- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
505-506

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bordeaux (stad) - Bordeaux (färgämne) - Bordeaux, Henry - Bordeauxviner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

505

Bordeaux—Bordeauxviner

506

flod anlöpas av fartyg på
intill 10,000 ton, större
fartyg stanna i hamnen
Pauil-lac, 40 km längre ut. B:s
rikedomskälla är sedan
gammalt handeln med vinerna
från Girondes slott och
gårdar (bordeauxviner).
Dessutom exporteras pitprops och
timmer, j ordbruksprodukter
m. m.
Handelsförbindelserna med England äro särsk.
starka. B. är Frankrikes
oceanhamn för Syd- och
Mellanamerika, var på
1700-talet handelsmetropol för de
rika franska kolonierna i
Västindien och har numera
samma ställning för
Frankrikes kolonier i Afrika. B:s
flygstation är Mérignac (14
km från B.) Industrien
omfattar skeppsbyggeri, läder-,

textil- och livsmedelsindustri. Stor fiskeflotta
från storsjöfisket på New
Foundlandsbankar-na avyttrar fångsten i B. — B. (romarnas
Burdigala) var en huvudort i romerska Gallien,
provinsen Akvitanien, blev under Karl den store
huvudstad i ett grevskap och kom med
hertig-dömet Akvitanien el. Guienne 1154 till England
samt stannade i engelsk besittning i 300 år till
1453. B. blev därefter ett viktigt politiskt och
bildningscentrum för s. v. Frankrike, hade en
storhetstid under 1700-talet och reste sig under
girondisternas ledning mot jakobinerna under
franska revolutionen. 1870 säte för en delegation
av national försvarsregeringen, 1871 för
nationalförsamlingen, 1914 vid tyska invasionen en kort
tid för Frankrikes regering. Under 1 :a
världskriget var B. urlastningsplats för de amerikanska
transporterna av trupper och förråd, och
hamnen utbyggdes i samband därmed. Efter
tyskarnas besättande av Paris under 2:a världskriget
tog regeringen under sista hälften av juni 1940
sitt säte i B.

Bordeaux [bårdå’], brunrött färgämne.
Han-delsnamn för ett stort antal tj är färgämnen.

Bordeaux [bårdå’], Henry, fransk
författare (f. 1870). Han började sin litterära bana
som konst-, litteratur- och teaterkritiker. Som
romanförfattare har
han framför allt varit
familj ekänslans och
hembygdens diktare.
Savojen bildar ramen
för den roman,
varmed han slog igenom,
”Le pays natal” (1900).
Bland hans senare
romaner må nämnas
”La peur de vivre”
(1902; ”Utan mod”,
1903), ”Les
Roquevil-lard” (1906), ”Les
yeux qui s’ouvrent”

Flygbild över Bordeaux. I mitten katedralen.

(1908; ”Uppvaknandet”, 1913), ”La croisée des
chemins” (1909; ”Vid skiljevägen”, 1910) och ”La
neige sur les pas” (1910; ”Livets strid”, 1911).
Efter 1 :a världskriget, vari han deltog med
utmärkelse, har han fortsatt sin romandiktning och
gärna uppsökt aktuella motivkretsar: ”Ménages
d’après-guerre” (1921), ”La résurrection de la
chair” (1922) och ”La maison morte” (1923) m. fl.
Stridsflygaren Guynemers hjältedater under
kriget inspirerade honom (1918) till en patriotisk
helgon- och martyrlegend. Senare arbeten av
honom äro ”Le Barrage” (1928), ”Les
déclas-sés” (1933) och ”La cendre chaude” (1939).
Han har också skrivit en reseskildring från
Sverige, ”Chåteaux en Suède” (1928).

Bordeauxviner [bårdå’-], gemensamt namn på
viner från franska dep. Gironde och dess
gränstrakter, förda i handeln över Bordeaux. Klimat,
jordmån och en högt utvecklad vinodlarkonst
samverka till att här frambringa utsökta
druvor, av vilka pressas viner, som sedan
gammalt räknas bland de förnämsta i världen.
Produktionen omfattar såväl röda som vita viner
med en alkoholhalt av i medeltal 9—10 vol. %.
Vinerna få mogna på fat 3—5 år, tappas och
böra vila på buteljer någon tid, innan de
drickas. Till sin typ äro de ”torra” och ”lätta”;
vissa vita viner (sauternes) äro dock mer el.
mindre söta.

Bordeauxhandeln har uppdelat sina viner i
huvudgrupper efter de olika växtdistrikten:
médoc (röda), graves (röda och vita), sauternes
(vita) m. fl. Médocvinerna indelas i sin
ordning efter kvaliteten i flera kategorier: grands
crus, crus bourgeois o. s. v. De till grands crus
hörande kallas ”vins classés” och äro i sin
ordning indelade i klasser, av vilka den förnämsta
omfattar följande berömda märken (s. k.
premiers crus): C h å t e a u-L afite, C h ä t e a
u-Margaux, Chåtea u-L a t o u r och
C h ä t e a u-H a u t-B r i o n. S. k. slottstappning
innebär, att vinet är tappat på den egendom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free