Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolbec - Bolby - Boldini, Giovanni - Bolero - Boleslav (hertigar av Böhmen) - Boleslav (konungar i Polen) - Bolesławski, Ryszard - Boleslavskij, Isaak - Boletus - Boleyn - Bolgary, Bulgary - Bolid - Boliden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Bolbec—Boliden
414
Bolbec [bålbä’k], stad i n. v. Frankrike, dep.
Seine-Inférieure, vid Seines biflod B., 25 km n. ö.
om Le Havre; 11,000 inv. Bomullsindustri.
Bolby, i medeltidslagama själva byplatsen, enl.
1734 års lag dets. som o d a 1 b y, äldre by med
gamla gårdar i mots. till nyodling, torp och
avsöndrad dotterby och avgärdaby.
Boldi’ni, Giovanni, italiensk målare (1845—
1931), från 1872 bosatt i Paris. Han har vunnit
rykte huvudsaki. genom porträtt, mestadels
av eleganta damer och barn. B. har även målat
parisiska interiörer, gatornas folkvimmel, genrer
och landskap.
Bolero [sp. coålä’rå], spansk dans i % takt.
B. dansas med kastanj etter och beledsagas av
cittra el. flera
instrument. — B.
kallas även en kort,
öppen damj acka,
som efter förebild
av spansk folkdräkt
var på modet vid
sekelskiftet och
även därefter.
Böleslav,
hertigar av Böhmen. —
B. I regerade 936
—967, måste 946
erkänna kejsar
Otto den store som
länsherre. Han var
en kraftig regent
och vidgade riket,
så att det vid hans
död utom Böhmen omfattade Mähren, v. Galizien
och en del av Schlesien. — B. II den fromme,
son till B. I, regerade 967—999. Han upprättade
ett biskopsdöme i Prag 973. — B. II :s son, B. III
den röde, regerade 999—1003. B.
tillfångatogs 1003 av Polens hertig Böleslav Chrobry och
satt (bländad) fången i Polen till sin död 1037.
Böleslav (po. Boleslaw), konungar i Polen,
tillhörande Piasternas gamla fursteätt. — B. I
Chrobry (”den tappre”) (967—1025). Han
var son till furst Mieszko, efterträdde denne
992 och arbetade framgångsrikt på att
befästa och vidga Polens makt både inåt och
utåt. Han erövrade bl. a. Pommern, Mähren
och Schlesien. Han företog också ett krigståg
mot Kiev. Inom landet strävade B. att utbreda
kristendomen och upprättade ärkebiskopsdömet i
Gnesen. B., som 1024 lät kröna sig till konung,
anses som det polska rikets egentlige
grundläg-gare. — B. II (d. 1083), regent 1058, konung
1076—81. — B. III Krzywousty (”den
snedmynte”), (1085—1139), son till Vladislav I av
Polen. Regerade sedan 1102. Han erövrade
större delen av Pommern, där han jämte biskop Otto
av Bamberg införde och befäste kristendomen. B.
delade vid sin död riket mellan sina fyra söner
men sökte samtidigt trygga riksenheten genom att
stadga en viss överhöghet för den äldste av dem.
Bolesla’wski, R y s z a r d polsk författare,
filmregissör (1889—1937). Han var vid 1 :a
världskrigets utbrott skådespelare vid konstnärs-
teatern i Moskva, deltog i kriget som officer i
första polska lansiärreg det och slog sig under
villervallan i Ryssland 1917 igenom till Polen; B.
har härom skrivit ”Way of the lancer” (1932;
sv. övers., ”Polska ryttare”, 1933) och ”Lances
down” (1932; sv. övers., ”Brutna lansar”, 1934).
B. reste 1920 till Amerika, engagerades av Max
Reinhardt som regiassistent och kom sedan till
Hollywood, där han för Metro iscensatte den
stora Barrymorefilmen ”Rasputin och
kejsarinnan”, som blev en framgång. Han har sedan bl. a.
iscensatt ”Män i vitt” och Greta Garbos film
”The painted veil”.
Bolesla’vskij [båljisla’fskaj], Isaak, rysk
schackspelare (f. 1919). Han anses som en av
världens främsta schackspelare.
Bolètus, se Rörsopp.
Boleyn [bo’lin], Anna, se Anna Boleyn.
Bolga’ry [bal-], Bulgary, forntida stad i
Ryssland, 6,5 km ö. om Volga, c:a 120 km s. om
Kazan vid nuv. byn Uspenskoje. B. var det gamla
bulgarrikets huvudstad, som hade sin glansperiod
på 900-talet och förstördes av Timur på
1300-talet. Staden hade en omkrets av c:a 10 km och
omgavs av en delvis ännu kvarstående vall.
Utanför den egentliga staden låg citadellet. De ännu
under 1700-talet i stor utsträckning bibehållna
ruinerna ha numera så gott som fullständigt
förstörts ; endast lämningarna av några torn, en
moské, två minareter och en badhusanläggning
finnas kvar. Utom mängder av vapen och mynt
äro i B. funna inskrifter på arabiska och
arme-niska samt på den turkiska dialekt, som talades
i det gamla bulgarriket. Staden var
uppenbarligen, särsk. på 900-talet, en knutpunkt för den
nordisk-arabiska handeln.
Bolid, (av lat. b ölis, kula), eldkula, meteor.
Boliden, gruvsamhälle i Skellefteå
landskommun, Västerbottens län, invid Bolidens gruva,
omkr. 30 km v. n. v. om Skellefteå; tills, m. de
närbelägna ”förstäderna” Strömfors och
Bjur-liden omkr. 2,500 inv. Redan 1925, då brytning av
Bolidenfyndigheten beslöts, påbörjades
tomtstyckning och bebyggelse vid Strömfors i n., där det
blivande gruvsamhället urspr. troddes komma att
uppstå. Samhället anlades emellertid invid
malmfyndigheten. I huvudsak har B. utvecklats efter
en av T. William-Olsson utarbetad, 1929
fastställd stadsplan, varigenom B., som är
mönstergillt ordnat och bebyggt, fått karaktären av
trädgårdsstad med ett efter de naturliga
förutsättningarna anpassat gatunät samt parker och
planteringar. 1928—29 byggdes på gruvbolagets
bekostnad en 23,6 km lång järnväg för
malmtransporterna till Slinds hållplats 30 km från
Skellef-tehamn. Järnvägen äges av Bolidens gruv-ab. men
trafikeras av SJ. 1942 öppnades den för
begränsad persontrafik. 1942—43 färdigställdes en
linbana för malmtransporten från Kristineberg och
andra gruvorter fram till B. Den är världens
längsta, 96,4 km.
Bolidens gruva brytes på den
värdefullaste av alla Skelleftefältets malmkroppar och är
samtidigt en av större och viktigare
kismalms-fyndigheterna i världen. Upptäckten (dec. 1924)
Bolero, 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
