Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonitering - Bonitet - Bonitsläktet - Bonivard, François de - Bon jour (god dag) - Bonjour (rock) - Bon marché - Bon mot - Bonn (stad) - Bonn, Ferdinand - Bonnac - Bonnard, Abel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Bonitering—Bonnard
480
Bonitering (av lat. bo’nitas, godhet),
värdesättning.
i) Inom jordbruket betecknar b. de
grundregler, efter vilka jordarternas godhet och
bördig-hetsförhållanden bestämmas och beräknas vid
jämförelse sinsemellan. Särsk. användes denna
term inom skogshushållningen. För angivande
av skogsmarkens virkesproducerande förmåga
brukar göras en uppdelning i bonitetsklasser el.
växtlighetsgrader, varvid ett flertal olika system
kommit till användning. Man skiljer på
boniteter-na I—VIII, där I angiver bästa skogsmark med
en årlig produktionsförmåga av omkr. 10,5 m3
per hektar under förutsättning av 1 oo-årig
omloppstid och bästa möjliga beståndsförhållanden.
För varje lägre klass tänkes produktionsförmågan
sänkt med omkr. 25 °/o. För dessa klasser
upprättas sedan produktionstabeller, angivande olika
trädslags normala utveckling vid olika åldrar och
på olika marker, och b. bildar sålunda underlag
för en mångfald skogsekonomiska kalkyler. I
stället för bonitetsklasser anges produktionen
ibland direkt i m3.
2) Kvantitativ undersökning av faunan på
,havs-el. sjöbottnen, införd av den danske
fiskeribio-logen C. G. Joh. Petersen för havets
vidkommande och av den svenske zoologen S. Ekman
för sötvattnets. Man betjänar sig vid b. av en
s. k. bottenhämtare, som väsentligen
består av två mot varandra rörliga skövlar. När
dessa fällas samman, hugges bottenmaterial ut
från en bestämd ytenhet. Genom bestämning,
räkning och vägning
(råvikt och
torrsubstans) av
organismerna i de upptagna
proven erhåller man
en bild av
utbredningen av de olika
på bottnen levande
djuren och särsk.
samhällena samt kan
tillika exakt
uppskatta bottnens
växlande förmåga att
erbjuda fiskföda.
Bonitet, grad av
värde; jfr
Bonitering.
Bonitsläktet, se
Makrillfiskar.
Bonivard [-[båni-vä’r],-] {+[båni-
vä’r],+} F r a n q o i s
d e, schweizisk
andlig (d. 1570). Han
var prior i Genève
och en av ledarna
för
självständighets-partiet. Han togs
därför 1519 till
fånga av hertigen
av Savojen, frigavs
efter ett års
fångenskap men fängslades
ånyo 1530. Han fick
Bonjour.
då i 6 år försmäkta i slottet Chillons
underjordiska fängelse (därför kallad fången på
C h i 11 o n) och blev fri, när bernarna erövrade
slottet 1536. B. är hjälten i Byrons dikt ”The
prisoner of Chillon”. B. författade staden Genèves
historia.
Bon jour [bå $ö’r], fr., god dag.
Bonjour [sv. utt. bågju’r], benämning på ett
slags livrockar (ofta dubbelknäppta), som blivit så
kallade, därför att de begagnades vid morgon- och
förmiddagsbesök. B. användes numera endast
undantagsvis. — B. kallas stundom redingot
(av eng. riding coat, ridrock).
Bon marché [bå marje’], eg. Au bon
m a r c h é, fr., gott köp, billigt pris. Namn på
berömt varuhus i Paris.
Bon mot [bå må’], fr., kvickt infall.
Bonn [bån], stad i Rhenlandet, sedan nov. 1949
huvudstad i den västtyska republiken, på v.
stranden av Rhen, 20 km s. s. ö. om Köln, 50 m ö. h.
i en vacker omgivning; 101,391 inv. (1939). Staden
blev under 2:a världskriget svårt skadad. Sålunda
blevo bl. a. katedralen (Münster), som var byggd
i romansk och övergångsstil från 1000- till
1200-talet med fem torn, samt det förutv.
kurfurstliga slottet, som inrymde B:s berömda univ.,
stiftat 1818, ramponerade. Oskadat blev däremot
Beethovens födelsehus. Utom univ. finnas här
musikkonservatorier, astronomiskt observatorium,
zoologiskt forskningsinst., högre lärarseminarium
och lantbrukshögsk. Den senare ligger vid det
nu förstörda kurfurstliga lustslottet Poppelsdorf
från början av 1700-talet. S. v. härom ligger på
Kreuzberg en berömd klosterkyrka från 1627. B.
har bl. a. porslins-, textil- och möbelindustri samt
skeppsbyggeri; vinhandel och sjöfart. — B.
an-lades av romarna (Castra Bonnensia), var 1273
—1794 kurfurstens av Köln residens och tillhörde
1801—14 Frankrike. Från B. utfärdade maj 1949
representanter för de av västmakterna ockuperade
områdena en författning för dessa områden
(”Bonnför fattningen”).
Bonn [bån], Ferdinand, tysk skådespelare
och teaterledare (1861—1933). B. var anställd bl.
a. vid hovteatern i München 1886—91, vid
Burg-teatern i Wien 1891—96 och vid kungl. teatern
i Berlin 1902—04 samt ledde 1905—07
Berliner-theater där. Han spelade också i Amerika. B.
var en utomordentligt intressant och fantasifull
karaktärsskådespelare, ej sällan genial men lika
ofta överdriven och obalanserad. Bland hans
roller märkas Hamlet, Othello, Richard III,
Shy-lock i ”Köpmannen i Venedig” och Mefistofeles
i ”Faust”.
Bonna’c, se Bonac.
Bonnard [bånä’r], Abel, fransk författare
(f. 1883). B. debuterade som briljant lyriker
i Rostands stil med ”Les familiers” (1906) och
”Les royautés” (1908) och skrev även en roman,
”La vie et 1’amour” (1913), men har framför
allt gjort sig ett namn som mondän kåsör och
artistisk reseskildrare. I bokform har han
utgivit ”En Chine” (1924), ”L’éloge de
1’ignor-ance” (1926), ”L’amitié” (1928; ”Vänskapens
konst”, 1934) och ”L’argent” (1929), slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
