Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boktryckarvapen - Boktryckeri - Boktrycksstil - Boktryckstyp - Bokutstyrsel - Bokvete - Bokvettsgillet - Bokvännen - Bokvärde - Bokägarmärke - Bol - Bol, Ferdinand - Bol, Hans - Bola (kastvapen) - Bola (otukt) - Bolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Boktryckeri—Bolag
410
Tyskland kom detta bruk över till Norden. —
Svenska boktryckareföreningen har 1926 infört
ett på traditionsenlig grund utarbetat, heraldiskt
riktigt vapen med mera svenskt kynne.
Boktryckeri, anläggning av hantverklig el.
industriell karaktär för framställning av
tryckalster enl. högtrycksförfarandet, omfattande
ac-cidens-, bok-, tidskrifts- och tidningstryck.
Boktrycksstil, se Boktryckarkonst och Stil.
Boktryckstyp, gemensam benämning å det
medium, varifrån bokstavsiryck medelst
tryckfärg sker. Typerna äro avlånga, rätvinkliga
stavar, i vilkas övre ända bokstavs- el. skrivtecknet
är anbragt. Den typens dimension, som är
beroende av bokstavens storlek och höjd, kallas
typens kägel. Typen består av huvud, kropp,
som har en liten urtagning, signatur, och fot;
huvudet utgöres av översta delen med
bokstavs-tecknet, kroppen av den avlånga staven, foten är
typens nedersta del. Typens höjd, typ- el.
stil-höjd, är avståndet från huvud till foten
(utgör enl. ”System Didot” 23, 57 mm).
Gravyr h ö j d är den höj d, i vilken sj älva bokstaven
är graverad.
Bokutstyrsel, se Bok.
Bokvete, se Bovete.
Bokvettsgillet, ett vetenskapligt sällskap i
Uppsala, bildat 1719. Det började 1720 utgiva ”Acta
literaria Sueciae”. Sällskapet ombildades 1728 till
Kungl. vetenskapssocieteten.
Bokvännen, tidskrift, grundad 1946, innehåller
artiklar om märkliga böcker, boksamlare och
boksamlingar m. m. B. är medlemsblad för
Sällskapet Bokvännerna.
Bokvärde, värde, vartill en tillgång är
upptagen i räkenskaper.
Bokägarmärke, se Exlibris.
Bol, gammal nordisk benämning på bostad,
boställe ; gård, hemman. Ex.: prästbo 1. —
Bolfast man, bofast jordägare. Motsats:
”lösker man”.
Bol [bål], Ferdinand, holländsk målare
och etsare (1616—80), verksam i Amsterdam,
där han under 1630-talet var elev till Rembrandt.
B. målade porträtt och porträttgrupper samt
historiska, bibliska och mytologiska motiv. Han
arbetade länge i så nära anslutning till
Rem-brandts stil, att många av hans målningar,
etsningar och teckningar tillskrivits Rembrandt,
liksom även motsatsen förekommit. Efter 1650
blev hans målningssätt glattare och torrare. Två
av B:s målningar finnas i Nationalmuseum.
Huvud
Kropp–-
Si gnatur–
Fot ~~
Boktryckstyp.
Bol [bål], Hans, flamländsk målare (1534—
93), verksam i Mechelen och Antwerpen,
slutligen i Amsterdam. Av hans större målningar äro
endast få bevarade (två i Nationalmuseum);
vanligare äro hans sirliga miniatyrlandskap med
figurer, målade i vattenfärg på pergament.
Bola [bå’~], ett kastvapen, särsk.
karakteristiskt för indianerna på
Argentinas pampas. Det består av
kulor, förenade genom remmar, och
brukas vid jakt.
Bola, bedriva otukt. Ordet är
vanligt i äldre bibelupplagor.
Bolag, i vidsträckt bemärkelse,
omfattar varje frivillig
sammanslutning för ekonomisk
verksamhet, vars medlemsantal (el.
åtminstone antal medlemsinsatser) är
från början fastslaget.
(Motsvarande sammanslutningar utan visst
medlemsantal bruka kallas
föreningar). Den sv. b.-lagstiftningen känner
tre huvudarter av b., nämligen
han-dels-b., enkla b. och aktie-b. Inom
handels-b särskiljas vanliga
handels-b. och kommandit-b.
Handelsbolag föreligger,
då delägarna under gemensam
firma idka handel el. annan näring,
varmed följer skyldighet att föra
handelsböcker. Handelsb :s firma
och vissa andra uppgifter ang. b.
skola registreras i handelsregistret.
Även om bolagsverksamheten är av annan art,
än som nyss angavs, anses likväl ett handelsb.
föreligga, därest registrering m. m. skett. Den
registrerade firman är ett uttryck för att
handelsb. behandlas som ett särskilt rättssubjekt
(juridisk person). Handelsb. är alltså en särskild
ekonomisk enhet; det finns en särskild
bolagsför-mögenhet, skild från delägarnas, och särskilda
bo-lagsskulder, som i första hand räknas som b:s
skulder. Handelsb. kan även ställas som part i
rättegång.
Det enkla b. har ej denna självständiga
karaktär. Det kan här blott vara fråga om
bolagsmännens personliga förmögenheter och
skulder. Följaktligen behöver det enkla b. ej ha
någon firma. Det enkla b. är i själva verket
blott ett vanligt avtal mellan bolagsmännen om
samverkan för viss enstaka affär el. för sådan
verksamhet, där man ej behöver uppträda utåt
som en enda ekonomisk enhet.
Om ansvaret för handels-b :s förbindelser
gäller, att alla b.-män för dem ansvara personligt,
solidariskt och obegränsat; dock gäller en dom
mot handelsb. ej mot bolagsmännen personligen.
Förhållandet kan närmast jämställas med
solidarisk proprieborgen. Delägare i enkelt b. ansvara
regelrätt endast för sina egna åtaganden, blott
undantagsvis för medbolagsmännens. I handels-b.
gäller principiellt, att varje bolagsman kan —■
så vitt det gäller förhållandet till utomstående
– med förpliktande verkan för de övriga
vidtaga förvaltningsåtgärd. I det enkla b. ger bo-
Två typer av
bola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
