Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
Boktryckarkonst
400
tryckta tyska Sibylleboken, kort därefter tre
upplagor av Aelius Donatus’ latinska grammatik och
i slutet av 1447 en astronomisk kalender för 1448.
Han lyckades finna en bolagsman i den rike men
egennyttige guldsmeden JohannFust (Faust),
som försträckte honom 800 gulden, så att han
kunde utvidga verksamheten. Han gick därefter
raskt till verket och utbildade sin konst med
förvånande hastighet. De tryck, som finnes kvar
från den första tiden, bestå i latinska kalendarier,
avlatsbrev, konfessionalier (biktböcker) och
dona-ter. 1453 började Gutenberg och Fust trycka den
latinska bibeln, kallad den 42-r adiga bibeln
el. Mazarinska bibeln (emedan det första
exemplaret fanns i kardinal Mazarins bibliotek).
Den fullbordades efter många försök och stora
ansträngningar mot mitten av 1455 (i 2 folioband
med tills. 641 blad). Den man, som egentligen har
förtjänsten av stilgjutningens förbättring, var
Peter Schöffer (Scheffer) från Gernsheim,
som från 1451 var Gutenbergs och Fusts
medhjälpare. I stället för att gjuta matriserna slog
han dem medelst stålstämplar (”punsar”) i koppar
el. mässing, och därigenom fingo de gjutna
typerna full likhet inbördes, skärpa och stor skönhet.
Även tryckfärgen, som under den första tiden
lämnade mycket övrigt att önska, förbättrades av
honom. Emellertid råkade Gutenberg och Fust i
oenighet. Det kom till process, och sedan laga
dom fallit i okt. 1455, måste Gutenberg avträda
alla tryckredskap ävensom de redan tryckta
bibelarken. Om Gutenbergs öde efter denna olycka
känner man blott föga. Genom en dr Konrad
Hu-mery blev han förmodligen åter satt i stånd
att upprätta en boktryckarverkstad.
Fust, som genom processen kommit i
besittning av Gutenbergs tryckmaterial, fäste Schöffer
vid sig. Tillsammans grundläde de ett tryckeri,
varvid Schöffers tekniska skicklighet kom väl
till pass. Inom 18 månader hade Fust och
Schöffer fullbordat ”Psalterium Moguntinum”, daterat
14 aug. 1457. Detta verk är ett av de
praktfullaste, som någonsin utgått från ett tryckeri, och
vittnar om att boktryckstekniken kommit över
experimentstadiet och även blivit ett ekonomiskt
företag av rang. De röda kapitelöverskrifterna
samt initialerna i flera färger äro här tryckta i
press.
Tiden till år 1500. Efter Fusts död (1466)
fortsatte Schöffer utan avbrott hela rörelsen ända
till 1502, varjämte han drev en omfattande
bokhandel. Schöffers släkt fortfor ända till
1550-talet att i Mainz utöva boktryckaryrket. — I
Bamberg, som spelat en framstående roll i b :s
historia, hade redan 1455 Alb. Pfister slagit sig
ned som tryckare. Pfister var Gutenbergs
lärjunge, och alla hans tryck äro i den gutenbergska
stilen utom initialerna, som vittna om en viss
självständighet. Av de alster, som lämnat
Pfis-ters press, finnas ännu många i behåll, bland
vilka man antagligen får räkna den latinska 3
6-radiga bibeln. Samtidigt med Pfister
inrättade Johann Men telin det första tryckeriet i
Strassburg, som blev en av plantskolorna för
den nya konsten. Till Köln kom b. genom Ulrich
Zell 1465. Tre år senare utförde Günther Zainer
den första daterade boken i Augsburg; han var
framstående såväl genom sina tryck som sina
illustrationer. Nürnberg fick sin första press 1470.
Berömda voro därstädes Johann Sensenschmidt,
vars böcker utmärkte sig för ett vackert, korrekt
tryck och förträffligt papper, samt Anton
Kober-ger, som upparbetade sin verksamhet till
Tysklands största i sitt slag. I Nordtyskland
blomstrade b. särskilt i Lybeck.
Italien mottog den nya konsten genom två
tyskar, Conrad Sweynheym och Arnold Pannartz,
vilka varit Schöffers gesäller. 1464 uppsatte de
en press i benediktinklostret Subiaco nära Rom.
De flyttade 1467 till Rom, där de under sju år
tryckte bl. a. de förnämsta av Ciceros verk. Rom
följdes av Venezia 1469. I slutet av 1400-talet
arbetade över 200 boktryckare i Venezia, flera än
i någon annan italiensk stad. Bland dem var
Nico-las Jenson, som utvecklade den hittills använda
an-tikvatypen; i sin förskönade form blev denna
mönstret för de senare formerna därav. Erhart
Ratdolt, bördig från Augsburg, tryckte
huvudsakligen matematiska och astronomiska böcker
och prydde dem med praktfulla initialer och
randlister. I Milano, en av de fem städer, där b.
först infördes, trycktes den första boken med
grekiska typer 1476.
Till Frankrike kom b. först 1469. Orsaken
till att det skedde så sent, ehuru Paris var ett
dåtidens andliga centrum, får tillskrivas
motståndet från det talrika skrå av avskrivare,
illumina-torer och bokhandlare, som levde på att avskriva
och försälja handskrifter. Nämnda år inkallade
emellertid två lärare vid Sorbonne de tyska
boktryckarna Ulrich Gering, Martin Crantz och
Michael Friburger och gåvo dem tillstånd att
ordna sitt tryckeri inom läroanstalten. Inom kort
var Paris ett centrum för b. Betydande var
boktryckaren Antoine Vérard, som tryckte liturgiska
böcker, klassiska verk och en stor mängd franska
romaner, utstyrda med en ovanlig rikedom på
utmärkta träsnitt. Utom Paris voro de enda
franska städer, där b. fick nämnvärd omfattning
under 1400-talet, Lyon och Rouen.
I Utrecht var N ederländernas förste
boktryckare verksam från omkr. 1471, där han
tryckte ett antal böcker, alla odaterade; hans
namn känner man ej. I Haarlem, Costers
hemstad, framträdde den förste kände boktryckaren
först 10 år senare, och under denna tid hade b.
vunnit insteg i 15 andra städer i Nederländerna.
Till Brygge kom konsten med Colard Mansion,
bördig från Frankrike; han använde typer, som
voro en egendomlig efterbildning av franska
handskrifter. Med Colard Mansion arbetade även
William Caxton, Englands förste boktryckare,
innan han återvände till England för att införa
konsten där. Caxton inrättade sitt tryckeri i
Westminster 1476 och utsände 1477 sin första i
England tryckta bok. Caxtons medhjälpare,
Richard Pynson och Wynkyn de Worde,
grundade inom kort egna tryckerier.
B :s tidigaste alster, d. v. s. de före år 1501
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
