnaden och underlätta
jämförelsen mellan olika b. ”konstruerar” man
diagram, schematiska tvärsnitt, vari ofta
delar, som i verkligheten ligga på olika höjd,
tänkas befinna sig i samma plan.

Varje b:s varaktighet, d. v. s. den tid den
står öppen, är mycket olika hos olika arter. Hos
somliga öppnar den sig endast för ett par
timmar för att sedan vissna, t. ex. hos ”nattens
drottning” (Cereus grandiflorus); hos andra står
den öppen flera dagar, stundom ända till över

Blomdiagram. I regelbunden, 2 ensymmetrisk, 3
treta-lig, 4 femtalig blomma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free