Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botpsalmer - Botrychium - Botrydium - Botryomykos - Botrytes - Botsaris - Botta, Paul Émile - Bottai, Giuseppe - Bottego, Vittorio - Botten - Bottenbelastning, bottenkraft - Bottenfärg - Bottengarn - Bottengrus - Botten-Hansen, Paul - Bottenhavet - Bottenhämtare - Botteninteckning - Bottenis - Bottenkran - Bottenlån - Bottenläder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Botrychium—Bottenläder
628
kyrkan” kan ps. 51 under fastlagstiden och på
de stora högtidsdagarna ersätta den vanliga
syndabekännelsen i högmässan.
Botry’chium, se Ophioglossaceae.
Botry’dium, se Gulgröna alger.
Botryomykos [-å’s], en hos häst
förekommande sjukdom, vid vilken granulationssvulster, s. k.
botryomykom, ss. loksvulster, sädessträngfistlar
och juversvulster, uppstå. Sjukdomen förorsakas
av en mikroorganism.
Botrytes, artnamn på växter med druvklaselik
form el. fruktställning.
Bo’tsaris, se Botzaris.
Botta [båta’], Paul Émile, fransk
arkeolog (1802—70). Efter att en tid ha tjänstgjort
som fransk konsul i Alexandria och därunder
företagit en resa i Sydarabien förflyttades han
1842 till Mosul som konsularagent Här utförde
han 1843—46 omfattande grävningar utefter
Tigris’ stränder, varvid han i Chorsabad (det
forntida Dur- Sarrukin) fann rika fynd efter ett av
Sargon uppfört konungapalats. B. är
grundläg-gare av den assyriska arkeologien och utgav
bl. a. ett storartat verk, ”Monuments de Ninive”
(1847—50).
Botta’i, Giuseppe, italiensk journalist och
politiker (f. 1895). Medarb. i en rad
nationalistiska tidningar, var B. en av stiftarna av de
första
fascistförening-arna 1919 och sedan
kommendant för en av
de tre fascistkolonner,
som verkställde
marschen till Rom 1922.
1926 blev han
under-statssekr. i
korpora-tionsministeriet, var
sept. 1929—juli 1932
korporationsminister,
blev 1932 medl. av
fascistiska stora rådet
samt utnämndes 1935
till guvernör över
Rom och 1936 till
civilguvernör i Addis Abeba. 1936—43 var han
undervisningsminister och från sistn. år verksam
som chefred, för tidn. Tribuna samt som prof,
i korporativ lag vid Roms univ. Han var med
om att störta Mussolini. I okt. 1944 häktades
han i samband med den politiska utrensningen
men frikändes. Han har gjort sig känd som en
av fascismens främsta teoretiker.
Botte’go, Vitt or i o, italiensk
forskningsresande (1860—97). Han företog viktiga resor från
Eritrea inom Somalilandet och Etiopien,
genomreste 1892—93 Somalihalvön mellan Berbera och
Tubas mynning samt reste 1895—97 i s. Etiopien
till Rudolfsjön och Sobat, där han 17 mars 1897
vid Gobo omkom i en strid med infödingar.
Botten, inom jordbruket namn på det jordlager,
som ligger under alven.
Bottenbelastning, bottenkraft, den del av
en kraftproducents belastning el. en konsuments
uttagning, som svarar mot en lång utnyttj
-ningstid.
Bottenfärg, se Skeppsbottenfärg.
Bottengarn, se Fiskredskap.
Bottengrus, se Pinnmo och Morän.
Botten-Hansen, Paul, norsk författare och
bibliograf (1824—69), universitetsbibliotekarie
1864. Han utgav 1851—66 Illustrerat nyhedsblad,
Norges mest betydande litterära organ, som
utom B :s egna förträffliga biografier och
litteraturanmälningar innehöll bidrag av Björnson,
Ib-sen och Lie.
Bottenhavet, se Bottniska viken.
Bottenhämtare, se Bonitering.
Botteninteckning har förmånsrätt framför
övriga, i regel senare tillkomna inteckningar i
samma (fasta) egendom. — Bottenlån, lån
mot pant av b.
Bottenis. I insjöar el. floder bildas isen i
regel på ytan, i havet däremot ofta genom s. k.
bottenfrysning, och den uppstiger därefter ej
sällan till ytan. Över stora sträckor täckes då
havet av en ojämn isyta, bestående av issörja el.
otaliga på kant ställda isskivor, s. k. tallriksis,
ofta från botten medförande tång och stenar.
Förklaringen till denna företeelse är först och
främst, att det salta vattnets högsta täthetsgrad
ligger lägre än dess fryspunkt, under det att
motsatsen är förhållandet med sötvatten.
Sötvatten har nämligen sin största täthet vid + 40,
men, när ytvattnet hunnit avkylas under denna
temperatur, sjunker det ej mera utan ligger
kvar vid ytan, där vid o° ett islager bildas.
Havsvattnet åter fryser ej vid o° utan vid en
lägre temperatur, växlande med salthalten (— i,8°
å —1,9°), och har sin största täthet först
åtskilligt under denna fryspunkt. Det fortsätter
sålunda att sjunka mot botten, även sedan
det nått intill sin fryspunkt el. som vid lugnt
väder på havet nästan alltid är förhållandet,
utan tillf rysning även under denna. Sådant
överkylt vattenlager invid botten kan nu i ett
ögonblick genom häftiga strömningsrörelser bringas
till frysning, och den på så sätt bildade isen stiger
omedelbart upp till havsytan. — Även i floder
inträffar understundom frysning vid botten
genom dennas snabbare avkylning på grund av
ledning till el. strålning från botten.
Bottenkran kallas å fartyg kran (ventilkran),
som insättes under vattenlinjen och har till
ändamål att lämna till- el. avlopp för det sjövatten,
som erfordras för fartygsmaskineriets skötsel
och för vattenbehovet i övrigt ombord. På
smärre fartyg begagnas härtill ofta vanlig kikkran,
men numera har, särsk. å större fartyg, en
särskild ventilkonstruktion, benämnd Kingstons
bottenventil, härför kommit till
användning. Den utgöres av en tallriksventil, som öppnas,
då den föres utåt. Ventilen fästes antingen direkt
på fartygsplåten el. också på en särskild
strut-formig el. cylindrisk fot, som å fartyg med
dubbelbotten genomgår denna.
Bottenlån, se Botteninteckning.
Bottenläder, dets. som sulläder. Se Läder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
