Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonum - Bonus (förmån) - Bonus, Arthur - Bonvalot, Pierre Gabriel - Bonvax - Bonvicino, Alessandro - Bonvin, François Saint - Bonvivant - Bon voyage - Bonz - Bonäset - Bonässla - Boo (Värmdö) - Boo (Närke)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Bonum—Boo
494
Bonum, det goda, gods (egentl. neutr. av lat.
bonus, god). Commune b., gemensam tillhörighet.
Magnum b., ”stor och god”, en potatissort
Sum-mum b., det högsta goda.
Bonus [bå’nus] avser en åt ett bolags
aktieägare lämnad tillfällig förmån utöver den
sedvanliga utdelningen och har formen av gratisaktier
el. extra tillägg till utdelningen. Därvid tagas
i anspråk antingen tillfälliga vinstkällor el. från
tidigare år balanserad vinst. — Inom
livförsäkringen innebär b. gottgörelse till den försäkrade
utöver den avtalade försäkringssumman.
Bonus [bå’nos], Arthur, tysk skriftställare
(1864—1941), prästman till 1904. B. är främste
representanten för den före 1 :a världskriget
inflytelserika riktning, som hade på sitt program
”Kristendomens germanisering” (”Los von
Kanaan”) och vilken delvis satte sin prägel på den
radikala s. k. bremerrörelsen på
kristendomsun-dervisningens område. I hellenismens renässans ser
han roten till det onda och protesterar häftigt mot
”den humanistiska främlingskulturen”. Bland B:s
skrifter må nämnas ”Deutscher Glaube” (1897),
”Religion als Schöpfung” (1902, ny uppl. 1909),
”Zur religiösen Krisis” (4 bd, 1911—12).
Bonvalot [båvalå’], Pierre Gabriel,
fransk upptäcktsresande (1853—1933). B. reste
1880 och 1886 i det inre av Asien samt 1889
tillsammans med prins Henri av Orléans från
Taschkent tvärs genom Tibet, vidare genom
Yün-nan (Kina) till Tonkin. B. skildrade färden i
”De Paris au Tonkin å travers le Tibet inconnu”
(1892).
Bonvax, se Bona.
Bonvicino [bånvitj*i’nå], Alessandro,
lom-bardisk målare, se Moretto.
Bonvin [bäva’], Fran^ois Saint, fransk
målare (1817—87). Han målade, påverkad av
gamla holländska småmästare och av fransmannen
Chardin, små interiörer av intimt känd målerisk
stämning.
Bonvivant [båvivä’], fr., ”en, som lever gott”,
goddagspilt.
Bon voyage [bä væajä’^], fr., lycklig resa.
Bonz (jap. bozu), buddistisk präst i Japan, Kina
och Bortre Indien.
Bonäset, förort till Örnsköldsvik.
Bonässla, Ballöta, släkte, som hör till fam.
Labiatae, skilt från Stachys genom foder med 10
upphöjda nerver. Ballota ni gr a, en ända till
meterhög, fränt luktande flerårig ört med mjukludna
blad och ljusröda blommor, växer vid gårdar och
vägar i s. Sverige.
Boo [bö] (Bo). 1) Socken i Värmdö
skeppslag i Uppland, Stockholms län, på Värmdön n.
om Saltsjöbaden; 35,10 km2, 5,120 inv. (1950). 166
har åker. Trakten är starkt kuperad och
naturskön; tusentals stockholmare ha sina sommarvillor
här ute. Av villasamhällen märkas vid Skurusund
Bj örknäs med Eknäs och Tollare, vid
Län-nerstasunden Lännersta med Boo och vid
Höggarnsfjärden Kummelnäs med båtvarv
och oljeupplag. Ab. Tollare pappersbruk äger
pappersbruk med trämassefabrik. Egendomar: B.
2), Velamsund och Graninge; den sistn. tillhör
Bonässla.
stiftelsen
Stockholms stifts- och
ungdomsgård. I
Tollare är IOGT :s
folkhögsk. förlagd.
Fornlämningar.
Nya kyrkan blev
färdig 1923. B.
bildar ett pastorat i
Värmdö kontrakt,
Stockholms stift;
utgör
storkommunen B.
2) Egendom i
B.i), vid
Baggens-fj ärden 3 km n. om
S alts j öbaden,
omfattar 273 har,
därav 45 åker;
tax.-värde c:a 250,000
kr. 1719 brändes
gården av
ryssarna; den nuv.
huvudbyggnaden, av
trä i två våningar,
antages vara
upp
förd av C. G. Tessin 1728; den restaurerades 1921
—22. Boo kyrka uppfördes av N. Tessin d. y. 1724.
Bland 1700-talets ägare märkas C. G. Tessin och
riksrådet E. v. Stockenström. Sedan 1906
förvaltas egendomen av ett familjebolag för medl. av
släkterna Montgomery och af Petersens.
Boo [bö], gods i Bo socken i s. ö. Närke,
närmast n. om sjön Avern vid östgötagränsen,
omfattar med underlydande i Bo, Svennevads och
Lerbäcks socknar c:a 16,500 har, därav 3,100
åker; tax.-värde c:a 6 mkr. Till godset höra
bl. a. Björnhammars tråddrageri och Gryts
spikfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Slottet
uppfördes 1876—82 i gotisk stil. Det hyser betydande
saml. av konst, böcker etc. B., som till slutet
av 1600-talet kallades Boholm, ägdes 1645 av
Gustav Horn, sedan av presidenten C. Fleming
och från 1672 av dennes måg, fältmarskalken
frih. H. J. Hamilton. B. är sedan 1733
fideikommiss inom dennes ätt. Nuv. innehavare är kabi-
Boo slott i Närke.
Foto K. O. Sjöström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
