Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bomullsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Bomullsfrökakor—Bomullsindustri
448
Bomullsfrökakor erhållas som avfallsprodukt
från frön av bomullsväxten, sedan dessa
pressats för utvinnande av olja. B. komma
företrädesvis från U.S.A., Ryssland (Turkestan),
Egypten och Indien. De användas på grund av sin
höga halt av äggvita och fett i stor
utsträckning som kreatursfoder. Se vidare
Foderkakor.
Bomullsfröolja, kottonolj a, utvinnes ur
fröna av bomullsväxten (Gossypium herbaceum).
Bomullen befrias i maskiner från fröna, dessa
skalas, krossas och pressas till kakor, som på
plåtar värmas till omkr. 700, inneslutas i dukar
och pressas i hydraulisk press. Den utvunna
råoljan är brunsvart, grumlig, tjockflytande, vanl.
illaluktande. Den raffineras därför med
natron-lut. Raffinerad b. är en blekgul och ganska
luktlös, halvtorkande olja. Den nyttjas till
tvål-och såpfabrikation, inom margarinindustrien, till
kompoundering (tillblandning) av smörjoljor
och vid tillverkning av konsistensfett. Den bäst
raffinerade oljan kan ersätta olivolja Som
matol j a.
Bomullsgarn, se Bomullsindustri och Garn.
Bomullsindustri. Bomullsodlingens betydelse
för jordbruket i skilda delar av världen, de
bomull förarbetande industriernas omfattning
och tekniska fulländning, den framträdande plats
handeln med bomull och bomullsvaror intager
i det internationella varuutbytet samt
bomullsvarornas mångsidiga användning till kläder och
husgeråd, i industri och hantverk samverka att
göra bomullen till ett av nutidens viktigaste
råämnen.
Indien anses vara bomullens hemland i Gamla
världen. Därifrån har kännedom om bruket av
bomull till spånad i historisk tid utbrett sig till
Kina, Persien och Egypten. Genom Alexander
den stores fälttåg förmedlades bomullens
spridning till Grekland och Italien. Araberna i sin
ordning förde bomullen till Spanien och andra
medelhavsländer. I slutet av medeltiden
tillverkades bomullsvävnader i Spanien, Italien, Schweiz,
Tyskland, Holland och Frankrike.
Världsproduktionen av bomull uppgick 1925—
29 genomsnittligt per år till 57,6 mill. deciton,
1930—34 till 55,3 mill., 1938—40 till ung. 64
mill. och hade under 1940/41 stigit till ung.
67 mill. Därav falla på U. S. A. ensamt 40 °/o,
på Främre Indien och Burma ung. 16%, på
Sovjetunionen nära 12%, på Brasilien c:a 8°/o
och på Egypten och Engelsk-egyptiska Sudan
c:a 7%. Huruvida Kinas bomullsproduktion kan
uppskattas till något över 7 °/o av
världsproduktionen är ovisst. Bomullsodlingen i U.S.A. har
sedan 1930 ständigt avtagit och uppgick 1941/42
blott till c:a 9 mill. har mot 17,2 1925/26.
U. S. A. har dock fortfarande den största
bom-ullsarealen i världen. De största
bomullsdistrikten äro s. ö. Virginia, de ö. delarna av North
Carolina, Georgia, n. Florida, Alabama,
Mississippi, v. Tennessee, s. ö. Missouri, Arkansas,
största delen av Louisiana, Oklahoma, Texas och
s. ö. New Mexico. — Indiens bomullsområden,
som 1940/41 omfattade c:a 9,5 mill. har, ligga
företrädesvis på de s. k. regnjordarna i den mell.,
ö. om Bombay belägna delen av Dekkans
högland och i Gujarat. På senare tid odlas bomull
även på de konstbevattnade områdena i Punjab.
I Kina finnas två odlingsområden, ett nordligt,
huvudsaki. beläget inom Huang-ho-bassängen, och
ett sydligt inom Yang-tsi-kiangs flodområde
och i Sichuans ”röda bäcken”. Därtill
komma de nya bomullsområdena i s. Manchuriet
och på Korea. Bomullsodlingen i Sovjetunionen
koncentrerade sig redan på tsartiden till
Centralasien, blott en liten bråkdel kom på
Transkauka-sien. Sedan början av 1900-talet har
bomulls-arealen i Sovjetunionen mer än tredubblats.
(1940 2,1 mill. har). Det största
sammanhängande området ligger som förut i Centralasien,
särsk. i Fergana-dalen. — Det land, som lämnar
de bästa bomullsfibrerna, är Egypten, som i
Nildeltat och Nildalen äger världens bästa
bom-ullsjord. Bomullsodlingen upptar här Ut av den
odlade jorden. Numera ha också
Engelsk-egyptiska Sudan, Uganda och Belgiska Kongo fått
större betydelse som bomullsproducenter. Detta
gäller i än högre grad om Brasilien, där
bomullen under senare tid utgjort den näst
viktigaste exportartikeln. Bland andra sydamerikanska
stater, som odla bomull, märkas främst Peru
och Argentina.
Den i världsmarknaden förekommande
bomullen, commercial cotton, uppgår till c:a 30
mill. balar per år. De viktigaste exportländerna
äro U. S. A., Indien, Egypten och Brasilien.
Mot slutet av 1500-talet började holländarna
till Europa införa bomull från Ostindien, med
Amsterdam som förnämsta stapelplats. I
England upptogs bomullsvävning i förra hälften av
1500-talet. Englands b. fick snart en betydande
omfattning och utvecklades till världens största.
De brittiska kolonisterna i Nordamerika
anställde sedan omkr. 1770 i stor skala i kusttrakterna
vid Atlanten lyckade försök med bomullsodling,
och U.S.A. blev under 1800-talet världens största
produktionsland för bomull.
En högst väsentlig del av världsskörden
skeppas till Europa och samlas där, efter att ha
varit föremål för handelstransaktioner på någon
av de stora bomullsbörserna (i Liverpool, London,
Le Havre, Antwerpen), i ett fåtal tämligen små
industridistrikt för att genomgå den invecklade
bearbetningen till färdiga bomullsvaror.
Märkligast av dessa distrikt är Lancashire i England.
De framställda produkterna, såväl garn som
vävnader m. m., äro i sin ordning betydande
handelsvaror, som ha avsättning i Europa,
Indien, Östasien och Amerika. Lancashire var ända
till 1800-talets slut b:s världscentrum, men sedan
dess ha nationella strävanden gjort sig gällande
i avseende på b:s lokalisering, i avsikt att dels
företaga bomullens industriella förädling på el.
i närheten av produktionsorterna (U. S. A.,
Ostindien, Japan), dels tillgodose de enskilda
ländernas behov av bomullsvaror genom inhemska
spinnerier och väverier (flertalet europeiska
industriländer) .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
