Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolzano, Bozen - Bolzano, Bernhard - Bom - Boma - Boman, Pehr Conrad - Boman, Ester - Bomans flickor - Bomansson, Karl August - Bomarsund - Bomb - Bomba, Kung Bomba - Bombacaceae - Bombard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Bolzano—Bombard
442
viktiga Brennerbanan blev B. under 2 :a
världskriget utsatt för förödande allierade
flygbombningar, som särsk. hårt drabbade de pittoreska
äldre stadsdelarna.
Bolzäno, Bernhard, österrikisk filosof och
matematiker (1781—1848). Han avskedades på
grund av förment kätterska åsikter 1819
från den professur i religionshistoria, som han
innehade sedan 1805 vid univ. i Prag. B :s
fallenhet för skärpa och pregnans vid de filosofiska
resonemangen förde hans intresse över till
matematikens grundfrågor, där han ingrep med
originella idéer. Först en senare tid har dock till
fullo värderat hans insatser på detta område.
Sålunda gå de nuvarande begreppen
”kontinuitet” och ”övre och undre gräns” för reella
funktioner tillbaka till B., likaså konvergensprincipen.
Bland B:s skrifter märkas ”Paradoxien des
Unendlichen” (1851) och hans märkliga
”Wis-senschaftslehre” (4 bd, 1837).
Bom. 1) Flyttbar tvärstång med stöd i
väggarna på ömse sidor om en dörröppning och
avsedd att hindra dörrens öppnande; enklare
grindanordning för att avstänga en väg
(väg-bom), markera ett gränsspärr (tullbom), skydda
trafiken, där vägar och gator korsa en
järnvägslinje i plan (järnvägsbom). En
järnvägsbom är vanligen fällbar kring ett stöd vid
passagens sida och i den kortare ändan belastad
med en tyngd, så att den reser sig vertikalt, då
den ej behöver hållas nere för passerande tåg.
Ett särskilt slags b. brukas vid timmerflottning
(se Flottning).
2) Ett rundhult (vanl. av trä, stundom av
järnplåt), som tjänar att utspänna den undre
delen av ett segel. Bommen får namn efter det
segel den tillhör: mesanbom o. s. v. De segel,
vilkas underkant ”litsas” (fästas vid) el. uthalas
till en bom, kallas bomsegel. De tåg, varmed
bommen och seglet manövreras i förhållande till
vinden, kallas b o m s k o t, det tåg, som uppbär
bommens yttre ända, b o m d i r k. Det rundhult,
som, då fartyget ligger i hamn el. till ankars,
nyttjas till båtarnas förtöjning, kallas
water-b o m.
3) Redskap, som vid gymnastik användes för
hävrörelser, hopp och balansrörelser. Ungefärliga
dimensioner: längd 4—6 m, höjd 15—20 cm,
bredden av den platta undersidan 6—7 cm.
Böma, hamnstad i Belgiska Kongo vid
Kongo-floden, 96 km ovanför dess mynning i Atlanten;
6,500 inv., varav 350 européer; till 1923 koloniens
huvudstad. Export av timmer, palmkärnor m. m.
Boman, Pehr Conrad, tonsättare och
författare (1804—61), kamrerare i
generaltullstyrelsen 1845. Han skrev redan på 1820-talet
solosånger och romanser; 1846 fick han uppfört
sångspelet ”Byn i bergen” och 1858 ”Ljungby
horn och pipa”, båda på Kungl. teatern; verkade
på 1840-talet som musikrecensent och skrev
musikhistoriska uppsatser i Stockholms
Musiktidning och Ny Tidning för Musik.
Boman, Ester Katarina, reformpedagog
(1879—1947), grundade 1909 Tyringe helpension
för flickor, Hindås, och var dess rektor, tills
skolan nedlades 1936. Hon var sakkunnig i 1918
års skolkommission och led. av 1927 års
skolsak-kunniga. 1939—43 var B. pedagogisk konsulent
vid Stockholms barnavårdsnämnd samt har
undervisat i barnpsykologi vid skolor och
skyddshem för unga flickor. B. verkade
framgångsrikt för omläggning av skolans inre arbete efter
moderna metoder. I ”Uppfostran genom
undervisning” (1932) har hon lagt fram sina
erfarenheter av sitt undervisningssystem.
Bomans flickor, skämtsamt om spelkorten,
t. ex. ”ta en dans med B.”, efter A. Bomans
spel-kortsfabrik i Stockholm (1830—40-talen).
Bomansson, Karl August, finländsk
arkivman, historiker (1827—1906). Född på Åland,
blev han 1862 docent i historia i Helsingfors.
Han anställdes 1853 vid dåv. senatsarkivet, hade
huvudsaklig förtjänst om dess utveckling till ett
modernt statsarkiv och var 1870—83 dess förste
arkivarie. B. har bl. a. skrivit ”Skildring af
folkrörelsen på Åland 1808” (1852), ”Ålands
fornminnen” (1858) och ”Hertig Johan och hans
tid” (1862).
Bomarsund, förr rysk fästning på Åland, vid
Lumpar fjärden. Fästningen byggdes 1836—53
och utgjordes av ett halvcirkelformigt
kasemat-terat kärnfäste och två kasematterade torn på
huvudön samt ett dylikt på Prästö n. v. udde.
Under Krimkriget bombarderades B. 21 juni 1854
av en engelsk-fransk flotta, och en fransk
expe-ditionskår på omkr. 10,000 man, under general
Baraguay d’Hilliers, landsattes på Åland (8 aug.).
Sedan de båda tornen åt landsidan sönderskjutits
och kärnfästningen lidit en del skador,
kapitulerade kommendanten, general Bodisco, 16 aug.
Besättningen, omkr. 2,000 man, gjordes till fångar.
Fästningsverken sprängdes därefter av
fransmännen.
Bomb, urspr. en ihålig, sfärisk (artilleri-)
projektil med sprängladdning och tändmedel.
Mindre b. (hand-b.) kastades för hand, större
utskö-tos ur slätborrade pjäser (b.-kanoner, b.-mörsare).
Numera ha handgranaterna efterträtt hand-b.,
liksom de moderna granatkastarna äro en
utveckling av b.-kanoner och b.-mörsare. Moderna b.,
flygbomber, benämnas allt efter den avsedda
verkan min-, spräng-, pansar-, brand- och gas-b.
Bomba. Kung Bomba kallades Ferdinand
II av Bägge Sicilierna, efter det att han 1848
genom bombardemang kuvat den revolutionära
rörelsen i Neapel och Messina.
Bombacäceae, växtfamilj, nära besläktad med
Malvaceae. Hit höra träd, som växa i tropiska
länder, särsk. Amerika. Stammarna äro
stundom tunnlikt uppsvällda på mitten och försedda
med tornar, bladen vanligen fingrade.
Blommorna äro stora, vanligen med många ståndare. De
kapsellika frukterna äro ofta inuti försedda med
långa hår (därav namnet
silkesbomulls-träd), som brukas till stoppning men ej lämpa
sig till spånad. De viktigaste släktena äro
Adan-sonia, Bombax och Ceiba.
Bomba’rd (fr. bombarde, it. bomba’rdo, ty.
Bomhart, Pommer). 1) Numera föråldrat
trä-blåsinstrument, skalmejornas basinstrument;
om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
