Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolivia - Handeln - Befolkningen - Författningen - Försvarsväsen - Historia - Litt. - Boliviano - Bolk, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Bolivian o—Bolk
426
U.S.A., Argentina och Peru, medan exporten,
392 mill., främst går till England, U.S.A. och
Belgien. Myntenheten är boliviano = 100
cen-tavos = 10 öre (1949).
Befolkningen utgöres till sin huvuddel av
indianer: på högslätten de gamla
kulturfolken aymara och quichua, som utom jordbruk
idka boskapsskötsel (får, lama, alpacka) el.
arbeta i gruvorna, i låglandet toba, chiriguano
m. fl. på Chacoslätterna, chiquitos och guarayos i
mellanlandet, i skogslandet mojos, sirianos m. fl.
som av de vita kautschuksamlarna hållas i hårt
arbetsslaven. En mellanställning mellan indianer
och vita intaga halvbloden, c h o 1 o s, som alltmer
arbeta sig fram. De vita (13% av
befolkningen) äro avkomlingar av de spanska erövrarna
och kolonisterna. Det officiella språket är
spanska.
B. är delat på 9 departement (La Paz,
Cocha-bamba, Potosi, Santa Cruz, Chuquisaca, Tarija,
Oruro, Beni, Pando). Romersk-katolska kyrkan
är statsreligion.
Författningen är av år 1945. Den
verkställande makten innehas av en president, vald direkt
av folket för sex år. Vid sin sida har
presidenten ett kabinett på 10 ministrar. Den
lagstiftande makten utövas av en representation
på två kamrar: senaten och
deputeradekammaren. Senatorer och deputerade väljas genom
direkta folkval, de förra för sex, de senare för fyra
år. Konstitutionen är f. n. föremål för
revidering.
För svar sväsen. Allmän värnplikt finnes. Arméns
fredsstyrka beräknas
till 8—10,000 man
och omfattar f. n. 8
divisioner.
Flygvapnet har
reorganiserats under U.S.A :s
ledning.
Flaggan är
rödgul-grön i
horisontala fält. — Vapnet
visar i bakgrunden ett
solbelyst, snötäckt
berg, där framför på
en kulle ett bergverk
samt i förgrunden till vänster en alpacka, till
höger en sädeskärve och ett brödfruktträd.
Historia. V. delen av nuv. B. (sierran) ingick
före den spanska tiden i Inkariket. Spanska
erövringen skedde 1538, och landet togs till följd
av sina mineralrikedomar och sitt silver snabbt
i besittning; städer anlades, och Potosi blev
främsta silverstaden i spanska Sydamerika. B.
var en del av vicekonungadömet Peru (”Övre
Peru”), införlivades 1780 under namnet Ch
area s i det nya vicekonungadömet La Plata,
deltog i den patriotiska resningen 1809 och
förklarade sig 1825 för oberoende republik, sedan
Spaniens makt i Sydamerika definitivt brutits genom
general Sucres seger vid Ayacucho i nedre Peru
1824. Den nya republiken antog till befriaren
Bo-livars ära namnet B. och erhöll 1826 genom honom
sin första författning; förste president blev
ge
neral Sucre (1826—28). Stadga vann den nya
republiken först långsamt. General Santa Cruz
(president 1829—39) sökte förgäves göra sig till
herre även i Peru. Mot militärväldet bildades ett
”liberalt” parti, som kom till makten med doktor
Linares (1857—60), men därefter följde nya
militärdiktaturer och presidentskiften och slutligen
under general Daza (1876—79) ett för B.
ödesdigert krig i förbund med Peru mot Chile. B.
hade hittills varit kuststat vid Stilla oceanen
intill 20° s. br. och där förfogat över kustlandets
stora salpeterrikedomar; nu övergick kustlandet
jämte tillhörande hamnar vid fredsslutet 1884
till Chile.
Efter den avgörande motgången 1884 börjar
för B. en lugnare period och en jämnare inre
utveckling, men nya landförluster ha gjorts
genom gränsregleringar med Brasilien 1903
rörande Acreområdet (B. behöll blott en mindre del)
och med Peru 1911—12. Gränsen till Paraguay
vållade konflikter med denna stat, särsk. från
1928. Medlingsförsöken misslyckades, och 1932
utbröt det s. k. Chacokriget, den hittills största
militära kraftmätningen i Sydamerika under
1900-talet. Paraguays armé, som var mera van
vid terrängförhållandena i stridsområdet, Chaco
Boreal, lyckades vinna flera segrar, och
bolivianerna måste redan 1932 utrymma Chaco. 1935
avslutades genom ett stillestånd i Buenos Aires det
blodiga kriget, och 1938 slöts freden. Paraguay
erhöll större delen av Chaco, endast en mindre
del i n. v. tillföll B., som dock fick vissa
lättnader för trafiken på Rio Paraguay. Under 1 :a
världskriget avbröt B. de diplomatiska
förbindelserna med Tyskland 1917. Vidare avbröt B. 1942
de diplomatiska förbindelserna med Japan,
Tyskland och Italien samt inträdde i 2 :a världskriget
1943 genom krigsförklaringar bl. a. till dessa
makter.
B :s inre historia under det senaste århundradet
har varit mycket orolig.
Författningsföränd-ringar ha ofta förekommit, och revolutioner och
revolutionsförsök ha varit ytterst vanliga. Det
avgörande inflytandet under senare tid har legat
hos militären. 1937 övergick makten genom en
kupp till en nationalsocialistiskt el. fascistiskt
influerad grupp. I april 1938 lät presidenten G.
Busch proklamera B. som totalitär stat, men han
avled s. å. Hans efterträdare fullföljde samma
politik. President E. Penaranda Castillo
störtades 1943 av det nationalrevolutionära partiet och
ersattes av G. Villaroel. Under en revolution i
juli 1946 dödades denne. I mars 1947 valdes E.
Hertzog till president, men han avgick av
hälsoskäl i okt. 1949, varefter dittillsvarande
vicepresidenten Mamerto Urriolagoitia blev president. 1949
utbröt ett svårt uppror, som dock kvävdes.
Litt.: P. Walle, ”B” (1944); K. Fiebrig, ”Ein
Beitrag zur Pflanzengeographie Boliviens”
(1911); K. Troll, ”Reisen in den östlichen
Anden Boliviens” (1929).
Boliviano [æåliæja’nå], myntenhet, se Bolivia.
Bolk [bålk], Louis, holländsk anatom (1866
—1930), från 1898 prof, i anatomi i Amsterdam,
utförde omfattande undersökningar över lillhjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
