Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boliden - Bolidens gruv-ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Bolidens gruv-ab
416
Flygbild över Boliden. I övre h. hörnet gruvanläggningarna.
av Bolidenmalmen, som låg dold under mäktiga
jordlager, har med rätta betecknats som den i
flera hänseenden märkligaste händelsen i det
svenska bergsbrukets månghundraåriga historia.
Nämnda upptäckt var resultatet av ett
vetenskapligt, systematiskt organiserat och dyrbart arbete.
Malmen är 600 m lång med en största bredd
av 40 m. Malmkroppen stryker i ö.—v.,
sido-stupningen är 8o°—85° mot s. och fältstupningen
65° mot ö. Malmarean i gruvans övre del är
sammanlagt omkr. 12,000 m2, därav 10,500 m2
kompakt malm. Malmmineralen äro svavelkis,
ar-senikkis, kopparkis och magnetkis, vartill komma
mindre mängder zinkblände och blyglans jämte
gediget guld (endast ytterst sällan synligt för
blotta ögat) samt bl. a. ett antal komplicerat
sammansatta bly-, antimon- och vismutmineral.
Malmen håller dessutom kobolt samt något selen
och tellur, vidare gedigen vismut och silver.
Under 2:a världskriget bröts andalusit för
utvinning av aluminium. Sidostenen utgöres av
till mycket finfjällig glimmer (sericit)
omvandlad porfyr. Malmkroppen består av en
huvudmassa av kopparkishaltig svavelkis, vari ligga
inbäddade linser, större och mindre, av
arse-nikkis. Utom såsom sådana renare massor
förekommer arsenikkisen även insprängd i
svavelki-sen. ”Arsenikmalmerna” utmärkas av
anmärkningsvärt hög guldhalt. Den rena
svavelkismal-men är däremot jämförelsevis guldfri.
Den årliga produktionen har, när den varit som
störst, utgjort c :a 400,000 ton. Guldutvinningen
var 1938 c:a 7,000 kg, motsvarande 0,7 °/o av
världsproduktionen och 39 ®/o av Europas
guldproduktion. 1944 hade den gått ned till 3,500 kg.
Bolidens gruv-ab. bildades 1931 genom
sammanslagning av Skellefteå gruv-ab. och
Västerbottens gruv-ab. (grundade 1925). B. bedriver
malmbrytning vid ett flertal gruvor, bl. a.
Boliden, ocb malmförädling vid Rönnskär.
Aktiekapitalet är 42 mkr ocb antalet industriarbetare
c:a 2,700. Omslutningen var 1948 128 mkr.
Bolaget äger ett flertal malmfyndigheter i
Västerbotten, bland vilka förutom Boliden (guld, silver,
koppar, arsenik, svavelkis) märkas Laisvall (bly)
och Kristineberg (koppar, zink, svavelkis), vidare
Mensträsk (zink, svavelkis), Renström (koppar,
zink, bly, svavelkis) och Långdal (zink,
svavelkis). Laver (koppar) och Lainijaur (nickel) äro
numera nedlagda. I legodrift bearbetas statens
koppargruvor Adak och Rävliden. Vid
smältverket i Rönnskär, Skelleftehamn, förädlas de från
gruvorna erhållna malmerna och sligerna.
Kopparn och svavelkisen utgöra j ämte guldet B: s
viktigaste produkt. Andra metaller, som utvinnas,
äro silver, bly, vismut, selen m. fl. Även stora
mängder arsenik erhållas. 1926 påbörjades
brytningen av den 1924 upptäckta malmkroppen i
Boliden. Fyndigheterna ha för vår försörjning med
metall fått en utomordentlig betydelse, inte minst
under 2:a världskriget. 1941—45 spelade sålunda
nickelmalmbrytningen vid Lainij aur en stor roll;
blygruvan i Laisvall, som bearbetas sedan 1943,
hade också sin betydelse. Inom B. ha O.
Falkman och A. Lindblad utfört banbrytande insatser.
Verkst dir. sedan 1949 är S. Schwartz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
