Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borlänge - Borman, Jan - Bormann, Martin - Bormio - Borms, August - Born, Bertran de - Born, von, ätt - Born, 1. Johan August von - Born, 2. Viktor Magnus von - Born, 3. Ernst von - Born, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Borman—Born
542
munal inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick
s. å. för svenska ab. till 10,485,000 kr och för
andra skattskyldiga till 47 mkr. — B. ingår i
moderförsamlingens, St. Tuna, pastorat i St.
Tuna kontrakt av Västerås stift. B. lyder under
landsrätt.
Borman [bå’-], Jan, flamländsk bildsnidare,
verksam i Bryssel omkr. 1479—1520. Han utförde
talrika altarskåp, av vilka många äro bevarade
i svenska kyrkor (Villberga i Uppland, Västerås,
Vadstena, Strängnäs, Jäder m. fl.), andra bl. a. i
Musée des arts décoratifs i Bryssel och i Güstrow,
Mecklenburg. Skåpet i Jäder avbildas på planschen
vid art. Altarskåp. B:s altarverk äro typiska
mysterieskåp; de innehålla flera el. färre som
teaterscener byggda nischer med livfullt skurna
statyetter, grupperade i dramatisk aktion, allt
inramat av praktfull träarkitektur samt målat
och förgyllt. —- Litt.: J. Roosval, ”Om
altarskåp i svenska kyrkor och muséer ur mäster
Jan Bormans verkstad i Bryssel” (1903).
Bormann [bå’r-], Martin, tysk politiker
(1900—45?), urspr. godsförvaltare. Han anslöt
sig tidigt till nationalsocialismen och blev i
slutet av 1920-talet medl.
av högsta
SA-ledning-en i München samt
från juli 1933
riksledare och stabschef
hos Rudolf Hess.
Sedan denne på våren
1941 flugit till
England och där
kvarhål-lits, övertog B. efter
honom ledningen av
partikansliet. B., som
var en av Hitlers allra
närmaste förtrogna,
fick allt mer ökade
befogenheter i och
med att makten under kriget koncentrerades
till partikansliet. Vid sammanbrottet 1945 var
B. bland dem, som uppehöllo sig tills, med Hitler
i rikskansliets stora bunker i Berlin. Därefter
var han försvunnen. Av Nürnberg-domstolen
dömdes han till döden in contumaciam.
Bormio [bå’rmiå], ty. Worms, stad i n. Italien
vid övre Adda; 1,225 mö. h., prov. Sondrio. 2,300
inv. Beläget vid alpvägen till Trafoi och
Adige-dalen över Stilfserjoch. Därinvid badorten
B a g n i di B. med redan på romartiden
bekanta varma källor.
Borms [bårms], August, belgisk politiker
(1878—1946), urspr. lärare. Han var före 1 :a
världskriget en av den flamländska rörelsens
ledare och sökte till en början få till stånd ett slags
dualistisk statsbildning mellan de vallonska och
flamländska provinserna. Under kriget vann B.
med lätthet Tysklands stöd för sin sak och
insattes 1917 av de tyska
ockupationsmyndig-heterna i Belgien i ”rådet för Flandern”. Sedan
den tyska ockupationen upphört, dömdes han
1919 av de belgiska myndigheterna till döden
för högförräderi. Straffet förvandlades till
livstids straffarbete, men 1929 blev B. frigiven,
dock utan att återfå sina medborgerliga
rättigheter. S. å. utgav han det starkt tendentiösa,
i Tyskland mycket spridda memoarverket ”Tien
jaar in den belgischen kerker”. Han ställde sig
snart åter i spetsen för den flamländska
agitationen. 1940—44 samarbetade han ivrigt med
de tyska ockupanterna. Han dömdes av belgiska
myndigheter till döden i jan. 1946 och
arkebuserades i april s. å.
Born [bårn], Bertran de, se Bertran de
Born.
Born [bårn], von, finländsk ätt, urspr. från
Pommern, fick rikstyskt adelskap 1750 och
svenskt 1772, immatrikulerades i Finland 1818
och blev friherrlig 1864 med J. A. von Born
(se d. o.).
1) Johan August von B., friherre,
politiker (1815—78). Efter det politiska livets
återuppvaknande på 1860-talet deltog B. ivrigt
i det parlamentariska arbetet, var ledare för
regeringspartiet inom adeln under lantdagarna
1863—64, 1867 och 1872. B. blev 1865 senator
och fick 1866 sig anförtrodd portföljen för
jordbruket och de allmänna arbetena; blev
friherre 1864. Han fungerade 1872 som vice
lantmarskalk och var 1877 lantmarskalk.
2) Viktor Magnus von B., den föreg:s
son, friherre, politiker (1851—1917). Han
övertog vid faderns död det ståtliga släktgodset
Sarvlaks och representerade sin ätt vid
stånds-lantdagarna sedan 1877 utom år 1882, var en
verksam utskottsmedlem och framträdde som en av
svenska partiets ledare i sitt stånd. I konflikten
med Ryssland uppträdde B., särsk. vid lantdagarna
1899—1900, med fasthet mot
russificeringssträ-vandena. Han blev 1902 förvisad av Bobrikov,
bosatte sig i Sverige men återvände 1904 för att
deltaga i lantdagsarbetet och var lantmarskalk
vid den sista ståndslantdagen (1905—06). B. var
även led. av enkammar lantdagen 1910—13 och
tillhörde där svenska folkpartiet.
3) Ernst Viktor Lorentz von B., den föreg:s
son, friherre, politiker
(f. 1885), v.
häradshövding 1909, brukar
sedan 1914
fädernegården S arvlax i
Pernå kommun,
Nylands län. B. tillhör
riksdagen sedan 1919
och har under en följd
av år varit en
förgrundsgestalt inom
Svenska folkpartiet,
vars ordf, han var
1934—46, liksom
också inom en rad
svenskfinska sammanslut
ningar. Han var inrikesminister 1931—32 och
1939—41 samt justitieminister aug.—nov. 1944.
Born [bårn], Axel, tysk geolog (1887—
*935). prof, i geologi vid tekn. högskolan i
Char-lottenburg, Berlin, 1925. B. utgav ett stort
antal arbeten inom stratigrafi och allmän geologi,
bland vilka må nämnas ”Isostasie und Schwere-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
