Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Born, Axel - Born, Max - Bornebusch, Carl Heinrich - Borneo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Born—Borneo
544
messung” (1923); ”Der geologische Aufbau der
Erde” (1932; bd II, h. 2, av Gutenbergs
”Hand-buch der Geophysik”) och ”Werden und Zerfall
der Kontinentalschollen” (1933).
Born [bårn], Max, tysk fysiker (f. 1882),
e. o. prof, i Berlin 1915, prof, i Frankfurt a. M.
1919 och i Göttingen 1920, lecturer i matematik
i Cambridge 1934. B. har utfört viktiga
undersökningar inom olika områden av teoretisk
fysik, bl. a. betr, teorien för kristallgitter,
relativi-tetsteorien och kvantummekaniken, och infört en
statistisk tolkning av vågmekanikens begrepp.
Bornebusch, Carl Heinrich, dansk
skogsman och markforskare (f. 1886), fil. dr
1930, prof, och föreståndare för danska
skogs-försöksanstalten (Springforbi n. om Köpenhamn)
sedan 1933. B:s viktigaste arbeten äro hans
utredning av floristiska ”grundtyper” och
”til-standstyper” i danska bokskogar
(”Skovbunds-studier”, I—IX i ”Det forstlige forsögsvæsen i
Danmark”, 8, 1923—25) och hans
undersökningar av humuslagrets djurliv (”The fauna of
forest soil”, ibid., 9, 1930).
Borneo [bå’-], en av Stora Sundaöarna i
Ostindiska arkipelagen, genom Sydkinesiska havet
skild från Bortre Indiska halvön, 752,753 km2, c:a
3,5 mill. inv., näst Grönland och Nya Guinea
jordens största ö. Se karta vid Bortre Indien.
Kusterna äro låga, omgivna av grunda vatten;
djupa vikar saknas. Från öns mitt stråla
bergskedjor ut i nästan alla riktningar;
mellan dessa ligga breda dalslätter. Längst i n.
ligger mera isolerad öns högsta topp, Kinabalu
(4,175 m); huvudkedjan, som i regel når omkr.
2,000 m, går från s. v. till n. ö. och omfattar
bl. a. Schwanerbergen med Raja (2,278 m),
Müllerbergen med Baloei (2,240 m) och
Iran-bergen med Tebang (3,000 m). Härifrån
avgrena sig mot v. Kapoewasbergen, mot ö. och
s. ö. andra, lägre kedjor, av vilka
Meratus-bergen i s. ö. i Mandella nå 1,950 m. Geologiskt
utgöra bergen liksom B. i sin helhet en del av
den stora europeisk-asiatiska veckningszonen från
tertiärtiden, och bergskedjor i n. v. på något
avstånd från kusten samt Kapoewasbergen och
berg innanför öns s. ö. hörn markera genom
sina bågar sammanhanget från Bortre Indien till
Filippinerna. I mell. delen av ön finnes ett
massiv av äldre bergarter, som ej deltagit i
den tertiära veckningen. Lägre delar intagas av
tertiär och alluvium. Verksamma vulkaner
saknas, men yngre eruptiv finnas (Müllerbergen).
B. skäres i sin mitt av ekvatorn, tillhör
monsun-området och täckes till större delen av tropisk
urskog. Kulturlandet är jämförelsevis obetydligt
och samlat vid nedre flodloppen och vid kusten
kring flodmynningarna. Klimatet är jämnt
och hett med stark fuktighet och nederbörd
(tämligen lika fördelad över året), vilken ger
upphov åt talrika, långt in i landet farbara
floder. Största floden är Kapoewas åt v., åt s.
flyter Barito, åt ö. Koetei. Floran är mycket
artrik och räknar många endemiska arter. Av
regnskogens jätteträd märkas arter av Dip ter
o-carpaceae, Leguminosae, Ebenaceae, Sapotaceae,
Fagaceae. På mager, sandig mark får skogen
xerofil prägel, och där skogen utrotats,
intagas stora sträckor av savanner, vilkas
karaktärsväxt är alanggräset (Imperata cylindrica).
Karakteristiska äro sagopalmerna, som finnas i
stora mängder omkring floderna och på sumpiga
havsstränder. Vid kusten kring flodmynningarna
växer mangrove. Djurvärlden liknar mycket
Sumatras och Malackas. Bland dess
egendomligheter märkas orangutangen, som blott finnes där
och på Sumatra, gibbonapan, näsapan och
spök-djuret. Bland rovdjuren saknas tigern. Elefanter
och noshörningar finnas. Fågelfaunan är rik,
insektfaunan en av de mest prunkande på jorden.
Befolkningen utgöres övervägande av d a j
a-k e r; de äro splittrade i flera stammar, av vilka
de i det inre ännu delvis äro kringströvande
och leva av jakt och fiske. Vid kusten bo
malajer, som grundat stater och gjort segt
motstånd mot européerna. De äro
muhammedaner, och islam sprides genom dem till
daja-kerna, som därvid uppgå i malajerna. Ett
viktigt folkelement äro kineserna, som sedan
århundraden bearbetat gruvorna på B. och haft
handeln i sin hand samt numera i stor
utsträckning äro jordbrukare. Européerna äro fåtaliga,
huvudsaki. ämbets- och tjänstemän. — B. har
utomordentliga naturliga rikedomar. Skogen lämnar
timmer av mångfaldigt slag, gummi, hartser,
kam-fer (Dryobalanops aromatica), kopra, betelnöt,
rotting; sagopalmen giver infödingarna lättvunnen
föda. På B. förekomma kol, järn, nickel, tenn,
diamanter samt guld och platina. Gruvdriften
har under senare år utvecklats kraftigt. Av
betydelse äro framför allt de rika oljefälten i ö.
och n. v. B. Främsta platsen bland odlade
växter intar kokospalmen, därnäst komma
kautschukträd och peppar.
B. är politiskt delat mellan Indonesien (3/4 av
ön) och Storbritannien. Gränsen går utmed
Kapoewas och Iranbergen och avskiljer till
Storbritannien öns n. v. och n. delar. Det i n d o-
Kokosplantage.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
