Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bläckfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Bläckfiskar
314
djuren, som både är den
högst utvecklade och den,
som omfattar de i genomsnitt
största formerna. De flesta
b. nå, armarna inberäknade,
en längd av %—i m, men
därjämte finnas såväl ända
till 18 m långa jätteformer
som dvärgar av blott några
mm längd. Kroppen är
genom den runt densamma
gående mantelspringan, som
för in i mantelhålan, delad i
framkropp (”huvud”) och
bakkropp. Den förra bär i
framändan den av i krans
ställda armar omgivna
munnen, på sidorna de stora
ögonen och på undersidan den
s. k. tratten. Bakkroppen, som
ofta kantas av sidofenor, utgöres av den av
manteln omgivna inälvssäcken; mellan denna och
manteln ligger den rymliga mantelhålan, vari
bl. a. gälarna ligga. •— Tratten är ett koniskt
muskulöst rör, som med den vidare ändan
mynnar ut i mantelhålan och med den smalare utåt.
Då mantelhålan hoppressas genom
sammandragning av mantelns muskler, utdrives
andnings-vattnet stötvis genom tratten, i det
mantelspringan genom vissa klaff anordningar
fullständigt stänges. Omvänt stänges vid inandning
tratten genom en klaff, så att vattnet endast
inströmmar genom mantelspringan. Denna
mekanism, som oavbrutet arbetar, representerar
samtidigt b:s rörelseorgan, i det att det utstötta
andningsvattnet driver djuret stötvis med
bakändan före, då tratten är riktad framåt, men
även med huvudet före, om tratten böjes om
bakåt. Armarna äro på insidan försedda med
talrika, ibland till hårda hakar ombildade
sug-skålar.
Ett verkligt yttre skal finnes bland nu levande
b. blott hos Nautilus, som därför populärt kallats
”pärlbåts-s näck a”, men tillkom alla utdöda b.
Tioarmad bläckfisk, Sepia officinalis.
Åttaarmad bläckfisk, Octopus vulgaris.
från den paleozoiska tiden och de allra flesta
från den mesozoiska. Hos ortoceratiterna var
detta skal rakt, hos ammoniterna spiralrullat åt
ryggsidan i e 11 plan, liksom hos Nautilus. Alla
yttre b.-skal äro genom tvärväggar uppdelade i
en enkel rad av kamrar, av vilka blott den
yttersta utfylles av djuret, medan de andra äro
luftfyllda. Mitt igenom alla skiljeväggarna går
ett fint rör, sifonen, som innehåller en från
djuret utgående vävnadssträng.
B:s hud är rik på s. k. kromatoforer, stora
färghaltiga celler, som under nervsystemets
inflytande kunna utvidgas och sammandragas,
varpå b:s stora förmåga att skifta färg och teckning
grundar sig. Djuphavsformerna äro ofta försedda
med fosforescerande lysorgan med ibland färgat
ljus. Nervsystemet utmärkes av att de stora
gang-lierna ligga tätt sammanslutna kring svalget,
bildande en verklig hjärna och skyddade av en
omgivande broskkapsel. ögonens synförmåga är
hos de tvågälade b. säkerligen lika stor som
hos fiskarna; till sin byggnad påminna de om
ryggradsdjurens ögon och äro bland de
ryggrads-lösa djuren utan motsvarighet. — Det
muskulösa s. k. svalghuvudet är beväpnat med ett par
kraftiga, papegoj näbbliknande käkar av kitin och
innesluter en rasptunga (radula).
Matsmältnings-kanalen är relativt kort, då b. leva av animalisk
föda, som de hastigt smälta. Magen ligger
närmare bakändan; från den löper ändtarmen i
riktning framåt och utmynnar i mantelhålan
bakom tratten, så att exkrementerna utföras med
andningsvattnet. I ändtarmens yttersta del
in-mynnar en gång från b 1 ä c k s ä c k e n, vari
från en körtel en svartbrun, pigmentrik vätska
uppsamlas, som djuret, då det förföljes, släpper
ut i vattnet som en mörk ridå, bakom vilken
det gör en blixtsnabb vändning åt sidan.
Andningsorganen bestå av två (hos Nautilus fyra) i
mantelhålan belägna, fjäderformigt förgrenade
gälar. Blodkärlssystemet är mycket högt
utvecklat med artärer, vener och kapillärer men dock
aldrig fullt slutet. — B. äro alltid skildkönade.
Sädesvätskan inneslutes i ett slags patroner
(sper-matoforer), vilka av hanen medelst en för
par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
