Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bodil - Bodin - Bodin, Jean - Bodisko, Nikolaj - Bodleian Library - Bodley, Sir Thomas - Bodman, Gösta - Bodmer, Johann Jakob - Bodmeri - Bodmin - Bodoni, Giambattista - Bodräkt - Bodsjö - Bodum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Bodil—Bodum
340
Bodil, dansk drottning (d. 1103), maka till
Erik Ej egod, moder till Knut Lavard. Hon
dog på en vallfärd till Jerusalem.
Bodin, härad i Nordland fylke i n. Norge,
omslutande staden Bodö; 664 km2, 6,000 inv.
Bodin [bådä’], Jean, fransk rättslärd (1530
—96). Statsadvokat i Laon 1576, sökte han
som medlem av tredje ståndet vid riksdagen i
Blois s. å. hindra, att medel beviljades till ett
nytt hugenottkrig, samt avvisa kungens
planer att låta ett utskottsmöte undantränga
riksdagen och att försälja kronogodsen. På grund
härav föll han i onåd hos Henrik III. 1576
utgav han sitt mest berömda arbete, ”Les 6
livrés de la république”. I detta blev han
grund-läggare av den suveräna nationalstatens teori.
Men han såg i konungen, ej i staten själv,
suveränen, och hans statslära kom härigenom att
bli ett stöd för envåldsmakten. Härskaren
stiftade fritt statens lagar och vore själv endast
underordnad Guds och naturens lag; B. höll
dock på rådgivande ständer. I den först 1857
tryckta dialogen ”Heptaplomeres” röjer B. en
stark religiös skepticism, som nästan förebådar
Voltaires. ”De magorum demonomania” visar
emellertid, att B., ehuru fritänkare, delade sin
tids tro på häxväsendet och himlakropparnas
inflytande på människoödet. Litt: H.
Baudril-lart, ”J. B. et son temps” (1853); E. Fournol,
”B. prédécesseur de Montesquieu” (1896); J.
Moreau-Reibel, ”J. B. et le droit public
com-paré” (i933)-
Bodisko [badji’ska] Nikolaj, rysk amiral
(1756—1815); var vid sin död militärbefälhavare
i Finland. — B. fick våren 1808 befälet över en
truppstyrka av omkr. 2,000 man, som landsattes
på Gotland, där svenska försvarstrupper ej alls
funnos. Sedan ön utan motstånd intagits av
B., lät han 25 april i kyrkorna kungöra, att han
övertagit styrelsen där. Han utrymde ön utan
strid 17 maj, sedan en svensk eskader anlänt
med 1,800 man infanteri och något artilleri.
Ryssarnas vapen och krigsförråd överlämnades till
svenskarna. B. ställdes vid hemkomsten till
Ryssland inför krigsrätt, dömdes till avsättning och
förvisning men togs senare till nåder.
Bodleian Library [bå’dlion läTbrari],
bibliotek i Oxford, stiftades 1320 av biskop Thomas
Cobham och övergick efter hans död i univ:s
ägo, plundrades och brändes på 1500-talet men
återupprättades i början av 1600-talet av Th.
Bodley. Bokbeståndet utgör f. n. c:a 1,250,000
bd och 40,000 handskrifter.
Bodley [bå’dli], Sir Thomas, engelsk
diplomat och bokvän (1545—1613). Han blev av
Elisabet använd i diplomatiska beskickningar.
Sedermera ägnade han sig i Oxford åt studier
och utvidgandet av universitetsbiblioteket, som
1604 till B:s ära fick namnet ”det bodleianska”
(Bodleian Library). B:s självbiografi,
brev etc. utgåvos av Th. Hearne (1703).
Bodman, Anders Gustaf (Gösta), kemist (f.
1875 5/8), deltog i svenska sydpolsexpeditionen
1901—03, blev fil. dr 1906 och var 1916—40
prof, i oorganisk kemi jämte mineralogi och
geologi vid Chalmers tekniska institut. Skr.
bl. a.: ”Göteborgs äldre industri” (1924),
”Fabriker och industrier i det gamla Göteborg” (1925).
B. har redigerat ”Chalmers tekniska institut
1829—1929” (1929) och institutets matrikel 1829
-—1929 (s. å.).
Bodmer [bå’dmar], Johann Jakob,
schweizisk författare och vetenskapsman (1698—1783),
prof, i historia i Zürich 1725. B. har betydelse i
den tyska litt.-hist. framför allt därigenom, att
han bekämpade Gottscheds ensidigt franskt
påverkade smakriktning och i stället framhöll den
antika poesien och Milton som litt. förebilder.
Sina åsikter framlade han dels i den av honom
och hans vän och landsman Breitinger
gemensamt utgivna veckotidskriften Discourse der
Mahlern (1721—23), dels också i flera särskilda
arbeten. Han översatte Miltons ”Paradise
lost” (1732). Dessutom intresserade han sig
mycket för den gammaltyska diktningen och
utgav en del av ”Nibelungenlied” (1757).
Bodmeri (ty. Bodmerei, av Boden el. Bodern,
botten), försträckning, som upptages av
fartygs-befälhavare mot pantförskrivning av fartyg,
frakt el. last och med villkor att borgenären
för sin betalning må hålla sig allenast till den
förpantade (förbodmade) egendomen. För den
lämnade krediten och faran att gå miste om
betalning äger borgenären betinga sig särskilt
(naturligtvis ganska högt) vederlag, premie,
över bodmeriet skall befälhavaren utfärda
skriftlig handling, bodmeribrev. Bestämmelserna
om b. funnos i Sjölagen kap. 6, som numera
upphävts genom lag 1938. B. hade sedan länge
varit ur bruk, då inst. upphävdes.
Bodmin [bå’d-], stad i Cornwall i s. v.
England, mitt på halvön; 6,000 inv. Radiostation för
kommersiell trafik på Canada och Sydafrika.
Bodoni [bådå’ni], Giambattista,
italiensk boktryckare (1740—1813), se
Boktryckarkonst. Även namnet på en stilsort.
Bodräkt, enl. strafflagen 20 kap. 3 § vissa
specialfall av stöld, som gjorts till föremål för
särskilt milt bedömande (böter el. fängelse). Hit
föras: 1) stöld från dödsbo av delägare däri;
2) stöld av makar, syskon, föräldrar och barn
(inkl, adoptiv- och fosterbarnsförhållanden) från
varandra, medan de sammanbo; 3) delägares stöld
av samägda lösören. Det är alltså
egendomsge-menskapen, som motiverar den straff rättsligt
milda behandlingen.
Bodsjö, socken i s. ö. Jämtland, intill
läns-gränsen; Jämtlands östra domsagas tingslag;
Jämtlands län; 527,60 km2, 1,331 inv. (1950).
Berglänt skogsbygd kring Bodsjön och dess
tillflöden. Högst når Hebbergsberget (555 m);
i s. 630 har åker. Kyrkan av trä byggdes 1796.
B. bildar med Revsund och Sandsjö ett pastorat
i Härnösands stift, Östersunds kontrakt; tillhör
storkommunen Revsund.
Bodum, socken i n. v. Ångermanland, kring
Fjällsjö älv, vid sammanflödet mellan dess
källfloder Hotingsån och Rörströmsälven; Ånger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
