Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bogvågsknall - Bog-åra - Bogö - Bohem - Boheman, 1. Carl Adolf Andersson - Boheman, 2. Carl Henrik - Boheman, 3. Ezaline, f. Giron - Boheman, 4. Erik - Bohemia - Bohemicus - Bohemund (furstar av Antiokia) - Bohle, Ernst Wilhelm - Bohlin, Abraham - Bohlin, Birger - Bohlin, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Bog-åra—Bohlin
360
sig i skjutriktningen och nära projektilbanan)
först b., därefter mynningsknallen.
Bog-åra, den främsta åran i en båt. Vid
”dubbel rodd”, d. v. s. där årorna föras parvis
bredvid varandra, kallas de båda främsta årorna
bogåror. Roddarna, som sköta dessa, kallas
plikthuggare.
Bogö [bå’gö], liten ö mellan Själland, Falster
och Möen, Danmark; 13 km2, 1,100 inv.
Bohem, en sorglöst och oregelbundet levande
krets av personer, i synnerhet artister, författare
och studenter. — Ordet b. kommer från fr.
Bohème, Böhmen, ss. antaget hemland för
zigenarna (fr. bohémiens). Sin överförda betydelse
fick uttrycket genom den franske skalden
Mur-gers ”Scènes de la vie de Bohème” (1851).
Böheman. 1) Carl Adolf Andersson
B., ordensvurm (1764—1831). Bördig från
Jönköping, invigdes han som kontorist i Amsterdam
i frimureriet, vistades en tid i England och slog
sig 1794 ned i Danmark. Under besök i Sverige
vann B. stort insteg hos hertig Karl, som i
honom hälsade ” den hemliga vishetens mästare”
och utnämnde honom till hovsekreterare. Av
Gustav IV Adolf misstänkt för politiska
stämp-lingar, förvisades han 1803 ur Sverige. B. dog
i armod i Waldeck-Pyrmont.
2) Carl Henrik B., den föreg:s brorson,
entomolog (1796—1868). Han ägnade sig först åt
militäryrket men bedrev samtidigt med iver
entomologiska studier. Han kallades 1841 till prof,
och intendent för Riksmuséets entomologiska
avdelning, i vars svenska insektssamling de av
honom under bortåt 60 år i nästan alla delar
av Sverige gjorda samlingarna alltjämt bilda
huvudstommen. Från denna befattning erhöll han
avsked 1867. Främst var B. kännare av
skalbaggarna.
3) E z a 1 i n e B., f. G i r o n, skriftställarinna
(1863—1939), g. m. red. av Sv. Turistfören :s
Årsskrift (1897—1907) fil. dr Mauritz B.
(1858—1908). Efter makens död blev hon
red.-sekr. i Svenska turistföreningen och redigerade
1911—28 årsskriften. Hon har ivrigt deltagit i
kvinnornas medborgarrörelse och var sekr. i
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
1909—16. B. har även varit verksam som
över-sättarinna.
4) Erik Carlsson B., diplomat (f. 1895 19/i),
ingick 1918 i Utrikesdep:s tjänst, blev byråchef
där 1926, chef för
politiska avd. 1928,
utrikesråd 1930, envoyé
i Ankara och Sofia
1931, även i Aten
1933, i Warszawa och
Bukarest 1934—35, i
Warszawa till 1937.
Han blev 1938
kabi-nettssekr. 1944 blev
han envoyé i Paris och
1947 i London samt
är ambassadör i
Washington sedan 1948.
B. har varit medl. av
flera svenska delegationer vid internationella
konferenser.
Bohemia, eng. namnet på Böhmen.
Bohèmicus, artnamn på växter och djur, som
först voro kända från Böhmen.
Böhemund, furstar av Antiokia.
Bohemund I (d. un). Han deltog 1081—
85 i sin faders, Robert Guiscards, krig mot
kej-sar Alexios I Komnenos; vid faderns död 1085
tillföll dennes rike B :s yngre halvbror Roger,
och först efter strid erhöll B. furstendömet
Ta-rent. Tapper, förslagen och ärelysten, anslöt han
sig av övervägande politiska skäl till första
korståget, gick 1096 med en talrik normandisk här
över till Grekland, och blev korsfararhärens bäste
fältherre. Vid Antiokia lyckades B. förmå
armeniern Firuz att i juni 1098 släppa in normanderna
i staden, som erövrades. B., som på förhand
betingat sig Antiokia som lön, slog sedan även
sultanen Kerboga av Mosul, stannade därefter i
Antiokia som dess furste (under bysantinsk
läns-överhöghet). Ansatt av saracenerna, lämnade han
Antiokia åt sin kusin Tankred av Normandie. I
Frankrike gifte han sig med en dotter till Filip I
och värvade en här, med vilken han vände sig mot
kejsar Alexios, som dock påtvingade B. en
ogynnsam fred. — Den siste fursten med namnet B. var
Bohemund VII (d. 1287), vars välde var
inskränkt till grevsk. Tripolis i Syrien;
huvudstaden häri föll 1289 i muhammedanernas händer.
Bohle [bå’la], Ernst Wilhelm, tysk
nationalsocialistisk politiker (f. 1903). Han var född
i England och kom först efter 1 :a världskrigets
slut till Tyskland, där han upprättade en firma
för import och export. Han anslöt sig till den
nationalsocialistiska rörelsen och blev knuten till
”Utrikesministeriets utlandsorganisation”, som
hade att utöva kontroll över tyskar i främmande
länder. B. fick ledningen av denna organisation
och utvidgade starkt dess verksamhet. 1945 kom
B. i de allierades händer, dömdes 1949 till 5 års
fängelse som krigsförbrytare men frigavs s. å.
Bohlin, Abraham, bokförläggare (1810—
90). Han blev 1845 disponent för
bokförlags-och boktryckerifirman N. M. Lindh i Örebro, och
var 1856—63 firmans ene huvudman. Han
inköpte 1867 övriga andelar och sålde (1868—74)
förlaget till F. och G. Beijer. B. utgav 1833—36
tidningen Aftonbladet i Norrköping samt 1845
—52 och 1856—58 Örebro Tidning.
Bohlin, Anders Birger, paleontolog (f.
1898 26/s), fil. dr i Uppsala 1926, doc. i
paleon-tologi vid Uppsala univ. 1934, lektor i Halmstad
1944. B. vistades 1927—29 i Kina som
medarbetare vid kinesiska statens utgrävningar vid
Chou-koutien. 1929—33 deltog han som geolog i Sven
Hedins exp. till Centralasien, varifrån han
hemförde värdefulla samlingar, bl. a. av tertiära
vertebrater. B. har i populär form skildrat sina
upplevelser i östern i ”På jakt efter
urmänniskans förfäder” (1944).
Bohlin, Karl Petrus Theodor, astronom
(1860—1939), docent i Uppsala 1885, fil. dr 1886.
B. har innehaft astronomiska befattningar i
Tyskland 1891—93 och Ryssland 1893—94 samt var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
