- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
609-610

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boström, 1. Christopher Jacob - Boström, 2. Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

609

Boström

610

mellan människans sinnlighet och förnuftet,
d. v. s. den förras underordnande såsom organ
el. medel för förnuftet. Religionen är Gud själv
såsom lag och ändamål för den mänskliga
verksamhet, som riktar sig på det rent inre och
personliga livet. Rätten är den förnuftiga formen
för de yttre personliga förhållandena, genom
vilken varje person tillerkännes ett
verksamhetsområde, inom vilket han får handla fritt, okränkt
av andra. Samhället är ett högre personligt
väsen, i vilket lägre samhällen el. personligheter ingå
som organ. Samhällena bilda en serie av lägre
och högre, av vilka de förra ingå i de senare,
från äktenskapet och familjen upp till staten och
mänskligheten. Statens ändamål är den juridiska
rätten. Den högsta statsformen är den
konstitutionella monarkien med fyrståndsrepresentation
för folket — Grundtankarna i sin filosofi
utvecklade B. 1841 i en latinsk avhandling, som av
L. Bygdén översattes under titeln ”Om
religionens, vishetens och dygdens begrepp” (1874),
samt formulerade dem i läroboksform i
”Grund-lineer till philosophiska statslärans propædeutik”
(1859). En liknande framställning av hans
stats-lära är ”Grundlineer till philosophiska statsläran”
(1859). De av B. själv publicerade skrifterna
ha samlade utgivits av H. Edfeldt och G. J.
Keijser (I—III, 1883—1901). — Litt: ”Åt
minnet af C. J. B. 1797—1897. Festskrift” (1897);
A. Nyblæus, ”Den filosofiska forskningen i
Sverige”, 4 (1895—97); Hans Larsson,
”Minnesteckning över C. J. B.” (1931); A. Wedberg,
”Den logiska strukturen hos B :s filosofi”
(1937); H. Morin, ”Om dualismen i B :s
definitiva filosofi” (1940); S.-E. Rodhe, ”B:s
religionsfilosofiska åskådning” (1950).

Christopher Jacob Boström.

NF III — 20

2) Erik Gustaf B., den föreg :s brorson,
statsman (1842—1907). Student i Uppsala 1861,
övertog B. vid moderns död 1863 fideikommisset
Östanå, gjorde sig snart bemärkt som
kommunalman, var 1870—90 led. av Stockholms läns
landsting (ordf. 1888—90 och 1901) samt var
1876—93 led. av A. K. för Södra Roslags
domsaga. Han var därunder led. i bankoutskottet 1878
—79 och i bevillningsutskottet 1880—90 (dettas
ordf. 1887—90; vid maj riksdagen 1887 var han ej
led. i utskottet); 1888—91 var han
riksgäldsfull-mäktig (fullmäktiges ordf. 1890). — 1 riksdagen
slöt sig B. först till centern (”intelligensen”) och
sökte verka för försvarets stärkande utan
uppoffrande av indelningsverket. I tullfrågan räknade
han sig ännu 1881 till ”observatörerna” men
övergick i samband med sitt arbete som led. av 1876—
82 års tullkommitté småningom till protektionismen
och var från 1882 en bland dennas stridbaraste
förfäktare. Efter det protektionistiska
genombrottet 1888, då båda kamrarna beslöto tullar på
jordbruksprodukter, blev B. ordf, i den
protektionistiska tullkommitté, som skulle utarbeta det s. k.
nya systemets första tulltaxa och därvid
förbereda införandet jämväl av industritullar. Han
medverkade s. å kraftigt till bildandet av det
tullvänliga nya lantmannapartiet och blev en av
dess ledare. Då G. Åkerhielm 10 juli 1891 avgick
från statsministerposten, blev B. hans
efterträdare och fick på sin lott att som den nya
ministärens chef syssla med så stora stridsfrågor som
tullfrågan, försvarsfrågan, unionsfrågan och
rösträttsfrågan.

Som statsminister visade B. från början
benägenhet för en opportunistisk och samlande
med-lingspolitik. Redan 1892 föreslog han med
anledning av de höga spannmålspriserna en tillfällig
sänkning av 1888 års spannmålstullar och gick
— delvis med tanke på försvarsfrågan — med på
den kompromiss, varigenom sänkningen gjordes
mindre men i stället permanent. B:s försök att
vid samma riksdag genomdriva en förbättrad
härordning misslyckades emellertid, men han
förmådde då konungen att på hösten sammankalla
en urtima riksdag, och vid denna antogs en ny
försvarsorganisation: grundskatterna avskrevos,
och indelningsverkets ekonomiska bördor
avlyftes, arméns indelta stam bibehölls,
vämpliktsti-den ökades till 20 åldersklasser, övningstiden till
90 dagar, varjämte en del organisatoriska
förbättringar infördes vid armén. Kompromissens
genomförande underlättades genom regeringens
s. k. ”urtima löften” om att den nya
härordningens kostnader skulle bestridas genom direkta
skatter. Då jordbrukets betryck växte och
tullhögern hösten 1894 genom resolutioner på
folkmöten och från hushållningssällskap satte i gång
en häftig opinionsstorm för höjda tullar, tog B.
energiskt ledningen av frågans behandling genom
att som fungerande finansminister (nov. 1894—
mars 1895) plötsligt 5 jan. 1895, tio dagar före
riksdagens öppnande, låta utfärda en förordning
om ansenlig provisorisk förhöjning av tullen på
omalen spannmål och mjöl, den s k. tullukasen.
Genom detta tillgripande av ett sällan använt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free