Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bordläggning - Bordone, Paris - Bordoni, Faustina - Bordsläde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Bordone—Bordsläde
510
fartygs sidor och botten. Å
träfartyg (samt å s. k.
com-positefartyg) består b. av
långskepps utanpå spanten
lagda plankor, som läggas
i s. k. plankgångar.
Plankgångarna ligga
antingen (på större fartyg och en
del båtar) stumt mot
varandra, d. v. s. deras
yttersidor bilda en jämn yta, i
vilket fall fartyget säges vara
byggt på k r a v e 11, el.
ock (på småfartyg och en
del båtar) skjuter den ena
plankgångens underkant
något över den underliggande
plankgångens överkant, i
vilket fall fartyget säges vara
byggt på klink.
Plankgången närmast kölen
kallas sambordsplankan,
plankgångarna i närheten av
vattenlinj en bärghultet
och plankgången mitt för
däckets waterbord och närmast under skarndäcket
r å h u 11 e t. På båtar få bordläggningsgångarna
namn av bordgångar och plankorna namn
av bord, öppningen mellan två närliggande
gångar kallas nåt.
På järnfartyg består b. av valsade
järnplåtar, nitade sinsemellan samt till spant, stävar
och köl i långskeppslöpande rader, vilka
benämnas stråk. Stråken förbindas sinsemellan
genom långskepps anbragta s. k. växlar. De
P. Bordone: Fiskaren, som lämnar den helige Marcus’
ring åt dogen. Akademien i Venedig.
Bordtennis.
stråk, som ligga direkt an mot spanten, kallas
innerstråk och de övriga ytterstråk.
Nedersta stråket kallas k ö 1 s t r å k och
stråken i höjd med däcken bärghultsstråk.
Plåtarna antingen nitas el. svetsas samman.
2) Ett av de sätt, varpå tid och tillfälle
beredas för medl. i en beslutande församling,
kommitté, direktion, kollegium o. s. v. att
före ett ärendes avgörande taga närmare
kännedom om dithörande frågor och handlingar. B.
ersätter inom svenska riksdagen till en del de
s. k. läsningar, som äro föreskrivna i
andra parlamentariska församlingars
arbetsordningar. Enligt svenska riksdagsordningen gäller
i allmänhet ss. grundsats, då fråga är om att
upptaga till behandling ett väckt förslag, att b.
må ske en gång före remiss till utskott och att,
sedan utskottsbetänkande inkommit, b. därav
skall ske en gång och så även efter nästa
föredragning, så framt ej kammaren annorlunda
beslutar. Då ärendet tredje gången förekommer,
skall det under alla omständigheter avgöras.
Bordone [bårdå’ne], Paris, italiensk
målare (1500—71), verksam i Venedig, tidtals även
i Paris, Augsburg och Milano. Lärjunge till
Tizian, vars stil han efterbildade; påverkades
också av Giorgione. Som kolorist och tekniker
var han en virtuos; hans målningar lida
emellertid av brist på temperament och
uttrycks-kraft. Bäst lyckades han med rent dekorativt
arrangerade scener, så t. ex. målningen
”Fiskaren, som lämnar den helige Marcus’ ring åt
dogen”, nu i Akademien i Venedig.
Bordoni [bårdå’ni], Faustina, italiensk
sångerska, se Hasse.
Bordsläde, för timmertransport avsedd, numera
sällan använd kälktyp, bestående av en 1 V2 m
lång stötting och en 3 Va m lång, med utliggare
och 4 å 5 fasta bankar försedd bakkälke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
