Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borås - Borås—Alvesta järnväg (B. A. J.) - Borås bank - Borås domsaga - Borås järnväg - Borås—Jönköpings järnväg - Borås Nyheter - Borås Tidning - Borås—Ulricehamns järnväg (B. U. J.) - Borås wäfveri ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Borås—Alvesta järnväg—Borås wäfveri ab.
574
Sjöbo, Dammsvedjan, Trandared, Hedvigsborg
och Göta. Viskan flyter i slingrande lopp
genom staden och bildar de små utbyggda
vattenfallen Ålgårdsfallet och Druveforsfallet. I
trakten finnas en del smärre sjöar, av vilka
Ramna-sjön och många andra ligga inom stadsområdet.
I centrum ligger det vackra rådhuset
(uppfört 1908—10; arkitekterna Tengbom och
Tor-ulf), och kring torget samt kring de i dess s. ö.
hörn varandra korsande österlånggatan och Stora
Brogatan ligga stadens förnämsta af färskvarter.
Nära torget i n. Carolikyrkan, stadens äldsta,
påbörjad under Karl XI, med ett högt,
dominerande torn. Stadens andra församlingskyrka,
Gustav Adolfs, uppfördes 1906. En del
envå-ningsträhus (från Karl XIV Johans tid) bilda
inom de äldre stadsdelarna karakteristiska inslag i
den moderna stenhusbebyggelsen. Bland nyare
byggnader märkas Svenska handelsbanken,
Textilinstitutet, varmbadhuset, det s. om staden belägna,
1944 invigda krematoriet, posthuset samt flera
nyare fabrikskomplex. På Stora torget står en fontän
med brunnskar, Sjuhäradsbrunnen (skulptör Nils
Sjögren; 1940). En ny, stor idrottsplats,
Ryavallen, rymmande 20,000 personer, invigdes 1941. I
stadens v. del vid Ramnasjön finns ett
kulturhistoriskt friluftsmuseum: ett ”Skansen” för
knalle-bygden med Kinnarumma gamla träkyrka
(Ram-nakyrkan) samt typiska bondstugor m. m.
Söderut i B. Älvsborgs regementes kaserner. B. har
högre tekniskt läroverk, framför vilket är rest en
byst av Sven Erikson, textil fackskola,
Textilinstitutet, högre allm. läroverk, kommunal
flickskola, praktisk mellanskola, skolor för
yrkesundervisning, centrallasarett och epidemisjukhus,
sanatorium för lungsjuka (Västeråsen), ett
sjukhus för kirurgisk tuberkulos och ortopedi
(Solhem). B. har teater och konsthall. Stadsbiblioteket
är centralbibliotek för länet. I B. utgivas Borås
Tidning och Västgötademokraten, båda 7 ggr
i veckan. — B. är landets största
textilindustricentrum, omfattande bomulls- och yllespinnerier,
bomulls- och ylleväverier, band- och trikåfabriker
samt färgerier m. m. Bland fabrikerna,
huvudsaki. belägna omedelbart intill ån och i
stadens v. del, märkas Sveriges förenade
trikåfabriker, Borås väveri, Borås yllefabrik, Kilsunds
ylleväveri, Drufvefors väveri, Åkerlunds
bomullsspinneri, ab. Svenskt konstsilke, textilfabriken
Merkur, Borås mekaniska gummiväveri m. fl.
Bland konfektionsfabrikerna märkas främst ab.
Erikson & Larson, Algot Johansson ab. (Algots),
ab. Libokonfektion, Magni ab., Oscar Jacobson
ab., ab. Rory och ab. Vitvaruindustri. Antalet
industriarbetare 15,493 (1948/49)» därav i
textilindustrien 12,704 (6,837 kvinnor). I B. finnes
ej gasverk; stadens behov av elektrisk kraft
täckes till stor del från stadens egna 4 kraftverk.
B. har goda järnvägs- och bussförbindelser.
Flygfält i Viared. Rundradiostation invigdes
1949. Tax.-värdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1949 7,617,900 kr, å annan
fastighet 307,806,300 kr, den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s. å. för
fysiska personer till 170,069,020 kr och för
svenska ab. 23,712,590 kr. B:s tvenne stadsförs.,
Caroli och Gustav Ädolfs, bilda, den sistnämnda
jämte Brämhult, två pastorat i Ås kontrakt,
Skara stift.
År 1622 utfärdades privilegierna för staden
B., vilken fick namn efter den närbelägna
Boeråsen, nu kallad Rya åsar. B. har flera gånger
härjats av större eldsvådor, ss. 1822 och 1827,
men återuppbyggts huvudsaki. efter den
ursprungliga stadsplanen med dess regelbundna
rutnät. B. hade 1,774 inv. år 1800 och 2,733 inv.
år 1850; år 1900 hade folkmängden vuxit till
15,837. 1857 upprättades den första
bomullsfabriken, vilken 1870 efterträddes av B:s nuv.
äldsta textilfabrik, Borås wäfveri-ab. En epok i
utvecklingen bildar B:s anknytning till v.
stambanan i Herrljunga 1863.
Borås—Alvesta järnväg (sign. B. A. J.)
förbinder Borås med Alvesta å S. stambanan,
huvudlinjens längd 147 km, spårvidd 1,435 m, med
bibanorna Hillared—Axelfors, 24 km, och Hestra
—Gislaved, 16 km. Huvudlinjen byggdes 1899—
1902. Järnvägen till Axelfors tillkom 1904 och
linjen Hestra—Gislaved 1923—25. B. A. J.
förstatligades 1940.
Borås bank, ab., började sin verksamhet 1918
och övertog 1919 Ås härads lån- och sparkassa
samt Vedens härads lån- och sparkassa. B.
övertogs 1942 av Skandinaviska banken ab.
Borås domsaga, i Älvsborgs län, utgör sedan
1948 ett tingslag med tingsställe i Borås samt
lyder under Hovrätten för Västra Sverige.
Borås järnväg, se
Varberg—Borås—Herrljunga järnväg.
Borås—Jönköpings järnväg omfattade Borås
—Ulricehamns järnväg samt dess förlängning
Ulricehamn—Jönköping. Denna senare sträcka
påbörjades först 1927. 1936 avtalades mellan
det ägande bolaget och staten, att hela järnvägen
skulle övertagas av staten, så snart bandelen
Ulricehamn—Jönköping kunde öppnas för
allmän trafik. Detta skedde 1940.
Borås Nyheter, tidning i Borås, började okt.
1922 som varannandagstidning, utg. sedan slutet
av 1926 sex ggr i veckan. Tidningen, som
företrädde Folkpartiet, upphörde med april månad
1951.
Borås Tidning, morgontidning, som alla
dagar utges i Borås. Den är direkt fortsättning
av Borås Weckoblad, som började utges
1826 och ändrade sitt namn 1834 till Borås
Nya Tidning; den inköptes 1838 av
färgeri-fabrikören C. G. Rydin (d. 1877), som därpå
till sin död var tidningens redaktör. B. är sedan
1902 daglig (sedan 1949 även om söndagen).
Från enskilda ägare övergick den 1899 till ett
aktiebolag. Dess politiska ståndpunkt är högerns.
Red. är sedan 1940 fil. kand. Henry Johnsson
(f. 1889).
Borås—Ulricehamns järnväg (sign. B. U. J.),
spårvidd 1,435 m, 38,0 km lång, förbinder
Gång-hester (Borås—Alvesta järnväg) med Ulricehamn
och öppnades för allmän trafik 1917. Den
förstatligades 1940.
Borås wäfveri ab., grundat 1870, driver i
Bo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
