Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bomullsindustri - Bomullskrut (nitrocellulosa) - Bomullsträd - Bomullstyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Bomullskrut—Bomullstyg
450
Antal å
1,000 st.
Antalet bomullsspindlar i världen var 1938:
Länder
Storbritannien ...................... 38,897 26,4
U.S.A................................ 26,376 17,»
Japan ............................... 12,550 8,5
Tyskland ............................ 11,074 7,3
Sovjetunionen ....................... 10,030 7,«
Frankrike ............................. 9,794 6,7
Indien .......................... 9,731 6, g
Italien ............................... 5,350 3,6
Kina .................................. 4,300 2,»
Tjeckoslovakien ....................... 3,330 2,3
Brasilien ....................... 2,725 1,9
Spanien ............................... 2,000 1,4
Belgien ............................... 1,986 1,3
Polen ................................. 1,748 i,3
Schweiz ............................... 1,241 0,8
Canada ............................... 1,137 0,7
övriga länder ......................... 4,884 3,3
B. i Sverige härleder sig från 1800-talets
början. 1805 anlades ett sedermera brunnet
spinneri nära Göteborg. Det första väveriet med
mekaniskt drivna vävstolar anlades i
Rydbo-holm 1834. Bland senare bomullsindustrier
kunna särsk. nämnas Alingsås bomullsväfveri ab.,
Borås väfveri ab., Gamlestadens fabrikers ab.
och Mölnlycke väfveri ab. Antalet spindlar
uppgick 1944 till 396,000, antalet vävstolar till
7,200 och arbetareantalet till 16,900.
Bomullens lämplighet som spånadsvara är i
första hand beroende på fiberns längd, dess s. k.
stapellängd. Den växlar i handelsvaran
från 20 till 50—55 mm. Ju större stapellängden
är, dess finare och dyrbarare garn kan spinnas.
Kvaliteten i övrigt inom en viss sort anges i
Europa vanligen efter en empiriskt uppgjord
klassificering, den s. k. Liverpool standard.
Vanligen befrias bomullen redan på
produktionsorten från frön och fasta föroreningar
genom behandling i tröskverk av olika slag, s. k.
egrenermaskiner, varvid även avskiljas de fibrer,
som äro för korta för textiländamål. Detta
avfall, s. k. linters, nyttjas i cellulosa- och
sprängämnesindustrierna. Den ”egrenerade”
bomullen packas i balar, som hoppressas under
starkt tryck och omviras med järnband.
Efter framkomsten till spinneriet skall bomullen
åter luckras upp och blandas till större
likformiga partier. Härtill brukas en serie maskiner,
där bomullen bearbetas medelst tandvalsar,
slaganordningar o. dyl. ©ch formas till
sammanhängande tunn vadd i långa banor, som
därefter behandlas i kardmaskiner, sträckes i
töj-anordningar, vrides och utdrages till ett grovt
s. k. förgarn, som slutligen finspinnes i
spinnmaskiner. Dessa äro till sin grundrörelse byggda
på den urgamla sländan, i sin moderna form
kallad spindel. Större delen av allt
framställt bomullsgarn bearbetas i väverier till
bomullstyger. Återstoden nyttjas inom ylleindustri,
trikåindustri, band- och spetsfabrikation,
gardinindustri, remtillverkning, till fiskredskap,
över-spinning av elektrisk ledningstråd m. m. Sytråd
är i allm. förfärdigad av bomullsgarn. I
väveriet uppspolas garnet dels på spolar för
inläggning som väftgarn i vävskyttlarna, dels på
bommar för anbringande som varpgarn i
väv-NF III — 15
stolarna. Även vävstolarna äro numera
synnerligen fulländade mekaniska hjälpmedel, som för
fabriksmässig tillverkning helt ersatt de gamla
handvävstolarna.
Till b. höra även anläggningar för vävnadens
färdigberedning genom tvättning, blekning,
färg-ning, appretering, glättning, mönstertryckning
o. s. v. En del av dessa operationer sker i större
industriländer t. o. m. i särskilda fabriksföretag.
Bomullskrut (n i t r o c e 11 u 1 o s a) är en
kemisk förening mellan cellulosa (i bomullen) och
salpetersyra — cellulosanitrat —, som äger
explosiva egenskaper och nyttjas för tillverkning av
sprängkroppar för militärt ändamål, röksvaga
krutsorter och konstsilke. B. ingår som
beståndsdel i dynamit, kollodium och zaponlacker.
1846 upptäckte Schönbein b:s explosiva
egenskaper och påpekade dess stora företräde
framför svartkrutet. Tillverkningen av b., som snabbt
spritt sig till olika länder, förbjöds emellertid
snart på grund av täta explosionsolyckor vid
bom-ullskrutsfabrikerna. Slutl. lyckades F. Abel i
början av 1870-talet förbättra tillverkningsmetoderna
och framställa en stabil produkt, som sedermera
visade sig bli grundläggande för icke blott den
moderna kruttekniken utan även för en hel del
tekniska preparat.
B. har ungefär samma utseende som vanlig
bomull, ehuru fibern är något hårdare och
strävare. I fuktigt tillstånd kan det hanteras utan
risk, men torrt b. är ytterst känsligt för rivning
och stöt, antändes synnerligen lätt och förbrinner
under livlig gasutveckling utan att kvarlämna
några rester. Ju högre nitreringsgraden är, dess
häftigare sker uppflämningen; små mängder b.
kunna förbrinna på svartkrut utan att antända
detta.
B:s stora användning beror på att vissa slag
därav, de lägre nitreringsgraderna, äro lösliga
i eteralkohol, aceton, amylacetat, ättiketer m. fl.
vätskor. Härvid fås gelatinerade produkter, som
kunna valsas, pressas och formas efter behag.
Alfred Nobel fann 1875, att även nitroglycerin har
förmåga att gelatinera lågnitrerad bomull, och
grundade därpå såväl den gelatinerade dynamiten
som ballistit (nobelkrut). Nobelkrutet
liksom nitrocellulosakrutet (i eteralkohol löst b.)
utvalsas och skäres i korn el. pressas i form av
trådar, stavar el. rör till drivmedel i gevär och
kanoner, och dessa krutsorter ha den ovärderliga
egenskapen att vid skjutning ej avge någon
nämnvärd rök. För militärsprängämnen nyttjas de
hög-nitrerade produkterna, som med viss
fuktighets-halt el. paraffinhalt pressas till kroppar av
lämplig form för torpeder, minor etc. Vid tillverkning
av celluloid tillsättes kamfer, varigenom fås
en hornartad, strukturlös massa, som vid
upphettning blir plastisk men åter hårdnar vid
av-svalning. Även film är en viss modifikation av
celluloid, och konstsilke framställes av
nitrocel-lulosa.
Bomullsträd, se Kapokträd.
Bomullstyg framställas av många kvaliteter
och olika slag. Man skiljer t. ex. mellan täta
(t. ex. bomullslärft, kattun, nanking, perkal, shir-
*!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
