- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
511-512

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bordstudsare - Bordtennis - Borduna - Bordyr - Bore (personifikation) - Bore (veckotidning) - Boreaderna - Boreal - Borealis - Boreas - Borel, Émile - Borelius, 1. Johan Jakob - Borelius, 2. Jacques - Borelius, 3. Hilma - Borelius, 4. Gudmund - Borelius, 5. Aron

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

511

Bordstudsare—Borelius

512

Bordstudsare (ty. Stutzuhr), ett slags finare
(pendel-) ur, avsett att ställas på ett bord.

Bordtennis, ett tävlingsspel, som från 1920-talet
vunnit stor utbredning över olika delar av världen.
För spelet användes en bordskiva, 274,3 X 152,4
cm, och ett nät, som räcker 15,2 cm utanför
bordskanten och är 15,25 cm högt. Bollen (av celluloid)
är c:a 38 mm i diameter. Den servande slår
bollen med studs på egen bordhalva över nätet
till studs på andra halvan (vid dubbelspel
diagonalt), där motspelaren returnerar den
studsande bollen direkt till andra planhalvan o. s. v.
Nådda 21 poäng ge setvinst och 2 hemtagna set
seger. 1926 bildades i Sverige ett
bordtennisförbund. Bild se föreg. sida.

Bordüna (av it. bordo’ne, pilgrimsstav), en
täckt labialstämma i orgeln, 8- och 16-fot. B.
brukas även för att beteckna en medklingande
basstämma (säckpipa, vielle).

Bordyr, guldtryckt randornament på insidan
av en bokpärm.

Bore (av Boreas, se d. o.), personifikation av
nordanvinden och vinterstormarna.

Bore, en i dec. 1848 i Stockholm av G.
Lal-lerstedt och A. O. Wallenberg m. fl. uppsatt
veckotidning, som skulle i måttfull form
förfäkta frisinnade åsikter. Den blev dec. 1850
daglig. Ett år senare nedlades tidningen.

Boreäderna, namn på bröderna Kalais och
Zetes, söner till Boreas (nordanvinden) och
nymfen Oreithyia. B., vilka såsom vindgudar buro
vingar, deltogo i argonauternas tåg.

Boreäl, nordlig. — B o r e a 1 tid, en av de
Blytt-Sernanderska klimatperioderna.

Boreälis, artnamn på djur och växter med
nordlig utbredning.

Bo’reas, grek., nordanvinden. I den grekiska
gudasagan uppträder nordanvinden personifierad
(jfr Boreaderna).

Borel [bårä’1], Émile, fransk matematiker
(f. 1871). Prof, vid univ. i Paris 1909—20 i
funktionsteori, därefter till 1941 i
sannolikhetskalkyl och matematisk
fysik. Inom det
funk-tionsteoretiska området ha B:s resultat i
flera fall varit
banbrytande. B. har trängt
djupt in i de hela
transcendenta
funktionernas teori. Sålunda
har han undersökt
teorien för divergenta
serier och funnit en ny
summa tionsmetod för
dylika serier, B:s
”ex-ponentialsummering”.

Framför allt är B.

känd som utgivare av ”Collection de
monogra-phies sur la théorie des fonctions” från dess
början 1898. B. har även varit politisk verksam.

Borelius. 1) Johan Jakob B., filosof
(1823—1909). B. blev doc. i filosofi i Uppsala
1849, lektor i Kalmar 1852 och var prof, i
teoretisk filosofi i Lund 1866—98. Han anslöt sig

till Hegels filosofi och
låg under sin ungdom
i livlig polemik med
Boström och Ribbing.
Han har utgivit ett
stort antal filosofiska
skrifter, som utmärka
sig för skarpsinnighet
och god stil. I sitt
största arbete,
”Metafysik”, som låg
färdigt först vid hans
bortgång, söker B.
vinna samband med
den nutida naturforsk-

ningen och intager en självständigare ställning
till Hegel än i sina äldre arbeten.

2) Jacques Ludvig B., den föreg:s kusins
son, kirurg (1859—1921), med. dr och doc. i
Lund 1890, lasarettsläkare i Karlskrona 1891,
prof, i Lund 1899. I
sin undervisning
betonade han vikten av
noggrann diagnos av
sjukdomen och av
bestämd indikation för
det operativa
ingreppet och har därigenom
haft stort inflytande
på den svenska
kirurgiska läkarutbildningen. B. var en flitig
förf, i praktiskt
kirurgiska ämnen och
som utövande kirurg
framstående, i
synner

het inom gallvägarnas kirurgi. Under hans
ledning utvidgades och moderniserades Lunds
lasarett.

3) Hilma Johanna Ulrika B., dotter till
B.i), litteraturhistoriker (1869—1932). Hon blev
fil. dr och doc. i nyare litteraturhistoria vid
Lunds univ. 1910. Hon utgav ”Erik Gustaf
Geijer åren före ’affallet’” (1909), ”Carl Gustaf
von Brinkman”, I—II (1916—18) och ”Hedvig
Charlotta Nordenflycht” (1921) samt uppsatser
i litterära och kvinnopolitiska ämnen. Postumt
utkom ”Klarnad syn. En efterskörd” (1935).

4) Carl Olof Gudmund B., kusins son till
B.2), fysiker (f. 1889 W4), fil. dr och doc. i
fysik i Lund 1915, prof, i fysik vid Tekniska
högskolan 1922. B:s forskningar behandla
hu-vudsakl. metallernas och de metalliska
blandkri-stallernas elektriska och termiska egenskaper. B.
har bl. a. experimentellt prövat lord Kelvins
termodynamiska teori för termoelektriciteten samt
studerat Thomsoneffekten vid låga temperaturer.

5) Aron Johan Teodor B., den föreg:s bror,
konsthistoriker och museiman (f. 1898 9/e), fil.
dr och doc. i konsthistoria vid Lunds univ. 1927,
intendent för Norrköpings museum 1945. Han
har bl. a. utg. ”Johan Fredrik Höckert” (1927),
”Études sur Velazquez” (1949), ”Konstens
historia i Sverige” (I, 1949) samt ”Velazquez” (1951).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free