Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403 Boktryckarkonst 404
talets mest berömda franska boktryckarfamilj.
Ännu mera framstående var dennes son Robert,
som utgav klassiker och de heliga skrifterna.
Han fick övertaga de av Claude Garamond
skurna, mycket vackra grekiska typerna (de s. k.
typi regii), som ännu bevaras i Imprimerie
na-tionale i Paris. 1640 inrättades ett ”kungligt
tryckeri”, urspr. för tryckning av böcker till
missionsändamål. 1700-talets främste boktryckare
var Franqois Ambroise Didot, stamfader till den
för den franska b. så betydelsefulla
boktryckar-och bokhandlarsläkten Didot. Han tecknade en
ny, antikiserande antikvastil och uppgjorde ett
nytt stilsystem, som med vissa modifikationer
ännu användes.
Belgiens mest framstående boktryckare var
Christophe Plantin, som anlade ett boktryckeri i
Antwerpen 1549. Han ansågs redan efter tio år
som Antwerpens främste boktryckare. Hans mest
uppmärksammade arbete är en polyglottbibel på
fem språk, vars tryckning tog 4 år. Sammanlagt
tryckte han över 1,600 arbeten inom alla grenar
av vetenskapen. Hans tryckeri tilldrog sig hela
den samtida litterära världens uppmärksamhet.
Plantins tryckeri och bokhandel äro bevarade åt
eftervärlden i oförändrat skick.
I b ;s historia representeras Holland främst
av familjen Elzevier. 1586 upprättade dennas
stamfader Lodewijk Elzevier en bokhandel på
universitetets i Leiden grund och förenade därmed
en boktryckarverksamhet. Elzevierernas
glansperiod sträckte sig från 1626 till 1652. Är från år
visar sig deras strävan efter förbättring av typer,
tryck och ornament i deras böcker, mönstergillt
tryckta, billiga duodesupplagor först av klassiker,
sedan av andra författare. Tryckta med små men
klara och rena typer, skurna av Christoffel van
Dyck, mottogos de över hela Europa med
hänförelse. I Amsterdam hade en sonson till
stamfadern öppnat tryckeri 1637, varifrån även utmärkta
tryck utgingo. Inalles uppgår antalet äkta
elze-vierer till omkr. 2,000. Under 1700-talet övergick
firman Elzeviers typmaterial till
boktryckarfamil-jen Enschedé i Haarlem, som där alltjämt utövar
b. En tredje holländsk boktryckarsläkt är Blaeu,
som bl. a. utg. stora kartverk.
I England verkade omkr. 1750 John
Basker-ville, vars antikvastilar voro mycket beundrade
under 1700-talet. Lyckade försök att förbättra
engelsk typografi gjordes av William Caslon
1722. Han tecknade nya, utmärkt vackra
antikva-och kursivtyper. Största betydelse fick dock
William Morris (1834—96). Vid sitt tryckeri,
The Kelmscott Press, skapade han efter gamla
förebilder en rad arbeten, som verkat
fruktbringande för b. Av stor betydelse har också varit
Thomas Bewicks träsnittsteknik.
Ända till slutet av 1700-talet förblev
stilgjut-ningens, sättningens och tryckningens teknik
oförändrad. Den första tekniska uppfinningen var
stereotypien; försök att stereotypera
boktrycks-sats hade gjorts i Frankrike redan under
1500-talet och av William Ged i Edinburgh under
1700-talet. Praktiskt brukbar blev först Lord
Stanhopes i England metod, varmed biblar m. m.
stereotyperades under de första åren av 1800-talet.
1829 uppfann sättaren Genou i Lyon
pappersste-reotypien, som sedan allmänt brukats och haft
stor betydelse. De första förbättringarna av den
gamla boktryckspressen gjordes av holländaren
Willem Blaeu (d. 1638). Av större betydelse blev
den år 1800 av Lord Stanhope konstruerade
järnpressen, som kunde trycka ett helt ark
på en gång. Efter Stanhopes tid kom en
mångfald nya konstruktioner av handpressar i bruk.
Med snällpressen, uppfunnen av Fr. König
från Eisleben (f. 1775), uppgick ett nytt tidevarv
för b. Snällpressen har sedan varit föremål för
oavbrutna förbättringar, i synnerhet i Tysklands
och Amerikas fabriker. Betydelsefull, särsk. för
tidningarna, blev även uppfinningen av r o t
a-t i o n s p r e s s en, konstruerad först av
fransmannen H. Marinoni.
I Skandinavien infördes b. av
kringresande tyskar; en och samme boktryckare, Johannes
Snell från Lybeck, införde konsten i Danmark
(1482) och i Sverige (1483). Snell inkallades för
att åt ärkestiftet trycka ett ”missale”, vilket
förelåg färdigt under loppet av år 1484. Under arbetet
härmed trycktes sannolikt två mindre skrifter,
Remigius’ ”Magister que pars”, en latinsk
grammatika, och en samling fabler och berättelser,
”Dyalogus creaturarum optime moralizatus”,
vilken är den första i Sverige tryckta och till vår tid
fullständigt bevarade boken. Snells verksamhet i
Stockholm räckte 1483—84. 1486 anlade
Bartholo-mæus Ghotan från Lybeck tryckeri i Stockholm,
sannolikt för att på uppdrag av biskopen i
Strängnäs trycka ett ”missale”. År 1487 tryckte han
säkerligen även ”Vita Katherinae”, en
levnads-skildring över Birgittas dotter Katarina, och tre
andra tryck. Vid sin avresa från Stockholm 1487
kvarlämnade Gothan sannolikt sin svåger och
med-hjälpare Johannes Fabri. Han tryckte bl. a. (1495)
den första boken på svenska, ”Aff dyäfwlsens
frästilse”, samt ”Breviarium Strengnense” (1495)
och ”Breviarium Upsalense” (1496). Efter Fabris
död 1496 låg tryckeriverksamheten helt nere i
Stockholm till 1526, då Kungl. tryckeriet
upprättades. Utom dessa tre tryckerier voro under
1400-talet blott två mindre tryckerier verksamma i
Sverige, det ena i Vadstena kloster 1495, vilket
dock efter några månader nedbrann, det andra i
kartusianklostret i Mariefred. I Uppsala tryckte
Paul Grijs 1510—19 flera kyrkliga arbeten,
skolböcker, legender m. m. Han efterföljdes några år
senare av Georg Richolff från Lybeck.
Söderköping fick 1523 genom biskop Brask ett tryckeri,
vilket förestods av Olaus Ulrici men på konung
Gustavs befallning nedlades 1526. Från Kungl.
tryckeriet utgick bl a. Nya testamentet av 1526.
Bibelupplagan av 1541 däremot trycktes i Uppsala
av den förut nämnde Richolff, som ännu en gång
inkallats till Sverige. Efter hans avresa förblev
Uppsala länge (1542—1612) utan boktryckeri;
först i maj 1613 lät Gustav Adolf genom Eskil
Mattsson inrätta ett sådant därstädes. Stockholm
var dock allt framgent Sveriges förnämsta
tryckort. Den förste kände stilgjutaren i Sverige är
holländaren Peter van Zelow (1620—40-talet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
