Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohr, 2. Niels - Bohr, 3. Harald - Bohus, samhälle - Bohus, ruin - Bohusbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Bohus—Bohusbanan
364
Niels Bohr.
över atomernas struktur dokumenterat sig som en
av vår tids mest framstående forskare inom
atomfysiken. Redan hans doktorsavhandling, ”Studier
over metallernes elektronteori”, behandlade
hithörande frågor. 1911—12 arbetade han hos
Thomson i Cambridge och Rutherford i Manchester.
1913 utkom hans banbrytande arbete över
elektronbanorna inom atomen. Med hjälp av
kvantumteorin löste han på ett genialt sätt de svårigheter,
som vidlådde den rutherfordska atommodellen.
Resultaten av sina arbeten har han bl. a.
sammanfattat i ”Über die Serienspektren der Elemente”
(i Zeitschrift für Physik 1920), ”Atomernes
byg-ning og stoffernes fysiske og kemiske egenskaber”
(1922) och i ”Drei Aufsätze über Spektren und
Atombau” (Sammlung Vieweg, 1922). I
majhäftet för 1924 av Philosophical Magazine har B.
vidare utformat sina teorier. Han utvecklar där en
ny uppfattning om sambandet mellan atomernas
strålning och de s. k. ”kvantsprången”. Senare
arbetade B. med djupgående principiella frågor
rörande kvantumteorin, sambandet mellan våra
observationsmöjligheter och den bild av naturen
våra observationer ge oss m. m. Se bl. a.
”Atomteori og naturbeskrivelse” (1929). Under
1930-ta-let utförde B. viktiga arbeten över den teoretiska
kärnfysiken och utvecklade bl. a. en teori för
reaktionerna mellan atomkärnor, vilken väsentligt
bidragit till en ökad förståelse av dessa
atomomvandlingar och av atomkärnornas konstitution och
dynamik. Under den tyska ockupationen av
Danmark kvarstannade B till hösten 1943, då han
nödgades fly. Under återstoden av kriget var han
verksam i U.S.A. och deltog därvid i de arbeten,
som bl. a. ledde till framställningen av
atombomben.
3) Harald August B., den föreg :s bror,
matematiker (1887—1951). Efter att 1910 för
doktorsgrad ha försvarat en värdefull avhandling om
dirichletska serier
utnämndes B. 1910 till
doc. samt blev 1915
prof, i matematik vid
Den polytekniske
læ-reanstalt i Köpenhamn
och 1930 vid
Köpenhamns univ. B. visade,
att den s. k. cesåroska
summationsmetoden
var ett naturligt
instrument för studiet
av s. k. dirichletska
serier, och ernådde med
denna och andra
utgångspunkter mycket
märkliga resultat. B. deltog vidare med
utomordentlig framgång i det intensiva arbete, som
ägnats studiet av den till problemet om
primtalens fördelning anknutna riemannska
?-funktio-nen. Bemärkta undersökningar har B. även gjort
över de s. k. nästanperiodiska funktionerna.
Bohus, stations- och industrisamhälle i
Nödinge socken i Västergötland n. om Göteborg.
Bohus, ruin, fordom en stark fästning, belägen
snett emot staden Kungälv på en hög klippa i
Göta älvs norra utloppsarm, Nordre älv. B., som
urspr. hette B a g a h u s, senare B a h u s, anlades
1308 av norske konungen Håkon Hålägg. Fästet
(”huset”) blev snart genom allt kraftigare
befästningsarbeten ett av hela Nordens starkaste slott.
Holmen, där det låg, Bagaholm, var tingsställe
för Vikens lagmansdöme, och hövitsmannen på B.
styrde först s., sedan även n. delen av det
landskap, som efter slottet fick namnet Bohuslän.
B. belägrades många gånger, bl. a. av Kristian
II 1531 och av svenskarna fem gånger under
nordiska sjuårskriget 1563—70, men blev aldrig
erövrat. Det kom 1658 genom freden i Roskilde
i svensk ägo och utstod sin svåraste belägring
25 maj—22 juli 1678 under Gyldenlövefejden.
Det illa medfarna slottet återuppbyggdes och var
till 1700 residens för landshövdingen över Bohus
län men lämnades sedan att förfalla, och 1789
fingo kungälvsborna rätt att där förse sig med
byggnadssten. Slottets kärna, den gamla
borgfyrkanten, var försedd med hörntorn, av vilka
särsk. märktes ”Fars hatt” i n. v. och ”Mors
mössa” i s. ö. Denna kärna omgavs av en
storm fri femhörning med lägre utanverk på v.
sidan. Vid konserveringsarbeten 1928 blottades
rester av en medeltida slottsflygel. — Litt.: E.
Olån, ”B. och Kungälvs stad” (1923).
Bohusbanan, gängse namn på den statsbana,
som förbinder Strömstad och Uddevalla med
Ols-kroken invid Göteborg; längd c:a 180 km. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
