Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad - Bostaden i vår tid - Bostadsband - Bostadsforskning, ab. - Bostadsfrågan - Bostadsförmedling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
Bostadsband—Bostadsförmedling
596
omöjligheten av denna lösning för det stora
bostadsbeståndet, har man i stället med entusiasm
ägnat sig åt att bearbeta bostadsfrågan med h
y-r e s h u s e t och den enklaste våningen som
utgångspunkt. Stadsplan och b. ha härvid förts
samman till ett problem, vars lösande i lika hög
grad är en social som en byggnadsmässig
angelägenhet.
Bostaden i vår tid. Genom senare tiders
sociala förändringar och omgrupperingar i samhället
ha anspråken stigit, levnadsstandarden höjts och
en utjämning skett, varför man nu i
proportionsvis avsevärt större utsträckning än förr måste
producera tidsenliga b. även för mindre
bemedlade och obemedlade. Det blev vanligt att
uppföra de högre flervåningshusen fritt
liggande som längor med planterade gator emellan,
lamellsystemet, el. ett och ett förlagda i helst
kuperad terräng, s. k. punktbebyggelse. I
städernas centrala delar uppföras i regel höghus,
medan i omgivande parkbälten och förorter
byggas radhus, d. v. s. efter engelskt mönster i rader
hopbyggda enfamiljshus, el. fristående
enfamiljshus, ibland s. k. kopplade el. dubbelhus för två
familj er.
Den viktigaste men ock svåraste uppgiften
för bostadsproduktionen i tätt bebyggda
samhällen är
plandis-poneringen av
hyreshusens smålägenheter, särsk.
inpassandet av b.
för
existensminimum i höghus,
så att om möjligt
var j e
bostadsenhet kan
genomluftas och få sol.
Genom att
huslamellerna läggas i
riktningen n.—s.
och tillräckligt
långt från
varandra få
lägenheterna öster- el.
västersol, ev.
båda. Då
hushållsarbetet i hemmet
förenklats
betydligt, göras nu
mindre kök än
förr. Även b. med
minimigolvyta
uppdelas helst i
ett vardagsrum
och ett mindre
sovrum samt ett kök med matvrå. I större
lägenheter läggas små sovrum, ofta icke större
än en bekväm hytt, vid sidan om ett större
samlingsrum, ibland med matvrå. Moderna,
ljudisolerande material samt uppvärmnings- och
ventilationsanordningar ge arkitekten större frihet i
plandisponeringen, då han ej längre är bunden av
skorstensstockens läge. Bad el. dusch, W. C.,
Bostadsbeståndets procentuella
fördelning på olika
lägenhets-typer i Sverige och en del
utländska orter.
centralvärme och sopnedkast höra numera till
även de minsta lägenheterna i städernas höghus.
Alltsedan sekelskiftet gjorde sig en tendens
gällande att öka byggnadskropparnas dimension på
djupet, och denna tendens bröts ej förrän ett
stycke in på 1930-talet. De s. k. tjockhusen
kunde få ett djup av 16—17 m, och
planindelningen ledde till abnormt djupa och smala rum
samt obelysta inre utrymmen, ss. ”hallen”. Omkr.
1932 började smalhusen med ett djup av högst
12 m återigen komma till heders, men den djupa
byggnadstypen fortlever alltjämt, delvis emedan
den är den enda, som medger stor
byggnads-höjd.
Litt.: G. Albrecht, A. Gut m. fl.,
”Handwör-terbuch des Wohnungswesens” (1930; med
litt.-anv.) ; G. Johansson, ”Funktionalismen i
verkligheten” (1931); E. Lundberg, ”Herremannens
b.” (i935), ”Svensk b.” (1942); S. Erixon,
”Svenskt folkliv” (1938), ”Svensk
byggnadskultur” (1947).
Bostadsband. 1) Den inskränkning i den
personliga friheten, som en efter utståndet
tvångsarbete frigiven lösdrivare får vidkännas, i det
han är pliktig att ofördröj ligen begiva sig till den
ort, dit han förpassats, och därefter under två
års tid icke får utan särskilt tillstånd uppehålla
sig utom kommunen. — För ett stort antal
av-statens och kommunernas tjänstemän gäller, att
de skola vara bosatta på viss ort el. inom visst
område.
2) För att vara politiskt röstberättigad på en
ort måste en medborgare sedan viss tid ha varit
bosatt el. mantalsskriven där. Mot b. syftar även
den bestämmelsen, att vid val av medlemmar i en
representation (i Sverige riksdagens A. K.) endast
den kan utses, som är bosatt inom valkretsen.
Bostadsforskning, ab., Stockholm, ett av
Uddeholms ab. och Skånska cement- ab. 1944
startat forskningsföretag med uppgift att utarbeta
nya och billigare hustyper, i första hand sådana,
som äro lämpade för arbetarbostäder och
egnahem.
Bostadsfrågan, se Bostadspolitik.
Bostadsförmedling, en inst., som har till
uppgift att organisera utbudet och efterfrågan på
hyresmarknaden (”bostadsbörs”). Vanl. användes
beteckningen uteslutande om kommunala b.,
vilka bruka anordnas i syfte att särsk. för mindre
bemedlade hyresgäster underlätta åtkomsten av
lämpliga lägenheter. I Sverige startades de första
b. i Sundsvall (1909), Skara (1910), Landskrona
(1911) och Malmö (1912). Under krigsåren 1914
—18 togo statsmakterna på gr. av de omfattande
störningarna på bostadsmarknaden ett vittgående
initiativ till inst :s utveckling. I
hyresstegringsla-gen 1917 stadgades näml., att kommunal b. skulle
finnas i alla städer och stadsliknande samhällen
med minst 5,000 inv. Detta försök kröntes dock
knappast av någon framgång. I nästan samtliga
städer, där kommunal b. inrättades under denna
tid, avvecklades den sedermera. Till följd av den
under 2 :a världskriget uppkomna bostadsbristen
har kommunal b. åter inrättats i ett 20-tal
stä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
