Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blände - Bländning - Blänkare - Blänkfyr - Blära - Bläs - Bläsand - Bläsgås - Bläster - Blästermätare - Blästerrör - Blästersmide - Blästerverk - Blödande bröd - Blödande hostia - Blödarsjuka, hemofili - Blödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Blandning—Blödning
318
Rödblära.
spröda mineral med ljust streck och föga
framträdande metalliska egenskaper, övervägande
svavelföreningar. Under namnet b. går ofta
zink-blände.
Blandning, den skärm av dubbla brädlag med
makadamfyllning emellan, som vid skjutbanor
uppställes för att förekomma direkta skott över
kulfånget.
Blankare, liten tidningsartikel el. dyl., som
avser att utröna el. förbereda den allmänna
stämningen el. meningen i en viss fråga;
förhands-notis.
Blänkfyr, se Fyr.
Blära, Mela’ndrium, växtsläkte av fam.
Ca-ryophyllaceae. Från Lychnis
(gökblomster) skiljes det
genom att den
öppnade kapselns
mynning är
försedd med io (el. 5
i spetsen kluvna)
tänder. Vanligaste
svenska arterna äro
rödbläran (M.
rubrum), med långt
mjukhåriga
stjälkar och röda
blommor, och v i t b 1
ä-ran (M. album),
med korthårig
stjälk och vita
blommor; den
förra växer i lundar
och på ängar, den
senare på åkrar och
vid gårdar. De äro
tvåbyggare.
Bläs, en
lång
sträckt, vit strimma, som ofta förekommer på
huvudets framsida hos hästar el. nötkreatur.
Bläsand, se Änder, egentliga.
Bläsgås, se Gåsfåglar.
Bläster kallas den mer el. mindre kraftiga
luftström, med vars tillhjälp förbränningen
(oxideringen) i ugnar’ och vissa eldstäder
genomföres. För att b. skall kunna åstadkommas,
komprimeras luften uti biåsmaskiner (kompressorer).
Alltefter den intensitet, varmed man önskar
förbränningen genomförd, varieras b:s tryck; vid
bessemerverk 8oo—i,ooo mm kvicksilver. Vid
en del processer, t. ex. masugnsprocessen,
brukas varm b. B. ledes i rör från biåsmaskinerna
till förbrukningsstället. Är den kall, kunna enkla
plåtrör begagnas, då däremot blästerledningarna
för varmbläster infodras med eldfast tegel el.
isoleras utvändigt.
Blästermätare, se Gasmängdsmätning.
Blästerrör, i allmänhet varje rör, som leder
blästern till en ugn, där förbränningen sker med
konstgjort drag. B. betecknar särsk. det
ång-strålrör, som är anbragt i rökskåpet under
skorstenen på ett lokomotiv och framleder den ström
av avloppsånga från cylindrarna, varigenom den
för förbränningen i eldstaden behövliga
förstärk
ningen av draget åstadkommes. Emedan ett
sådant b. koniskt avsmalnar uppåt, kallas det ofta
blästerkon.
Blästersmide, se Osmundssmide.
Blästerverk, se Osmundssmide.
Blödande bröd kallas, enl. en alltsedan äldsta
tider rådande vidskeplig uppfattning, det
egendomliga uppträdandet av blodröda fläckar på
bröd och andra bakverk av mjöl, potatis, hostia
(oblater) m. m., vilka enl. nyare tiders
undersökningar bero på angrepp av en bakterie.
Bacillus prodigiosus, varvid ett kraftigt rött
färgämne bildas.
Blödande hostia, se Blödande bröd.
Blödarsjuka, h e m o f i 1 i, en medfödd
oförmåga hos blodet att levra sig, nästan endast
förekommande hos det manliga könet. Den tar sig
uttryck i svåra blödningar av minsta orsak.
Sjukdomen är ärftlig inom vissa familjer på så
sätt, att den överföres genom blödares döttrar
(som förbli friska) till dessas söner, medan
däremot sönerna av sjuka fäder helt undgå
sjukdomen för sig och sina efterkommande. Även
obetydliga skador och operationer
(tandutdrag-ningar, vaccination, omskärelse) kunna orsaka
dödliga blodförluster. Sjukdomen förbättras med
åren, men de flesta blödare bli ej gamla. Man
har försökt och lyckats stilla större akuta
blödningar genom blodöverföring el. insprutning av
blodserum. Blödare måste under hela sitt liv
sorgfälligt undvika allt, som kan framkalla
blödningar (nålstyng, rakning).
Blödning, i) (Blodflöde). Blödningar äro
antingen inre, d. v. s. sådana, som äga rum
från kärl i kroppens inre organ, el. yttre,
sådana, som inträffa i yttre sår. Vissa blödningar
äro till ursprunget inre, men det oaktat
framtränger blodet genom organens utförsvägar,
såsom vid blodhosta, blodig diarré och blodgång.
Blödningar ha olika karaktär alltefter sin olika
källa: från artärerna sprutar blodet fram i en ljus,
pulserande stråle; från venerna väller det fram
som en mörk våg, och kapillärkärlen låta
blodet endast sippra ut. Från de större kärlen kan
blodförlusten lätt bli så betydlig, att döden blir
en följd därav. Ofta stillar naturen själv genom
blodets koagulation blödningen. De kirurgiska
åtgärderna bestå däri, att man genom tryck
(kompression) på det blödande stället el. på det
tillförande kärlet underlättar koaguleringen el. för
samma ändamål använder sammandragande medel
el. slutl. däri, att man uppsöker och antingen med
en tråd (ligatur) avknyter det blödande kärlet el.
tilltäpper det genom vridning (torsion).
2) Den saftflytning, som hos ett stort antal
träd och örtartade växter inträder, då stammen
avskäres el. under vissa förhållanden såras. Särsk.
kraftigt framträder b. hos avskurna stammar av
humle, vinstock, majs m. fl., i det att den
ut-runna vätskemängden ofta intager vida större
volym än hela det rotsystem, från vilket den
härstammar. Detta visar, att rötterna alltjämt
upptaga nya vattenmängder. Den kraft (r o
t-t rycket), varmed saften utpressas, är ofta
mycket betydande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
